Kopplingen mellan bitcoin och droghandeln Silk Road tätare än väntat
Foto: iStock

Kopplingen mellan bitcoin och droghandeln Silk Road tätare än väntat

Den elektroniska valutan bitcoin blir allt mer populär för att köpa droger på nätet. I sex narkotikabrottmål under 2013 har just bitcoin varit en bärande del av i undersökningen, och kopplingen mellan bitcoin och droghandel på nätet kan vara tätare än man tidigare trott.
  • Så fungerar bitcoin

    Bitcoin är en helt elektronisk valuta som inte är knuten till någon centralbank. Ingen juridisk instans har makt över bitcoin, men valutan följer trots det en uppsättning regler. Skillnaden är att dessa regler är inprogrammerade i mjukvaran. Det är till exempel förutbestämt i koden att det maximala antalet bitcoins som kan skapas är 21 miljoner.

    Man kan dela in bitcoinanvändare i två kategorier: dels användare, som endast köper och säljer med bitcoin, dels de som verifierar transaktionerna, så kallade miners.

    Varje transaktion som görs inom bitcoinnäverket måste verifieras med hjälp av miners. Verifieringarna sker genom att de löser matematiska problem som skapas när en transaktion genomförs. Eftersom flera olika miners försöker lösa samma problem är det slumpen som avgör vem som till slut löser det och därmed verifierar transaktionen.

    En miner som lyckas verifiera en transaktion belönas med nya bitcoins. Det är alltså genom miners som bitcoins skapas.

    Alla transaktioner som görs inom bitcoinnätverket är offentliga och går att se i den så kallade blockkedjan (block chain). Där kan man se vilka adresser som är inblandade i specifika transaktioner, hur många bitcoin transaktionen gäller, samt datum och tidpunkt. Däremot kan man inte se namnen på personerna bakom adresserna.

     

Av: Lars Kajes

I december 2013 dömdes fyra män från Haparanda för narkotikabrott. Alla fyra hade köpt droger genom nätdroghandeln Silk Road och fallet är ett av sex fall i Sverige under 2013 där den elektroniska valutan bitcoin har varit en bärande del i utredningen, men enligt Lindha Strömberg, kammaråklagare i Luleå, var det en ren slump att de upptäcktes.

– Hade inte tullen på Arlanda beslagtagit ett av paketen hade vi troligtvis inte fattat några misstankar alls, säger hon.

Männen hade köpt droger via den numera välkända nätdroghandeln Silk Road och betalat dem med bitcoin, det enda betalmedel som accepteras på sidan och det är ingen slump. Valutan är designad för att vara i praktiken omöjlig att spåra, men hur fungerar den egentligen?

Historien bakom bitcoin är i sig höljt i dunkel. Första gången någon ens får höra talas om bitcoin är i slutet av oktober 2008 när ett mystiskt dokument, undertecknat en Satoshi Nakamoto, publiceras på nätet. I dokumentet framgår att det framförallt finns två mål med skapandet av bitcoin. Dels att alla transaktioner ska ske anonymt utan några mellanhänder, dels att valutan inte ska vara knuten till, eller präglas av någon centralbank.

Än i dag vet ingen vem eller vilka som egentligen ligger bakom namnet Satoshi Nakamoto, men numera är det ingen tvekan om att upphovsmännen lyckades uppfylla sina två främsta mål när valutan väl lanserades i början av januari 2009. Enkelt uttryckt skulle man kunna beskriva bitcoin som den elektroniska motsvarigheten till handel med kontanter, men där man kan genomföra transaktioner över hela världen på ett ögonblick utan att behöva träffa sin motpart.

Rent tekniskt sker det genom att alla transaktioner krypteras. Det innebär i praktiken att det inte går att skilja på bitcointransaktioner och vilken annan slumpmässig nättrafik som helst. För att kunna veta vem som skickar pengar till någon annan räcker det alltså inte med att övervaka nättrafiken från en specifik dator. Antingen måste man ha krypteringsnyckeln för de specifika transaktionerna eller så måste man i princip titta över axeln på personen som gör transaktionen för att få reda på att den sker. Dessutom är det väldigt enkelt för en bitcoinanvändare att även kryptera den egna plånboken, som i själva verket består av en fil på datorn, och på det sättet göra det omöjligt att se den utan ett lösenord. Något som Lindha Strömberg fått erfara.

– Enda anledningen till att vi fick reda på omfattningen av droghandeln dessa personer gjort sig skyldiga till var att en av dem erkände och gav oss lösenordet till sina bitcoinplånböcker, säger hon.

Polismyndigheten var tidigt ut och varnade för att bitcoin kan komma att användas till olagliga verksamheter, så som penningtvätt.

– Det bitcoin erbjuder är att man i mångt och mycket kan vara anonym. När växlingen väl är genomförd har vi begränsade möjligheter att följa transaktionerna mellan till exempel e-plånböcker. Ett fall som jag specifikt känner till är när FBI stängde ner Silk Road som var en handelsplats för ex narkotika, säger Stefan Andersson, gruppchef för handläggargruppen hos finanspolisen.

I början av oktober grep den amerikanska polismyndigheten FBI vad man tror är personen bakom internetnamnet Dread Pirate Roberts (DPR), vilken man misstänker drev droghandelssidan Silk Road. Anledningen till att FBI lyckades spåra upp personen var inte att de spårade bitcointransaktioner utan vanligt, klassiskt detektivarbete. FBI lyckades koppla ihop ett annat internetnamn med DPR och kom fram till att det var en och samma person. DPR hade helt enkelt slarvat med sina egna säkerhetsrutiner när han skrev på forum på nätet.

I samband med gripandet kom FBI även över en stor summa bitcoins på mannen dator. Trots att flera personer greps i december finns Silk Road fortfarande kvar, men tack vare det första tillslaget har två israeliska matematiker, Dorit Ron och Adi Shamir, lyckats visa att relationen mellan bitcoin och Silk Road är tätare än man tidigare trott.

Många har tidigare misstänkt att det finns en koppling mellan Silk Road och skaparna bakom bitcoin, men några konkreta bevis finns inte. Dorit Ron och Adi Shamir har, med hjälp av uppgifter från FBI, spårat transaktioner från bitcoinplånboken som FBI kom över i det första gripandet, bakåt i tiden (se faktaruta). Dels upptäckte de att den summa som FBI kommit över i själva verket bara var en bråkdel av de totala bitcointillgångar mannen besitter, men de upptäckte även att en anmärkningsvärt stor transaktion hade genomförts mellan den beslagtagna plånboken och en annan plånbok i mars förra året.

”Det kan antingen representera storskalig aktivitet på Silk Road eller någon typ av investering eller samarbete mellan parterna, men det är endast spekulationer” skriver Dorit Ron och Adi Shamir om sina upptäckter.

Vad som gör den andra plånboken intressant är att den skapades endast en vecka efter att bitcoin först lanserades i januari 2009. En tidpunkt när ytterst få ens hade hört talas om bitcoin. De bägge matematikerna upptäckte även att den mystiska plånboken hade lyckats samla ihop mer än 77 tusen bitcoins på bara några dagar, huvudsakligen genom att verifiera transaktioner (se faktaruta).

Den allmänna uppfattningen bland bitcoinanvändare är att den mystiske grundaren Satoshi Nakamoto stod för huvuddelen av transaktionsverifieringarna till en början och lyckades samla på sig omkring en miljon bitcoins innan någon annan började verifiera i stor skala. Dorit Ron och Ami Shamir misstänker att den mystiska plånboken som skickat bitcoins till DPR i själva verket tillhör grundaren, men det stannar vid endast spekulativa misstankar.

(Uppdatering: Andra experter menar att Dorit Ron och Ami Shamir gjort misstag i sina analyser.)

Problemet är inte att det är svårt att spåra transaktioner i sig, det går att se alla bitcointransaktioner öppet på nätet. Det svåra är att koppla ihop en person med en bitcoinadress. För det krävs stora spaningsresurser och en del tur. Ett tydligt exempel är de fyra som dömdes i Haparanda i december.

– Det var en ren slump att vi fattade misstanke mot dem. Tullen beslagtog ett paket på Arlanda och vi började spana på en brevlåda som vi sedan kunde se att en av de dömda tittade i. Vi kunde sen se att han hade köpt bitcoin med hjälp av kontoutdrag, men hade han inte erkänt hade vi aldrig kunnat se vad han använt dem till, säger Lindha Strömberg.

 

Dela artikeln:
0