Kluven kamp mot knarket

Kriminella organisationer styr knarkhandeln i Christiania med järnhand. Polisen satsar stort mot drogerna i fristaden samtidigt som lokala politiker vill legalisera cannabis. Den motsägelsefulla politiken i Köpenhamn sätter tydliga spår i Sverige.
  • Fakta: Christiania

    Christiania tillhörde tidigare den danska marinen. Området är på 34 hektar och ligger i stadsdelen Christianshavn i Köpenhamn. Människor med alternativa livsstilar, inte minst hippies, flyttade in på området 1971 då marinen lämnat det. En del av byggnaderna är kvar efter marinen medan andra är självbyggen.

     

    Christiania är indelat i självstyrande områden. De har en högsta myndighet där besluten tas först när alla är eniga. Christiania vill vara en fristad och accepterar bara sina egna regler.

     

    Det pågår ett generationsskifte bland christianiterna som invånarna kallas. Många är gamla och lämnar området. Den som vill flytta in måste genomgå en noggrann prövning. Bland de boende finns alla sociala grupper representerade.

     

    De som styr haschhandeln på Pusherstreet bor inte på Christiania. Men de som arbetar med handeln och ingår i vaktstyrkan är christianiter. Danska regeringars inställning till Christiania har varierat under de 43 åren. En del har lämnat ”fristaden” i fred medan andra velat rensa bort den. Den nuvarande regeringen vill få bort den tunga kriminaliteten som styrs av Hells Angels och andra organisationer.

     

    År 2011 förlorade christianiterna i Högsta Domstolen som slog fast att danska staten har nyttjanderätten till området. Konsekvensen är att de boende måste köpa loss Christiania.

     

     

    År för År - Fristad i hetluften sedan 1969

     

     

     

    1969 – 1971 Försvaret lämnar kasernerna på Christianshavn.

     

    1971 En grupp hippies ockuperar området och bosätter sig i de gamla kasernerna. Christianias födelse.

     

    1972 Försvarsministeriet godkänner bosättningarna tills vidare.

     

    1975 Folketinget beslutar att fristaden ska rivas i april 1976.

     

    1978 Högsta domstolen beslutar att invånarna ska lämna området. Folketinget gör en kovändning och tillåter christianiterna att bo kvar.

     

    1982 Folketinget gör Christiania lagligt.

     

    1989 Folketinget antar Christianialagen som styr hur området ska användas.

     

    1994 Regeringen hotar att riva fristaden om haschförsäljningen inte stoppas.

     

    2003 Den borgerliga regeringen under Fogh Rasmussen börjar tala om en normaliseringsplan.

     

    2007 Christiania och den danska staten inleder normaliseringsprocessen.

     

    2008 Förhandlingarna Christiania – staten bryter ihop. Rättsprocessen om vem som är rättmätig ägare till området inleds.

     

    2011 Christianiterna förlorar i Högsta Domstolen, och måste köpa loss marken från staten.

     

    2012 Fonden Fristaden Christiania blir formell ägare till huvuddelen av det gamla militärområdet.

     

    2013 Christianialagen upphävs av folketinget. Fristaden är en stadsdel som alla andra, utan särregler. Köpenhamns kommun ansvarar för byggnads­ärenden och stadsplanering.

     

     

Av: Text: Sven Rosell Foto: Pierre Andersson

”Dödshot stoppar cykelväg på Christiania”, lyder rubrikerna till morgontidningarnas toppnyhet när vi besöker Köpenhamn. Flera byggnadsarbetare på firman som fått uppdraget att anlägga cykelvägen genom den 43-åriga ”fristaden” har blivit dödshotade, verbalt och via mejl. Kommunanställda har mötts av stenkastning. Och en vägmaskin värd två miljoner danska kronor (2,4 miljoner svenska kronor) totalförstördes för ett par dagar sedan. Den politiska ledningen i cykelstaden framför alla andra har därför övergett planerna, rapporterar tidningarna.

 

Polisen har ingen kontroll över Christiania trots många års försök. De 625 christianiter (enligt polisen är antalet 700–1000) som bor där styr området i en slags allians med de kriminella organisationer som kontrollerar handeln i bodarna på Pusherstreet. Försäljningen av cannabis och hasch uppgår årligen till mångmiljonbelopp. Inkomsterna går, enligt polisen, delvis till reparationer och underhåll på området, medan det mesta hamnar i de kriminellas fickor.

 

Tidigare gick polisen in i Christiania med tung beväpning. Följden blev att de boende och skolorna i stadsdelen Christianshavn tröttnade på de ständiga tårgasmolnen och de stora polispådragen. De är också oroliga för alla påtända som kör bil till och från Christiania. ­Polisen har ändrat taktik och satsar numera på dialog med Christianias företrädare. Men de kriminella organisationerna har en gemensam vaktstyrka som överöser polisen med stenar när den gör tillslag på Pusherstreet. Förutom vakter beskyddas knarkhandeln med hjälp av kameror och drönare.

 

Vänsterkoalitionen som regerar Köpenhamns kommun med överborgmästaren i spetsen har för tredje gången lagt fram ett förslag till ett treårigt försök med legal cannabis. Drogen föreslås bli såld på fem-sex apotek.

–  Vi tror att vi skulle få färre missbrukare och mindre kriminalitet med vårt förslag, säger Lars Aslan Rasmussen, Socialdemokraternas talesperson i drogfrågor i Köpenhamn.

 

I huvudstadens fullmäktige finns en klar politisk majoritet för legalisering av cannabis, men kranskommunerna, folketinget och regeringen är emot. De nitton sydligaste kommunerna i Skåne har vänt sig emot en legalisering i en särskild skrivelse till Köpenhamns överborgmästare.

 

Trots att tre regeringar sagt nej till förslaget tror Lars Aslan Rasmussen att tiden för legalisering kommer att bli mogen så småningom. Han jämför med debatten om ”fixrum” på nittiotalet, legalt heroin och homosexuella äktenskap. Motståndet blev efter hand allt svagare och nu har det blivit lagligt.

Att sälja cannabis på apotek ser han som en parallell till det svenska Systembolaget. Försäljningen skulle ske under ordnade former där erbjudanden om avvänjning också skulle ges. Endast danska medborgare, fyllda 18 år, skulle få lov att köpa cannabis på apoteken.

–  Vi tycker att det är hyckleri att sälja alkohol och tobak men inte cannabis, säger han.

Priset på apoteken är tänkt att följa marknadspriset. Hur det praktiskt ska gå till är oklart. De fyra partier i Köpenhamn som står bakom förslaget tror dock inte att den svarta marknaden försvinner i och med en legalisering.

–  Vårt mål är att få färre missbrukare. Om vi får fler så är förslaget ingen framgång. Det måste utvärderas efter de tre åren.

 

Polisens insatser mot Christiania kostar runt 40 miljoner danska kronor (48 miljoner svenska kronor) per år. Det ser Lars Aslan Rasmusen som slöseri med skattemedel eftersom handeln med cannabis därmed sprids ut över hela staden.

–  Vi patrullerar på Christiania dagligen och har en bra dialog med de som bor där, säger Torben Svarrer, polischef för Task Force Pusherstreet, TFP, när vi träffar honom på en polisstation i huvudstaden.

 

TFP är Köpenhamnspolisens särskilda insats mot den organiserade kriminaliteten på Pusherstreet. Den inleddes i september 2012.

–  När vi talar om Pusherstreet så är det något annat. Den styrs av organiserade kriminella. Du måste skilja Christianias yttre områden, där många bor, från Pusherstreet, understryker han.

 

TFP ska se till att Christiania blir möjligt att patrullera för polisen på samma sätt som alla socialt utsatta bostadsområden. Den andra huvuduppgiften för polisen är att stoppa den öppna haschhandeln.

–  För att nå dit måste vi samarbeta med flera andra, till exempel de som bor på Christiania och de som bor i hela stadsdelen Christianshavn. Enbart polisen kan inte lösa detta. Det är en långsiktig strategi, framhåller han.

Torben Svarrer poängterar att allt innehav av narkotika är olagligt i Danmark. Att vara påverkad av narkotika är däremot inte olagligt.

 

Förra året beslagtogs narkotika, mest hasch, värd nästan 82 miljoner danska kronor (drygt 98 miljoner svenska kronor) på gatan och 7,3 miljoner danska kronor (8,7 miljoner) i kontanter som kunde knytas till handel med narkotika. Beslagen gjordes på och i närheten av Pusherstreet.

 

Tidigt på dagen är det möjligt för polisen att gå in på Christiania och även på Pusherstreet utan större problem. Syftet kan vara att till exempel anhålla en efterlyst person. Ju senare på dagen insatsen görs desto troligare är det att polisen blir utsatt för stenkastning.

Maskerade vakter, som arbetar för de organiserade kriminella, slår larm för att skydda haschhandeln. En drönare i det mindre formatet har siktats över Christiania vid några tillfällen. I höstas identifierade den utrustning som polisen hade monterad på området.

 

Hur många kriminella nätverk som organiserar handeln vet polisen inte med säkerhet men de kan vara bortåt tio till antalet. För tillfället finns 30 haschbodar på Pusherstreet.

–  Vi har noga planerat vad vi ska göra där. Efter fem, sju, minuter ska vi vara ute igen och ha löst den uppgift vi har. Vi måste undvika att civila och turister därinne kommer i kläm.

 

Vi får se ett filmklipp där poliser överöses av stenar under en insats i februari. Flera blir träffade. En hjälm krossas av en stor sten men polismannen klarar sig. Personer på gatorna runt Christiania löper stor risk att bli träffade av stenar vid sådana tillfällen. Då ska man veta att skolor och daghem ligger strax intill och att många barnfamiljer bor i stadsdelen.

 

Polisens insatser riktar sig mot köpare, säljare och leverantörer. De boende i stadsdelen är oroliga för bilister som kör bil till Christiania för att köpa hasch eftersom många av dem är påverkade. Med så kallad narkometer, stor som en datorskrivare, har polisen fått ett vapen mot narkotikapåverkade bilförare. Med den görs en analys av förarens saliv. Sju narkotiska preparat kan spåras, men resultatet måste bekräftas av ett blodprov.

 

Under 18 månader stoppade Köpenhamnspolisen 946 narkotikapåverkade förare, majoriteten påverkade av cannabis, tack vare narkometern. Alla blev av med körkortet. De täta trafikkontrollerna runt Christiania har skrämt bort helgköpare och andra som kört bil dit för att köpa cannabis. Samtidigt störs de organiserade kriminella av att en del köpare nu undviker Pusherstreet.

 

Försöket med narkometer i Köpenhamn ansåg polisen var så framgångsrikt att instrumentet köptes in till landets alla tolv polisdistrikt.

–  Vi tycker att instrumentet täcker in de väsentligaste drogerna. Cannabis­ är överlägset vanligast, säger en av de ­poliser som låter oss följa en trafikkontroll med narkometer i närheten av Christiania.

I Sverige går det långsammare. Fem-sex olika narkometrar har testats under våren. Bengt Svenson, chef för trafikpolisen på Rikspolisstyrelsen, uppger att upphandlingen beräknas ske i höst. Den skulle ha genomförts förra året men har dröjt.

 

Genom åren har många unga från andra sidan Öresund dragits till Christiania för att köpa cannabis. Sedan bron blev färdig 2000 har det blivit ännu lättare att ta sig dit. Maria Almazidou och Maria Wallander, teamledare respektive behandlare på Maria Malmö, möter många i åldern upp till 25 år som fått problem med sitt drogmissbruk. I åtta fall av tio handlar det om cannabis.

–  De flesta jag möter har varit på Christiania någon gång, säger Maria Wallander.

–  De ser det som en rolig grej. Där är man inte så bevakad som här, tillägger Maria Almazidou.

 

Många unga är välbekanta med argumenten för legalisering av cannabis. De känner till var i världen legalisering fått gehör och att idén har stöd av kommunledningen i Köpenhamn. Däremot vet de flesta inte mycket om skadeverkningarna.

Maria Malmö hade runt 350 nya ­besökare under förra året. Antalet ökar. Även antalet avstängningar (i två veckor) på gymnasieskolorna, där anledningen är drogmissbruk, ökar. Bortåt hälften av mottagningens besökare är under 18 år, 70 procent killar och 30 procent ­tjejer. Hälften har först haft kontakt med ­psykiatrin.

 

Mottagningen riktar sig till alla upp till 25 år. Målet är att kunna ta emot en nyanmäld besökare inom två veckor, men väntetiden brukar bli längre.

De flesta minderåriga kommer tillsammans med någon förälder vid första besöket. Föräldern har upptäckt vad barnet håller på med. Skolresultaten brukar ha försämrats till följd av stor frånvaro. Nedstämdhet och depressioner är vanligt liksom försämrat minne och trötthet. De lever i en bubbla där det bara finns andra som också håller på med droger. Idrott och andra fritidsintressen har övergetts. Få unga tar på egen hand kontakt för behandling.

 

Det har skett en förskjutning i attityderna hos de unga, påpekar de två behandlarna. Att anse att en legalisering vore bra är något som många uttrycker öppet. Så var det inte tidigare.

–  Frågan om legalisering har blivit ännu ett hinder att ta sig förbi, säger Maria Almazidou.

 

Dela artikeln:
0