Läkemedel som droger
På Waterburys bibliotek finns en hylla om smärta och smärtlindring. Många av dagens heroinister blev beroende av opiater från smärtstillande medicin. Foto: Anders Ahlgren

Läkemedel som droger

Under Superbowl 2016 sändes en reklam under matchens andra kvart för en medicin mot förstoppning. Men inte vilken förstoppning som helst, utan förstoppning orsakad av opioidbruk.
Av: Martin Brusewitz

Superbowl, den årliga finalen i amerikansk fotboll, är den största tv-händelsen i USA. Förra året såg över 111 miljoner människor matchen. Reklamfilmerna som sänds under matchen ses med andra ord av en ofantlig mängd människor och har i sig blivit ett populärkulturellt fenomen. Reklamtiden kostar astronomiska summor (mer än 116 000 dollar per sekund). I amerikanska dagstidningar skrivs det nyhetsartiklar om själva reklamfilmerna. Att se reklamerna under Superbowl är att sätta ett finger på samtidens puls. Om det är värt att betala flera miljoner dollar för att visa en filmsnutt om en medicin mot förstoppning orsakad av en opioid betyder det att väldigt många människor tar opioider.

Från 90-talet och framåt har bruket av semisyntetiska opioider i form av smärtstillande mediciner framtagna ur morfin skjutit i höjden i USA. Läkare har skrivit ut de starka, beroendeframkallande läkemedlen snabbare än sin egen skugga och landet har mer eller mindre översvämmats av opioider. I dag talas det om en epidemi som jämförs med HIV/AIDS ödeläggande framfart under 80- och 90-talen. Fem procent av jordens befolkning lever i USA och konsumerar 80 procent av alla smärtstillande opioider, enligt en rapport av Express Script, ett företag som bland annat analyserar data gällande läkemedel. 2015 skrevs 249 miljoner recept för opioider ut i USA, det är mer än ett recept per vuxen i landet. Samma år dog 33 000 människor av opioidöverdoser enligt siffror från den statliga myndigheten Centers for Disease Control and Prevention. Mer än hälften av dem hade tagit en drog utskriven på recept.

Hur blev det så här?

1

Vissa skyller direkt på läkemedelsbranschens aggressiva marknadsföring och påkostade lobbying (enligt the Center for Public Integrity spenderade läkemedelsindustrin 880 miljoner dollar på lobbying mellan 2006 och 2015). Företaget Purdue Pharma har av tidsskriften The Weekly pekats ut som direkt ansvarig för hela epidemin. När de lanserade sin medicin Oxycontin 1996 gjordes det med den hårdaste marknadsföringen av ett läkemedel någonsin. Deras armada av säljare, drivna av stora bonusar baserade på hur mycket de sålde, riktade in sig direkt på läkare, inte bara smärtspecialister, utan på allmänläkare, ögonläkare, alla som kunde skriva ut recept.

Pillret har i dag ungefär en tredjedel av den totala marknaden för smärtstillande. Företaget har i ett uppmärksammat rättsfall som slutade med böter på över 600 miljoner dollar, erkänt att de medvetet underdrivit hur beroendeframkallande läkemedlet är.

2

En annan anledning sägs vara den nolltolerans mot smärta som finns i det amerikanska samhället. Efter 70-talets heroinvåg var läkare i USA under 80-talet återhållsamma med att skriva ut opioider. Men några viktiga studier som gjordes under årtiondet förminskade risken som smärtbehandling med opioider innebär. En av dem gjordes av Dr Hershel Jick. Han studerade över 11 000 patienter som behandlades för smärta med opioider och drog slutsatsen att risken för beroende är låg och att mindre än 1 procent av dem som hamnade i missbruk dog som en följd av sitt droganvändande.

Ett skifte inträdde under 90-talet: man började återigen omfamna starka, smärtstillande medel. I vården började man prata om smärta som det femte vitaltecknet, det vill säga smärta kom av många att ses som någonting lika viktigt som de fyra kontrollpunkterna kroppstemperatur, andning, puls och blodtryck. 2001 släppte The Joint Commission, en fristående, non-profit-organisation vars mål är att förbättra den amerikanska vården, ett styrdokument om hur patienters smärta ska hanteras av vården. I det fastslås bland annat att ”sjukhus ska respektera patientens rätt till smärtbehandling”. Dokumentet pekas återkommande ut som en milstolpe på USA:s väg mot att bli pillermissbrukens moderland. Organisationen har slagit ifrån sig sin delaktighet i epidemin bland annat med argumentet att deras standard ”inte kräver” att man behandlar smärta med just medicin.

3

Pengar spelar också in. Inte bara för läkemedelsindustrin utan även för langare och läkare finns stora pengar att göra. Ett exempel: i New York greps 2014 en läkare som under en 18-månadersperiod ska ha skrivit ut över 17 000 recept. Det är lika med drygt 3 miljoner piller totalt. Vilket är värt häpnadsväckande 780 miljoner svenska kronor på gatan. Så vad har detta med heroin att göra? Dan Arnones historia är på många sätt berättelsen om USA:s epidemi. 80 procent av alla heroinmissbrukare börjar med smärtstillande receptbelagda opioider, enligt en vetenskaplig artikel publicerad i International Journal of drug policy. Många går, liksom Dan Arnone, över till heroin eftersom det är billigare, starkare och lika enkelt att få tag på.

2012 nådde opioidhysterin sitt klimax och över 2 miljoner människor missbrukade opioider i USA. Katastrofen var vid det här laget uppmärksammad och åtgärder började vidtas. Polisen fokuserade på ”pillmills” (så kallas vårdcentraler och kliniker som skriver ut mängder med recept), och kontrollen av läkare och patienter skärptes och centraliserades. Läkemedlen gjordes svårare att missbruka, till exempel genom att göras okrossbara, den federala regeringen satsade pengar på utbildning och upplysning, och så vidare. Det gav resultat. Sedan 2012 har antalen utskrivningar av opioider sjunkit i 49 delstater. I hela landet har utskrivningarna under åren 2013–2015 minskat med 12 procent enligt IMS Health, ett företag vars data-analyser används av sjukhus, läkemedelsbolag och andra aktörer inom vården i USA. Symphony Health Solutions, ett annat informationsföretag, fick siffran till 18 procent. Men dödsfallen minskar inte.

 

Och heroinbrukandet fortsätter att öka. Enbart från år 2014 till 2015 steg antalet dödsfall på grund av heroinöverdoser med 20 procent. När tillförseln av piller stryps vänder sig folk till heroin. Det finns i dag dessutom ytterligare skäl till oro: Donald Trump. USA:s 45:e presidents väljarsiffror var som bäst (jämfört med Mitt Romneys 2012) just i de counties som drabbats hårdast av opioidepidemin.

President Trump har lovat att han ska ta itu med problemet. Han har sagt att han ska stoppa droger från att komma in från Mexiko och Kina, hur det ska gå till är ganska vagt uttryckt. Han ska tillåta flera mediciner som kan stävja missbruk och sänka taket för mängden opioider som kan säljas, samt säger att han vill satsa på tillgången av vård för missbrukare. Samtidigt får en av de andra frågor president Trump nu driver hårdast många som jobbar med och kring missbruk, samt ännu fler som lider av missbruk, att bäva inför framtiden. Trump har ju som bekant lovat att skrota The Affordable Care Act, också känd som Obamacare. 2,8 miljoner människor får sina behandlingar för missbruk finansierade genom Obamacare. Dan Arnone är en av dem.

 

Om vi återvänder till reklamsnutten under superbowl så är den en symbol för mer än bara det utbredda missbruket. Läkemedelsföretagen tjänar inte bara pengar på att sälja de starka mediciner som gör folk beroende, de tjänar även pengar på alla de mediciner som är kopplade till drogepidemin: avvänjningsdroger och överdosstävjare. Till och med när missbrukare får förstoppning finns pengar att göra.

Dela artikeln:
0