Accentmissbruk – Accent http://www.accentmagasin.se Sveriges största tidning om droger och nykterhet Fri, 24 May 2019 13:00:30 +0000 sv-SE hourly 1 Mona Örjes: ”Ett svek mot barnen”http://www.accentmagasin.se/politik/mona-orjes-ett-svek-mot-barnen/ http://www.accentmagasin.se/politik/mona-orjes-ett-svek-mot-barnen/#respond Fri, 17 May 2019 12:17:57 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1655002 Färre barn som lever i familjer med missbruk nås av kommunernas stödinsatser. Endast 2,5 procent av barnen får hjälp, enligt IOGT-NTO:s juniorförbund Junis kommunrapport.]]>

Färre barn som lever i familjer med missbruk nås av kommunernas stödinsatser. Endast 2,5 procent av barnen får hjälp, enligt IOGT-NTO:s juniorförbund Junis kommunrapport.

– Vi är besvikna på att färre barn får stöd än tidigare år. Det gör mig ledsen, arg och orolig för de barnen. För barn som får stöd kan både må bättre här och nu, men chansen är också större att de inte utvecklar psykisk och fysisk ohälsa, eller ett eget missbruk som vuxna, säger Mona Örjes, förbundsordförande i Junis.

För 16:e året i rad släpper Junis Kommunrapporten som redovisar vilket stöd Sveriges kommuner erbjuder till barn i familjer med missbruk. Totalt svarade 75 procent av kommunerna på den enkät Junis skickade ut, det vill säga 219 av landets 290 kommuner.

– Det är svårt att jämföra mellan olika år, eftersom det är olika kommuner som återkommer med svar. Men fler kommuner har svarat än tidigare, ändå visar siffrorna att färre barn nås av stöd, Det är ett svek mot de barnen, säger Mona Örjes.

 

Trenden visar att stödinsatserna minskat under det senaste året, samt att av de minst 100 000 barn som lever i en familj med missbruk, fick enbart 2 500 barn hjälp och stöd under 2018.

– Två och en halv procent, det är en löjligt liten del av de barn som borde vara kända av socialtjänsten. Hundra tusen barn till föräldrar med missbruk är kända i beroendevården – kommunen vet vilka de är. Därför måste det vara bristande rutiner om inte barnen erbjuds stöd, säger Mona Örjes.

Hon menar att alla personer med missbruk bör få frågan ”lever du med barn?” i vården. Även om ett barn inte bor tillsammans med föräldern för tillfället, så kan barnen vara oroliga för sin mamma eller pappa på distans. Enligt Junis ser man att viljan finns i en del kommuner, medan samordning mellan olika instanser i kommuner och regioner saknas. 17 kommuner uppgav att de inte hänvisar till någon stödverksamhet alls för barn.

 

– Om den vuxne svarar ja på frågan om de har barn i sitt liv, måste kommunerna tänka på vilket stöd de kan erbjuda och ha ett paket redo så att man vet hur man agerar. En sådan struktur är helt avgörande, säger Mona Örjes.

Hon konstaterar också att det finns en stark föräldrarätt i Sverige, vilket innebär att minst en förälders godkännande krävs för att barnet ska få stöd och hjälp.

– Det skulle kunna vara en lärare, eller barnet själv, som ser att barnet skulle må bra av en stödinsats. Men säger föräldern nej kan barnet inte ta del av hjälpen. Det är något som enbart kan förändras med lagstiftning.

 

Rapportens viktigaste slutsatser: 

– 219 av landets 290 kommuner svarade på enkäten.

 – 92 procent av de kommuner som svarade uppgav att de hänvisar till någon typ av stödverksamhet.

– Sjutton kommuner uppgav att de inte hänvisar till någon stödverksamhet alls för dessa barn. Två svarade att de inte vet om stödverksamhet erbjuds.

– De vanligaste stödformerna som erbjuds är stödsamtal och stödgrupp.

– Många kommuner har svårt att få kontakt med barnen/rekrytera deltagare till stödverksamheterna.

– Ökad samverkan inom kommunala instanser anses vara den viktigaste åtgärden för att kunna utveckla stödverksamheten för barnen

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/mona-orjes-ett-svek-mot-barnen/feed/ 0
Narkotikaöverdoser kartläggshttp://www.accentmagasin.se/missbruk/narkotikaoverdoser-kartlaggs/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/narkotikaoverdoser-kartlaggs/#respond Wed, 08 May 2019 05:03:17 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654909 Socialstyrelsens nya uppdrag: att kartlägga akutens rutiner vid narkotikaöverdoser.]]>

Socialstyrelsens nya uppdrag: att kartlägga akutens rutiner vid narkotikaöverdoser.

Under 2019 ska Socialstyrelsen genomföra en kartläggning av akutmottagningarnas rutiner för vid narkotikarelaterad överdos.

Syftet med kartläggningen är att försöka minska narkotikarelaterad dödlighet. Genom att öka kunskapen om hur akutmottagningarna arbetar under vårdtiden på sjukhus och inför patienters utskrivning, hoppas man på att kunna planera bättre för fortsatt vård, behandling och uppföljning.

I Socialstyrelsens uppdrag från regeringen ingår även att identifiera eventuella brister i vården och vårdkedjan, samt att ge förslag på hur aktörer kan bli bättre på att motivera patientgruppen till vård och behandling.

– För att kunna ge bra stöd och vård måste vi få större kunskap om hur hälso- och sjukvården idag arbetar med personer som vårdas för överdos. Vi behöver också kartlägga hur samarbetet med socialtjänsten ser ut för att få till en bra vårdkedja. Det här är viktigt för att bygga ett starkare samhälle, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.

Under 2019 får Socialstyrelsen använda 1,1 miljoner kronor till uppdraget. Resultaten ska redovisas senast den 31 december 2020. Exakt hur kartläggningen ska gå till framgår inte i nuläget.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/narkotikaoverdoser-kartlaggs/feed/ 0
Så drabbar alkohol äldrehttp://www.accentmagasin.se/missbruk/sa-drabbar-alkohol-aldre/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/sa-drabbar-alkohol-aldre/#respond Fri, 03 May 2019 07:22:14 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1654581 Äldre som dricker löper ökad risk för bland annat cancer, olyckor och misshandel.]]>

Äldre som dricker löper ökad risk för bland annat cancer, olyckor och misshandel.

• Cancer

För människor äldre än 65 år i Sverige uppskattar forskarna i rapporten att alkohol svarade för 571 dödsfall 2014 i de sju cancerformer som WHO för närvarande klassar som alkoholrelaterade.

• Demens och kognitiv funktion

Hög alkoholkonsumtion är starkt knuten till utvecklingen av alzheimer. Alkoholsyndrom är den största påverkbara orsaken till demens.

• Trafikolyckor

Risken för trafikolyckor är större för äldre förare än för yngre vid samma alkoholhalt i blodet. Olycksrisken ökar även vid mycket låga doser, samt i samverkan mellan alkohol och medicinering.

• Fallolyckor

Även låga nivåer av alkoholkonsumtion har negativ påverkan på balansen hos personer över 65 år.

• Fysisk och psykisk misshandel

Alkoholkonsumtion, både hos offret och förövaren, har gång på gång identifierats som en riskfaktor för misshandel av äldre.

• Depression och självmord

Cirka 20 procent av personer över 65 år med depression har en alkoholdiagnos. Skadligt alkoholbruk dubblerar risken för självmordsförsök.

• Alkoholberoende

Risken för alkoholberoende riskerar att öka då äldre är känsligare för alkoholens skadeverkningar.

• Andra tillstånd

Det finns en rad kroniska sjukdomar som delvis orsakas eller förvärras, av alkoholbruk. Exempelvis sjukdomar i andningsorganen, gikt, Parkinson och sömnproblem.

 

Ladda ner artikeln som PDF.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/sa-drabbar-alkohol-aldre/feed/ 0
CAN: Koppling mellan alkohol och spel om pengarhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/can-koppling-mellan-alkohol-och-spel-om-pengar/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/can-koppling-mellan-alkohol-och-spel-om-pengar/#respond Fri, 22 Mar 2019 10:59:57 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1654382 Allt färre unga ägnar sig åt spel om pengar. Men de som dricker alkohol tenderar att spela mer än andra.]]>

Allt färre unga ägnar sig åt spel om pengar. Men de som dricker alkohol tenderar att spela mer än andra.

Spelandet har minskat kraftigt bland ungdomar i årskurs 9 och andra året på gymnasiet ända sedan 2001. Det visar en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

År 2001 hade hälften av pojkarna i årskurs 9 spelat om pengar den senaste månaden. 2018 var det bara 8 procent som spelat den senaste månaden i samma kategori. Och spelandet har sjunkit kraftigt bland alla kategorier i undersökningen.

Bland flickor har minskningen, i båda åldersgrupperna, sjunkit från 20 procent år 2004 till 2 procent förra året. Skillnaden mellan pojkar och flickor har varit stor under hela mätperioden. Bland pojkar på gymnasiet har spelandet minskat från 44 procent 2004, till 15 procent 2018.

En anledning till minskningen kan vara att 18-årsgräns införts av många spelbolag och att onlinespel ofta kräver att man har ett betalkort.
– Till största delen spelar ungdomar inte på internet utan fysiskt med lotter eller tips. Men det finns en stor grupp som uppgett att man spelar ”övriga spel på internet”, och vi har inte riktigt lyckats ringa in vad det handlar om, säger Martina Zetterqvist, utredare på CAN och medförfattare till rapporten.

Bland de pojkar som spelar finns det tecken på ett problematiskt spelande hos var fjärde ungdom. I undersökningen anses man ha ett problematiskt spelande om man upplever sig spela om mer och mer pengar, eller om man ljugit om sitt spelande för en närstående. CAN menar också att det finns en koppling mellan spelande och andra riskbeteenden som att konsumera alkohol, narkotika eller att ha varit utsatt för mobbning. De ungdomar som dricker alkohol eller använder narkotika är också mer troliga att ha spelat under det senaste året.
– Vi kan se på de sambanden vi tittat på att det finns en koppling mellan substansanvändning och spel om pengar. Det är ett mönster både bland yngre och äldre, säger Martina Zetterqvist.

Ett riskabelt spelande verkar går att knyta statistiskt till ansträngda sociala relationer, dåliga skolresultat, kriminalitet, depression och risk för problematiskt spelande i vuxen ålder. De som har ett problematiskt spelande verkar må sämre.
– I båda åldersgrupperna finns det en större risk för att utveckla ett problematiskt spelande om man blivit mobbad eller är missnöjd med sig själv. Det ser vi inte bland moderata spelare, säger Martina Zetterqvist.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/can-koppling-mellan-alkohol-och-spel-om-pengar/feed/ 0
Vård istället för fyllecellhttp://www.accentmagasin.se/politik/vard-istallet-fyllecell/ http://www.accentmagasin.se/politik/vard-istallet-fyllecell/#respond Wed, 13 Mar 2019 05:43:14 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654188 Fler omhändertagna berusade personer i Stockholm och Södertälje ska erbjudas vård, istället för att föras till polisens arrestlokaler för tillnyktring. ]]>

Fler omhändertagna berusade personer i Stockholm och Södertälje ska erbjudas vård, istället för att föras till polisens arrestlokaler för tillnyktring. 

Människor som har problem med droger och alkohol och är ute på stan, stöter i första hand ofta på polis. Inte sällan omhändertas samma personer med missbruksproblematik dag efter dag och studsar mellan arresten och parkbänken.

Med det nya pilotprojektet är målet att färre ska hamna i polisens fyllecell och att fler omhändertagna enligt Lagen om omhändertagande av berusade personer, LOB, istället ska erbjudas vård.

– Personerna behöver först hjälp att komma bort från en riskfylld situation, men arresten är en annan typ av riskfylld situation för de här personerna. Vi och politikerna har funderat på hur vi kan tänka annorlunda, och har kommit fram till att det handlar om att säkerställa hälsa och trygghet i första hand. Därför behöver vårdapparaten användas i större utsträckning, säger Victor Lindfors, specialistläkare på Beroendeakuten på St Görans sjukhus i Stockholm.

 

På hans arbetsplats har man under 2018 gjort drygt 5 500 registreringar av LOB-omhändertaganden. Nu beräknas omkring 3 000 fler personer få vård varje år, vilket ökar behovet av vårdplatser. Från 1 januari 2019 öppnades därför ytterligare åtta platser på Beroendeakuten. Dessutom har man öppnat en särskild avdelning för kvinnor som omhändertagits, eftersom den gruppen ofta är särskilt utsatt.

– Det är för tidigt att utvärdera projektet så här långt. Men förhoppnings känner fler personer sig trygga hos oss. Överlag tror jag att många ser att vi har finare lokaler och de är glada att denna typ av verksamhet nu prioriteras, säger Victor Lindfors.


Polisen har också utbildats
i nya arbetssätt för att snabbt avgöra om en person behöver vård. Med sig har de en påminnelselapp om vad de kan tänka på: Har den berusade personen ramlat? Ont i magen? Bröstsmärtor? Eller är det psykiatrisk problematik: är de förvirrade, psykotiska eller suicidala?

– Det handlar främst om att förtydliga sådant som polisen egentligen vet genom sin grundutbildning, och att vi får en gemensam vokabulär, berättar Victor Lindfors.

Om det nya arbetssättet fungerar bra kan projektet komma att utökas. Redan nu är det klart att samma pilotverksamhet kommer att testas även i Södertälje.

]]> http://www.accentmagasin.se/politik/vard-istallet-fyllecell/feed/ 0 Unga på Grönland ska få behandlinghttp://www.accentmagasin.se/politik/unga-pa-gronland-ska-fa-behandling/ http://www.accentmagasin.se/politik/unga-pa-gronland-ska-fa-behandling/#respond Mon, 11 Mar 2019 13:32:03 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654212 Många unga på Grönland är i behov av behandling för sitt drogmissbruk. Dock finns idag inget behandlingsprogram på ön som särskilt riktar sig till ungdomar – men det är på gång. ]]>

Många unga på Grönland är i behov av behandling för sitt drogmissbruk. Dock finns idag inget behandlingsprogram på ön som särskilt riktar sig till ungdomar – men det är på gång. 

I en färsk rapport från Grönlands hälsovårdsdepartement, konstateras att mellan 700 och 1 800 ungdomar i åldrarna 15 till 24 år har ett drogmissbruk som är så allvarligt att de behöver behandling. Grönland har totalt en befolkning på strax över 56 000 människor.

År 2016 inrättade Grönland ett nationellt behandlingsprogram för vuxna som har ett missbruk. Men trots att många av landets ungdomar också har omfattande problem, så faller målgruppen än så länge ofta mellan stolarna.

Därför har man nu gjort en plan för att komma till rätta med problemet: särskilda behandlingscentrum för unga ska etableras i landets fem största städer.

På så sätt skulle behandling vara tillgängligt för 60 procent av ungdomarna inom åldersspannet, skriver den nationella tidningen Sermitsiaq. Eftersom Grönland är världens mest glesbefolkade land vill man också komplettera med insatser till de ungdomar som bor i mindre byar.

 

Insatserna planeras införas successivt under en treårsperiod. I huvudstaden Nuuk räknar man med ett behov av fyra terapeuter inledningsvis, vilka också kommer att resa ut till de andra behandlingscentrumen vid behov, och på övriga platser kommer det alltid att arbeta minst två terapeuter.

Enligt rapporten kostar Grönlands narkotikaproblem sjukvården och socialomsorgen mellan 271 och 328 miljoner danska kronor årligen.

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/unga-pa-gronland-ska-fa-behandling/feed/ 0
Ludde ska lära vuxna prata med barn om beroendehttp://www.accentmagasin.se/missbruk/ludde-ska-lara-vuxna-prata-med-barn-om-beroende/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/ludde-ska-lara-vuxna-prata-med-barn-om-beroende/#respond Tue, 29 Jan 2019 06:30:38 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1653465 Hunden Ludde ska ge vuxna mod och verktyg att prata med barn om alkohol och beroende. Bakom satsningen och boken om Ludde står IOGT-NTO:s juniorförbund Junis. ]]>

Hunden Ludde ska ge vuxna mod och verktyg att prata med barn om alkohol och beroende. Bakom satsningen och boken om Ludde står IOGT-NTO:s juniorförbund Junis.

Materialet, som lanseras under våren, riktar sig till lärare och andra pedagoger, och till ledare för barngrupper i bland annat föreningslivet.

– Vi tänker att en vuxen läser för en grupp alldeles vanliga barn. Det är viktigt att det sker på ett sätt som inte är stigmatiserande. Många gånger vet den vuxne inte vilka barn i en klass eller grupp som lever i en familj med missbruk/beroende. Därför är det viktigt att visa att det här är något som är okej att prata om, och att både barnet och den vuxne kan behöva hjälp, säger Mona Örjes, förbundsordförande i Junis.

 

Hon hoppas att vuxna blir modigare och oftare vågar prata med barn om alkohol, och att de ska få en metod för att göra det. Samt vara trygga med att hänvisa till stöd som finns nära, ofta i kommunen.

– Viktigast är att fler barn som har problem hemma synliggörs och får hjälp och stöd, säger hon.

Mona Örjes, Junis. Foto: Ulrica Ambjörn

Mona Örjes kom i kontakt med materialet när hon deltog i Global Alcohol Policy Conference, GAPC, i Edinburgh hösten 2015.

– Jag blev med en gång sugen på att ta det till Sverige. Jag tycker att det saknas ett bra material som vänder sig till alla, inte bara till barn som någon redan upptäckt har bekymmer hemma. Men själva boken har vi hämtat från Schweiz. Det var de som först tog fram Boby, som hunden heter på tyska, franska och italienska.

Det svenska materialet handlar om hunden Ludde. Han har det från början bra hos sin husse Fredrik, men sedan börjar husse glömma att mata, klappa och gå ut med honom. Ludde blir ledsen och tror först att han gjort något fel, men sanningen visar sig vara en annan.

 

Under våren kommer rektorer och andra intressenter kontaktas och bjudas in till de utbildningar i materialet som kommer att vara gratis, åtminstone under 2019.

– Vi kommer också att delta på bland annat läromedelsmässor. På Barnrättsdagarna kommer jag att hålla seminarium om Ludde, och vi kommer att visa upp materialet i vår monter och bjuda in till våra utbildningar, säger Mona Örjes.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/ludde-ska-lara-vuxna-prata-med-barn-om-beroende/feed/ 0
Billig opioid har fått grepp om unga göteborgarehttp://www.accentmagasin.se/missbruk/billig-opioid-har-fatt-ett-grepp-om-unga-goteborgare/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/billig-opioid-har-fatt-ett-grepp-om-unga-goteborgare/#respond Mon, 28 Jan 2019 12:53:24 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1653416 Läkemedlet tramadol blir allt vanligare bland Göteborgs unga. På beroendemottagningen Minimaria är ökningen påtaglig.]]>

Läkemedlet tramadol blir allt vanligare bland Göteborgs unga. På beroendemottagningen Minimaria är ökningen påtaglig.

Till Minimaria kommer ungdomar mellan 13 och 21 år som har missbruksproblem. De yngre kommer ofta till mottagningen på rekommendation av skola, polis eller föräldrar. Bland de något äldre finns de som haft ett missbruk under en längre tid och som vill ta sig ur det.

– Sammantaget har vi runt 700 kontakter varje år. För vissa räcker det med en träff eller två tillsammans med föräldrarna. Andra får komma tillbaka under flera år, säger Kristoffer Lindgren, samordnare på Minimaria i Göteborg.

Sen 2016 har tramadol seglat upp som en av de allra vanligaste drogerna bland de ungdomar som kommer till mottagningen.

– Då var det nästan bara ensamkommande killar som använde sig av tramadol tillsammans med cannabis, säger Kristoffer Lindgren.

 

Men bruket har spridit sig så brett att man idag inte kan prata om att det skulle finnas någon specifik grupp ungdomar som är överrepresenterade när det gäller tramadol. Och bruket finns i alla åldersgrupper, även bland de yngsta. Det är inte många som kommer till Minimaria enbart på grund av sitt tramadolmissbruk, 2018 var det bara 2 procent av besökarna som hade tramadol som primärdrog, men det finns ofta med i bilden. 21 procent uppgav själva att de hade använt tramadol, och runt en fjärdedel av de som lämnade salivprov när de kom till mottagningen testade positivt för tramadol 2018. Allt tyder på att drogen fortsätter öka enligt Kristoffer Lindgren.

– Jag tror att det finns ett stort mörkertal här eftersom man inte gärna berättar att man tagit opioider, säger han.

 

I Tullverkets beslagsstatistik har mängden beslagtagen tramadol mångdubblats under de senaste åren. Polisen har varnat för drogen, som är ett opioidbaserat läkemedel som inom vården används för smärtlindring. Som andra opiater är tramadol starkt beroendeframkallande. Drogen är relativt billig och lättillgänglig på gatunivå. Stora partier kommer in från bland annat Serbien och Indien för att sedan leta sig fram till unga och sprida sig ner i åldrarna.

– Det kan till och med vara så att du får tramadol gratis när du köper cannabis. Drogerna säljs ofta som ett kit, säger Kristoffer Lindgren.

Enligt honom är just kombinationen cannabis och tramadol vanlig. Som opioid skapar tramadol ett lugn i kroppen men samtidigt påverkar den också seratoninnivåerna i hjärnan och gör att användaren känner sig piggare. Genom att kombinera tramadol med cannabis kan man slippa bli slö av cannabisruset, och istället få rus och energi på samma gång, med färre av de oönskade effekterna av cannabis.

 

Men toleransen byggs upp snabbt. Ett piller räcker inte länge utan användaren måste ta en allt högre dos för att uppnå samma effekt och för att hålla abstinensångesten borta. Till slut kan den uppiggande effekten inte uppnås alls. Och vid det laget är användaren djupt inne i ett opioidberoende. Att bryta ett opioidberoende innebär ofta illamående, kramper, overklighetskänslor och ångest.

– Vi får in personer som tar över 1 000mg om dagen, långt över rekommenderad maxdos i sjukvården. Har du den typen at opioidbruk så måste du oftast läggas in för att komma ur det, säger Kristoffer Lindgren.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/billig-opioid-har-fatt-ett-grepp-om-unga-goteborgare/feed/ 0
Drogpaket leder till hot i butikerhttp://www.accentmagasin.se/politik/drogpaket-leder-till-hot-butiker/ http://www.accentmagasin.se/politik/drogpaket-leder-till-hot-butiker/#respond Wed, 23 Jan 2019 05:47:24 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1653353 Allt mer narkotika sänds via posten, vilket gör att butikspersonal ofta utsätts för hot och våld. Polisen vill nu möjliggöra granskning av misstänkta paket.]]>

Allt mer narkotika sänds via posten, vilket gör att butikspersonal ofta utsätts för hot och våld. Polisen vill nu möjliggöra granskning av misstänkta paket.

När droger allt oftare säljs via nätet, hamnar försändelserna hos postombuden. Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel säger i ett inslag i P4 Östergötland att de ser det som ett växande problem som leder till våldsamma situationer i butikerna:
– Det rör sig om allt från hot till fysiskt våld som drabbat vår personal. Enligt inslaget är Ica Strömmen i Norrköping en av de många butiker som drabbats. Deras butikschef, Christian Hagman säger att personer har hotat personal att slå in glas och hämta paketen själva. Personal har fått låsa in sig på kontoret för att de är så rädda.
– Det har hänt att de har ryckt paketet ur händerna och sprungit därifrån, säger Christian Hagman till P4.

 

Butikens övervakningskameror fångade förra året två män på bild när de gör just det. De rycker paketet ur kassörskans händer och flyr ut ur butiken. Enligt Christian Hagman har personalen lärt sig att känna igen paketen med droger.
– Det är vita påsar i en viss storlek som kommer från vissa hemsidor som man lär sig namnen på. Det är ganska enkelt att se.

I år ska omfattningen av problemen kartläggas av Handelns utredningsinstitut, som har fått i uppdrag att göra en enkätundersökning bland anställda och chefer i butiker runt om i landet.

 

Men redan nu vill polisen att postlagen ändras så att det blir möjligt att kontrollera inrikespost som man misstänker innehåller droger.
– Titta över lagstiftningarna. Bland annat postlagen som gör att vi inte har möjlighet att kontrollera paket under två kilo som skickas inom landet, säger Stewe Alm, analytiker vid polisens nationella operativa avdelning NOA till Sveriges Radio.
Han säger också att det är svår fråga gällande ens integritet, att man ska kunna vara säker på att ingen tittat i posten man skickat.
– Men det ställer till det, när droger frekvent skickas via posten. Och jag förstår att många postutbärare känner en frustration eftersom man många gånger vet vad som finns i försändelserna, säger Stewe Alm.

 

Droger som säljs via svenska nätsajter har ofta smugglats till Sverige innan de paketeras i vakuumpåsar och vadderade kuvert:
– Tullen har möjlighet att kontrollera den utrikesposten, men när det gäller den nationella posten så är den skyddad i det avseendet, säger Stewe Alm.

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/drogpaket-leder-till-hot-butiker/feed/ 0
Initiativ för barn i riskmiljöhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/initiativ-barn-riskmiljo/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/initiativ-barn-riskmiljo/#respond Tue, 22 Jan 2019 05:19:44 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1653392 Var tredje vuxen har lagt märke till att en person med barn under 18 har ett problematiskt drickande. Projektet Barndom utan baksmälla vill se till att färre barn påverkas negativt av alkohol.]]>

Var tredje vuxen har lagt märke till att en person med barn under 18 har ett problematiskt drickande. Projektet Barndom utan baksmälla vill se till att färre barn påverkas negativt av alkohol.

Initiativet består av Systembolaget, Bris, Trygga barnen, Maskrosbarn, Childhood och IQ som går samman i ett långsiktigt samverkansprojekt.
–Tillsammans vill vi skapa ett ännu större engagemang i frågan och få fler människor att bidra i detta arbete, säger Magdalena Gerger, VD Systembolaget i ett pressmeddelande.

Systembolaget har låtit Kantar Sifo göra en undersökning om barn och alkohol. Undersökningen visar att 36 av de svarande någon gång har uppmärksammat att en förälder till ett barn under 18 vid flera återkommande tillfällen har haft ett problematiskt drickande. Av de som noterat detta valde 33 procent att inte agera när de senaste befann sig i en sådan situation. Den vanligaste anledningen var att de inte visste vad de borde göra.

– Vår ambition med Barndom utan fylla är bryta tabun kring frågan och att fler ska våga agera när de ser att ett barn inte mår bra kopplat till alkohol i hemmet. Vi vill också tillsammans arbeta proaktivt för att få fler föräldrar och vuxna att reflektera kring alkohol och barn, och sina egna vanor, säger Magdalena Gerger.

Var femte barn påverkas på ett negativt sätt av att någon vuxen i dess närhet dricker för mycker enligt siffror från Folkhälsomyndigheten.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/initiativ-barn-riskmiljo/feed/ 0
Brist på cannabis efter legaliseringhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/brist-pa-cannabis-efter-legalisering/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/brist-pa-cannabis-efter-legalisering/#respond Mon, 19 Nov 2018 06:17:30 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1652476 Bara veckor efter legaliseringen av cannabis i Kanada börjar de lagliga försäljarna få ont om den eftertraktade varan. Kunderna vänder sig istället till olagliga återförsäljare.]]>

Bara veckor efter legaliseringen av cannabis i Kanada börjar de lagliga försäljarna få ont om den eftertraktade varan. Kunderna vänder sig istället till olagliga återförsäljare.

I Ontario, Quebec och New Brunswick är lagren i stort sett tomma hos de legitima återförsäljarna och i en av provinserna har man fått stänga ner försäljningen helt i väntan på ny leverans. Det skriver New York Times.

Enligt Trevor Tobin, återförsäljare i Newfoundland, är producenterna för dåligt förberedda, odlar för lite cannabis och saknar nödvändig paketeringsutrustning. Efterfrågan på laglig cannabis har varit större än förväntat och licenseringen av producenter har gått långsamt. I nuläget finns 132 godkända producenter, men bara 78 av dem har fått sin licens.

 

Risken finns nu att cannabistörstande kanadensare istället vänder sig till den illegala cannabismarknaden, en marknad som omsätter uppskattningsvis 38 miljarder kronor årligen.

– Regeringen göder den svarta marknaden just nu. Det är dit våra kunder går när laglig cannabis är för svår att få tag på, säger Trevor Tobin.

 

Flera producenter säger till New York Times att man underskattat efterfrågan och att det funnits andra tekniska problem kring legaliseringen. En producent berättar till exempel att de fått slut på lim till de skatteklistermärken som behöver finnas på varje förpackning.

– Det är svårt att hitta kompetens inom en industri som fram tills nyligen varit olaglig, säger Mandesh Dosanjh på Pure Sunfarms i British Columbia.

 

I USA liberaliserades cannabislagarna i ytterligare tre delstater efter det senaste valet. Michigan kommer att legalisera rekreationellt bruk av cannabis medan Missouri och Utah röstade för att legalisera medicinskt bruk.

I North Dakota däremot röstade väljarna ner ett förslag att legalisera rekreationellt bruk av cannabis. Det betyder att 33 av USA:s 52 delstater har legaliserat cannabis, antingen för medicinskt eller rekreationellt bruk. Det rapporterar NPR.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/brist-pa-cannabis-efter-legalisering/feed/ 0
Göteborg: amfetaminet minskar – cannabis ökarhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/goteborg-amfetaminet-minskar-cannabis-okar/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/goteborg-amfetaminet-minskar-cannabis-okar/#respond Wed, 14 Nov 2018 08:50:23 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1652378 Amfetaminetanvändandet och injektionsmissbruket minskar i de tyngsta kategorierna av Göteborgs missbrukare. Istället ökar nu cannabis.]]>

Amfetaminetanvändandet och injektionsmissbruket minskar i de tyngsta kategorierna av Göteborgs missbrukare. Istället ökar nu cannabis.

Karin Patriksson, utvecklingsledare inom alkohol och narkotikafrågor, sitter på tredje våningen av Göteborgs stads lokaler i Gårda. Utanför piskar ett karikatyrartat gbg-regn mot fönsterrutorna.

– Vilket väder va? säger hon medan projektorn som visar presentationen värmer upp.

Hon har sammanställt en rapport om tungt narkotikamissbruk i Göteborg. Det handlar om personer som brukar olagliga droger i stort sett dagligen eller som injicerat narkotika under det senaste året.

– Det här är ett underlag för beslutsfattare i deras planeringsarbete på missbruksområdet, säger hon.

 

Som referens har Karin Patriksson utgått från en liknande undersökning som gjordes 2011. Sammanfattat verkar det som att amfetamin minskar som primär drog medan heroin och andra opioider, narkotikaklassade läkemedel samt cannabis ökar i just dessa led. Cannabis ökar i samtliga åldersgrupper men det är fortfarande 31,6 procent som har amfetamin som primär drog.

– Göteborg är ju en gammal amfetaminstad, men det har sjunkit rätt så ordentligt bara de sista sex åren, säger Karin Patriksson.

Att injiceringsmissbruket minskar ser hon som särskilt positivt. 26,1 procent uppger injicering som primärt intagningssätt av sin primära drog i denna undersökning jämfört med 37,2 procent 2011.

– Det är väldigt positivt ur smittspridningssynpunkt. Och tittar vi på om man injicerat under det senaste året så har även det minskat.

Det är framförallt de yngre personerna i kartläggningen som drar sig för att injicera droger.

Karin Patriksson. Foto: Pressbild

– Ungdomarna har cannabis som primär drog, ända upp till när man är 30 år. Vi tycker oss se att i de äldre åldersgrupperna går missbruket över till amfetamin, så att cannabis skulle öka i andel över tid är något vi förväntat oss.

Andra positiva resultat i kartläggningen är att heroin verkar minska bland unga under 30 samt att fler har ett boende och en pågående behandling.

– Det finns mycket att arbeta med. De här människorna lever ett utsatt liv. Färre har lönebaserad inkomst och nästan varannan saknar fortfarande en pågående behandling.

 

Regnet fortsätter slå över Gårda. Det är en rivningshotad del av det gamla Göteborg, arbetarstaden som länge dragits med amfetaminmissbruk. Bara ett stenkast bort sprider eventområdet ut sig, från Ullevi-arenorna, längs Skånegatan, via Scandinavium och Gothia towers bort till Liseberg. Göteborgs nya ansikte är en kulturell eventstad och det reflekteras även i att drogerna fått mer av en festkaraktär.

Vi tror på att visa glädjen i det drogfria alternativet

I en enkät genomförd av Tillståndsmyndigheten bland kroganställda i Göteborg uppger i stort sett alla svarande som jobbat mer än fem år på krogen att de ser mer narkotika idag. 32 procent svarar att de ser narkotikapåverkade personer varje vecka.

Tillståndsenheten har nu startat kampanjen Dansa utan droger tillsammans med Göteborgs krogar. Tanken är att uppmuntra folk att sprider filmer där de dansar nyktra på sociala medier.

– Vi tror på att visa glädjen i det drogfria alternativet. Att dansa utan droger är coolt. Du står för din personlighet och ditt uttryck, säger Jenny Havner på Tillståndsenheten i ett pressmeddelande.

 

Även om festdrogerna inte associeras med samma typ av tunga droganvändning som kartläggs i Karin Patrikssons rapport så ska stadens drogproblem inte underskattas.

Göteborg har fler än tre gånger så många intagningar på LVM-hem än Stockholm, sett i proportion till befolkningsmängd, och nästan dubbelt så många som Malmö. Antalet anmälda narkotikabrott i Göteborg har under de senaste tio åren ökat från 78 000 till 100 000 årligen.

Sedan kommunernas vetorätt togs bort i frågan om sprutbyten har Västra Götaland beslutat att starta upp flera mottagningar. I slutet av oktober öppnade en mottagning i Trollhättan och ett sprutbyte på Östra sjukhuset i Göteborg samt en mottagning i Skövde planeras öppna innan årets slut. Även Borås kommer att få en sputbytesmottagning hösten 2019.

Västra Götalandsregionen ser nu även över möjligheten att starta ett Naloxonprogram.

Naloxon kan användas för att häva opioidöverdoser med hjälp av en nässpray. Men för det ska kunna bli något Naloxonprogram krävs hjälp med finansieringen och för det krävs ett politiskt beslut.

– I början av nästa år bör det kunna vara klart, säger Lise-Lotte Risö Bergerling medicinsk rådgivare och enhetschef för Kunskapsstöd för psykiskt hälsa vid Västra Götalandsregionen till Göteborgsposten.

 

Hur många som injektionsmissbrukar i Göteborg är svårt att veta. Sahlgrenska sjukhuset räknar med att man har 900 personer i sitt upptagningsområde som injicerar droger och att den nya sprutbytesmottagningen kommer att få mellan 10 000 och 15 000 besök årligen. Socialstyrelsens senaste kartläggning gör gällande att det finns 1400 injektionsmissbrukare i hela regionen.

Men Karin Patriksson hyser inget stort hopp om att sprutbytesmottagningen på Östra sjukhuset ska kunna bli den kontaktyta mellan Göteborgs missbrukare och vården som får fler att söka behandling.

– Göteborgs stad har alltid varit motståndare till detta. Sen gick man med på att släppa vetot under villkoret att man måste i så fall samarbeta med Socialtjänsten och ha personal från båda.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/goteborg-amfetaminet-minskar-cannabis-okar/feed/ 0
Oro, lögner och svek när ens barn missbrukarhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/oro-logner-och-svek-nar-ens-barn-missbrukar/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/oro-logner-och-svek-nar-ens-barn-missbrukar/#respond Tue, 13 Nov 2018 13:17:47 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1652415 Att ens barn ska hamna i narkotikaberoende är många föräldrars värsta mardröm. Samtidigt är samhällets stöd otillräckligt. Det har Margareta Nyström fått erfara.]]>

Att ens barn ska hamna i narkotikaberoende är många föräldrars värsta mardröm. Samtidigt är samhällets stöd otillräckligt. Det har Margareta Nyström fått erfara.

Margareta Nyström blev mamma tidigt.

– Men det var en efterlängtad och älskad liten baby som kom, säger hon.

Vi träffas i Sundbyberg, norr om Stockholm, i den lokal där Riksförbundet Föräldraföreningen mot narkotika, FMN, har sitt kansli och organisationen där Margareta Nyström är ordförande.

Hon berättar om sonen, en försiktig kille som var lite blyg och hade svårt att lära sig tala rent. Han gillade aldrig skolan, trots att han hade lätt för sig. När han blev lite äldre drogs han till stökiga pojkar och var ofta i närheten när det hände saker.

– Så småningom började han stjäla pengar från mig och göra inbrott, säger hon.

Vid ett tillfälle körde han en stulen motocrosscykel in i ett träd och skadade benet.

– Det var första gången socialtjänsten kom på besök. De ansåg att vi hade en hård jargong när vi talade med varandra, något vi inte själva såg. Men trots att de hade synpunkter på vårt sätt att vara så erbjöds vi inget stöd eller hjälp.

Någon påföljd blev det inte heller för sonen eftersom det inte var han som stulit cykeln.

Vi förstod att de drack mycket alkohol, men tänkte att det skulle gå över. När jag kom till lägenheten insåg jag att han bodde i en knarkarkvart.

Så småningom började en socialsekre­terare misstänka att det fanns hasch med i bilden.

– Jag blev jättearg. Vi var mycket måttliga med alkohol min man och jag, och narkotika visste vi knappt vad det var. Vi hade fått hem Hasch-boken, som Socialstyrelsen skickade till alla tonårsföräldrar, och den hade jag läst, men tänkte aldrig att det skulle hända mina barn.

Under en period när sonen var 15–16 år började han gå upp på sitt rum med jackan på.

– Jag blev misstänksam och sökte igenom hans rum. I en låda hittade jag en tändsticksask med några kolbitar i. Den lade jag tillbaka eftersom jag inte trodde att det var något. Efteråt har jag ju förstått att det var hasch.

Foto: Fernando Medina.

Efter nian började sonen strunta i allt, och när han fyllt 18 meddelade han att han skulle flytta hemifrån med en kompis.

– Vi förstod att de drack mycket alkohol, men tänkte att det skulle gå över. När jag kom till lägenheten insåg jag att han bodde i en knarkarkvart.

Sonen hade beviljats socialbidrag och hade därför regelbunden kontakt med socialtjänsten.

– Han tyckte det var smartare att gå på bidrag än att jobba. Pengarna räckte inte och då kom han till oss och bad om mer, men vi gav honom inget.

Margareta Nyström. Foto: Eva Ekeroth.

Så småningom blev han vräkt från lägenheten. Vad socialtjänsten kände till om sonens eskalerande missbruk, som nu omfattade fler droger, vet inte Margareta Nyström.

– När barnet är myndigt får man ingen information längre. Man kan ringa socialtjänsten och informera dem, men de tar aldrig kontakt och man får ingen återkoppling.

Själv förstod hon inte hur allvarlig situationen var förrän hennes dotter under ett gräl skrek: ”Du fattar ju inte. Din son knarkar.”

Foto: Fernando Medina.

Sonens kriminalitet ökade. När han var 21 fick han sitt första fängelsestraff.

– Det var det värsta jag varit med om. Då var det inte strulputten som åkte i fängelse utan den lilla killen som jag blåste på knät när han ramlat.

Efter avtjänat fängelsestraff flyttade sonen runt bland kompisar. Margareta Nyström var ständigt orolig.

– Ångesten de gånger vi inte fick tag på honom går inte att beskriva. Alla mina mardrömmar handlade om blod och död. Antingen blev han misshandlad eller så misshandlade han någon annan.

En period hamnade sonen i ett famil­je­hem och det var lugnt en tid, men efter ett uppbrott från en flickvän var det dags igen.

– Den här gången fick vi iväg honom till min halvsyster i Skåne. Det gick bra. Han var så annorlunda. Det kändes som om vi fått tillbaka vår pojke. Han fick lägenhet, jobb i charken på Ica, började spela korpfotboll och tog dykarcertifikat.

Även om sonen inte är död så har man rätt att sörja att livet med våra barn inte blev som vi tänkt.

Men så träffade han en gammal kompis från Uppsala och det ledde till ännu ett återfall. Lite senare ringde polisen. Sonen var häktad för att ha smugglat cannabis från Köpenhamn. Då ringde Margareta Nyström till FMN.

– Jag insåg att vi behövde hjälp så jag ringde och bokade tid för mig, min man och vår yngste son, som fortfarande bodde hemma. Problemen försvann inte för att vi gick dit, men vi fick hjälp att hitta en strategi och ett fungerande förhållningssätt.

– Vi fick också stöd i vår sorg. Även om sonen inte är död så har man rätt att sörja att livet med våra barn inte blev som vi tänkt. Det är en fruktansvärd sorg att ens barn ljuger och stjäl ifrån dig.

Hon vågade också berätta om sina förbjudna tankar.

– Jag har önskat att det bara ska ta slut och att jag skulle få börja sörja honom på riktigt, men det är förbjudet att önska livet ur sitt barn. När jag berättade det på FMN möttes jag inte av fördömande utan fick en stor kram av en erfaren mamma. Hon förklarade att jag var helt normal och att så hade alla föräldrar tänkt.

 

Så småningom flyttade sonen tillbaka till Uppsala. Situationen blev inte bättre. Efter ett självmordsförsök ville inte ambulanspersonalen ta med sig sonen eftersom han blivit våldsam.

– Vi körde honom i vår bil till psyk­akuten, men det slutade med att vi fick ta med honom hem igen. Vi var ständigt rädda för att han skulle göra om det. Det räckte att han var ute lite länge med hunden. Det var en tuff tid, men det blev faktiskt början på hans drogfrihet.

Självmordsförsöket föregicks av ett gräl med flickvännen som urartade i slagsmål och sonen dömdes för misshandel.

– Ganska snart träffade han en ny flickvän. När hon blev gravid bad han att få sitt straff verkställt. Kriminalvården gick honom till mötes så han var ute innan barnet föddes. Vid dopet var vi två stolta farföräldrar. Sonen hade fixat allt kring dopet själv och stod där nyklippt i kostym. Det trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva!

Denna artikel är en del i ett tema om föräldrar till vuxna missbrukare. Läs också:
Från resurs till problem samt Anna Fugelstad: ”Mammornas berättelser är nödvändiga”

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/oro-logner-och-svek-nar-ens-barn-missbrukar/feed/ 0
Från resurs till problemhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/foraldrar-fran-resurs-till-problem/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/foraldrar-fran-resurs-till-problem/#respond Mon, 12 Nov 2018 07:22:33 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1652423 Från att ha varit en resurs upplever föräldrar till personer med missbruk att de ses som ett problem när barnet fyllt 18.]]>

Från att ha varit en resurs upplever föräldrar till personer med missbruk att de ses som ett problem när barnet fyllt 18.

Föräldrar känner nästan alltid ansvar för sina barn, även efter 18-årsdagen. Men så snart barnen blivit myndiga förlorar föräldrar rätten att få information och inflytande.

Det drabbar särskilt dem vars barn har problem med narkotika, där föräldrarna, från att vara en resurs och naturlig samarbetspart, plötsligt inte har någon given roll.

– I sin kamp för att barnen ska få hjälp kan föräldrarna upplevas besvärliga och jobbiga och ses som ett problem för social­tjänsten, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

 

Tillsammans med forskarkollegorna Torkel Richert och Bengt Svensson har han genomfört en studie av situationen för föräldrar till vuxna med narkotikaproblem. Närmare 700 föräldrar har svarat på en enkät och omkring 30 föräldrar har djupintervjuats.

– Vi har dels tittat på föräldrars utsatthet som brottsoffer och dels hur deras livssituation påverkas av barnens problem, säger han.

Studien visade, inte helt oväntat, att föräldrarna ofta utsätts för stölder.

– Särskilt vanligt var det om barnen var unga, hade ett aktivt missbruk och bodde hemma. Däremot var det ganska ovanligt att föräldrarna utsattes för våld. Ungefär var femte hade någon gång råkat ut för det, men endast sex procent under det senaste året, säger han.

Risken att föräldrarna utsätts för stöld ökar med omfattningen av barnets problem.

– Vi kunde däremot inte se någon skillnad beroende på drog. Vi hade förväntat oss att de som använder heroin i större utsträckning skulle stjäla av föräldrarna, eftersom heroin är dyrt och måste tas varje dag när personen blivit beroende, men kanske är förklaringen att många har ett omfattande blandmissbruk, säger han.

 

Föräldrarna är missnöjda med den hjälp barnen fått, trots att de ofta varit föremål för många insatser.

– Det gäller nästan alla former av hjälp. Föräldrarna har övervägande negativa erfarenheter av såväl socialtjänst som beroendevård och andra myndigheter. Undantaget är polisen. Möjligen för att polisen ingriper i akuta situationer och ofta kan göra konkreta saker, medan kontakter med andra myndigheter är mer långsiktiga.

Föräldrarna är också kritiska till att de stängs ute, till följd av sekretessen, och inte får någon information.

 

Främst är det mammor som kämpar för sina söner.

– Vi hade svårt att hitta pappor, även om vi med hjälp av Föräldraföreningen mot narkotika lyckades få ihop en tredjedel män till intervjuerna. De som besvarade vår enkät var främst kvinnor, cirka 85 procent, medan omkring 80 procent av barnen var söner, säger han.

”When the going gets tough, the dad gets going.”

– Till en viss del kan det kanske förklaras av att papporna oftare än mammorna har egna problem, men främst beror det nog på traditionella könsroller och att mammorna känner större ansvar, säger han.

Många av föräldrarna har ett starkt engagemang och har kämpat i decennier.

– Deras barn bor ofta hemma, åtminstone i perioder. När vårdinsatserna misslyckas faller ansvaret tillbaka på föräldrarna. Barnen har svårt att få bostad och hamnar på gatan om inte föräldrarna ställer upp. Mycket få föräldrar har klarat att stänga ute sina barn, trots att en del förespråkat det, säger han.

Han påpekar dock att för barnens del finns ingen forskning som visar att det skulle vara en metod som fungerar.

– Men det kan ju vara ett sätt att skydda sig själv och den övriga familjen, säger Björn Johnsson.

Kommunerna ska ha insatser att erbjuda anhöriga, men i realiteten varierar det nog.

Barnens narkotikaproblem påverkar föräldrarnas livssituation.

– Det påverkar såväl deras vardagsliv som hälsa och känsloliv. Många har varit sjukskrivna i perioder. Relationerna till övriga familjemedlemmar påverkas också negativt och 60 procent anser att deras mentala hälsa påverkats negativt i stor eller mycket stor utsträckning, säger han.

Mest uppseendeväckande anser han ändå är de känslor av skuld, skam, maktlöshet och sorg som de flesta drabbas av. Minst verkar arbetsförmåga och ekonomi påverkas.

– Många ansåg att den påverkades i liten eller viss utsträckning, men det var ”bara” 30–35 procent som ansåg att arbetsförmåga och ekonomi påverkats negativt i stor eller mycket stor utsträckning, säger han.

 

Få föräldrar har fått hjälp för egen del.

– Numera ska kommunerna ha insatser att erbjuda anhöriga, men i realiteten varierar det nog och många föräldrar känner inte till att de har rätt att få hjälp och vet inte vart de ska vända sig.

Vart ska de vända sig då?
– Det är socialtjänstens ansvar och större kommuner har anhöriggrupper. Det finns också behandlingshem som har anhörigveckor. Sedan kan man ju även behöva andra typer av stöd. Rättsligt stöd kan man få från polisen eller rätts­väsendet. Man kan också behöva psykiatrin eller socialförsäkringssystemet, säger han.

Många föräldrar har också fått god hjälp av anhörigföreningar som Föräldra­föreningen mot narkotika, FMN, eller Anhöriga mot droger, AMD.

– De har varit en viktig ventil för många som upplever att de inte fått stöd från samhället, säger han.

Så påverkas livet

Delar av föräldrarnas livsstil som påverkats negativt i stor eller mycket stor utsträckning:

• Känslor av maktlöshet 92 %
• Sorg 91 %
• Upptar tid och tankar 91 %
• Livskvalitet 86 %
• Relationer till andra familje­medlemmar 68 %
• Egna behov 66 %
• Känslor av skuld 64 %
• Relationen till barnet 62 %
• Mental hälsa 60 %
• Skamkänslor 49 %
• Övrigt socialt liv 47 %
• Arbetskapacitet 30 %
• Ekonomisk situation 35 %

Denna artikel är en del i ett tema om föräldrar till vuxna missbrukare. Läs också: Anna Fugelstad: ”Mammornas berättelser är nödvändiga”

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/foraldrar-fran-resurs-till-problem/feed/ 0
Dödliga droger svårare att få tag på – dödstalen sjunkerhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/dodliga-droger-svarare-att-fa-tag-pa-dodstalen-sjunker/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/dodliga-droger-svarare-att-fa-tag-pa-dodstalen-sjunker/#respond Fri, 28 Sep 2018 16:32:30 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1651583 Experimentella droger och fentanylanaloger såldes öppet som ”forskningskemikalier”. Men drogerna, som skördade hundratals liv, verkar nu ha försvunnit från internet.]]>

Experimentella droger och fentanylanaloger såldes öppet som ”forskningskemikalier”. Men drogerna, som skördade hundratals liv, verkar nu ha försvunnit från internet.

Det har gått fyra månader sedan två bröder från Stockholm dömdes till fängelse för att ha sålt fentanylanaloger via internet. Åtta personer dog efter att ha använt brödernas produkter. Vid rättegången hävdade de att kemikalierna inte varit till för konsumtion vilket också skrivits tydligt på hemsidan. Södertörns tingsrätt ansåg det uppenbart att kemikalierna såldes i russyfte och att bröderna visat likgiltighet inför hur de skulle användas och riskerna det innebar.

Sedan i våras har webbsidor som sålt fentanylanaloger stängt ner, ner efter en. Försäljningen av fentanyl och varianter av drogen har i stort sett ha försvunnit ifrån internet enligt uppgifter från polisen och Folkhälsomyndigheten till P4 Jämtland.

Robert Kronstrand på Rättsmedicinalverket bekräftar för Ekot att även antalet fentanylrelaterade dödsfall sjunkigt kraftigt under första halvan av 2018.
–Till och med juli i år har vi haft åtta bekräftade dödsfall som är till följd av fentanylanaloger. Om vi jämför med hur det såg ut förra året så var det ju 100 stycken fall, säger Robert Kronstrand till Ekot.
Även andra nya experimentella droger har minskat i Europa under det senaste året enligt Robert Kronstrand. Från att 2015 ha upptäckt 100 nya substanser har man i år bara hittat 23.
– Den minskningen kan bero på att man har skärpt lagstiftningen i andra länder. Som till exempel Kina där man har stoppat export av substanser som kan vara missbruksmedel, säger han.

På ett forum för droganvändare på internet sker också en förändring under våren och sommaren. Diskussioner om fentanylanaloger dör ut. Alla så kallade ”forskningskemikalier” verkar ha försvunnit enligt flera användare. Istället diskuterar användarna nu hur man kan använda medicinskt fentanyl som finns i smärtstillande plåster inom sjukvården. Även på den största svenska marknaden på det så kallade darknet lyser fentanylet med sin frånvaro.

Fentanyl är en syntetisk opioid som är många gånger starkare än både heroin och opium. Drogen och olika varianter av den har orsakat många dödsfall under de senaste åren eftersom den är så pass svår att dosera.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/dodliga-droger-svarare-att-fa-tag-pa-dodstalen-sjunker/feed/ 0
Cannabis avkriminaliseras i Sydafrikahttp://www.accentmagasin.se/politik/cannabis-legaliseras-sydafrika/ http://www.accentmagasin.se/politik/cannabis-legaliseras-sydafrika/#respond Wed, 19 Sep 2018 10:26:10 +0000 Nathalie C. Andersson http://www.accentmagasin.se/?p=1651396 Sydafrika sällar sig till länderna som avkriminaliserar cannabis för eget bruk.]]>

Sydafrika sällar sig till länderna som avkriminaliserar cannabis för eget bruk.

Författningsdomstolen i Sydafrika slår fast att det är lagligt att använda cannabis för eget bruk. Den nuvarande lagen, som förbjuder cannabisbruk i privata sammanhang, går inte ihop med landets grundlag, uppger domstolen enligt TT.

– Det är hädanefter inte ett lagbrott om en vuxen person använder eller innehar cannabis för personligt bruk, säger den biträdande chefsdomaren Raymond Zondo, enligt TT.

Sydafrikas parlament ska inom två år ta fram nya lagar som fungerar med grundlagsförfattningen.

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/cannabis-legaliseras-sydafrika/feed/ 0
Beroendecentrum startar onlinestödhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/beroendecentrum-startar-onlinestod/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/beroendecentrum-startar-onlinestod/#respond Tue, 18 Sep 2018 15:36:31 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1651321 Droghjälpen ska vara ett anonymt stöd via internet och telefon för den som känner sig oro för sina egna eller någon annans narkotikabruk.]]>

Droghjälpen ska vara ett anonymt stöd via internet och telefon för den som känner sig oro för sina egna eller någon annans narkotikabruk.

Johan Franck är chef för Beroendecentrum Stockholm som fått uppdraget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen att starta stödlinjen.

– Detta ökar tillgängligheten. En anonym stödlinje kan vara en bra första kontakt för dem som inte känner sig redo att kontakta en beroendemottagning, säger han i ett pressmeddelande.

 

Förhoppningen med att starta en anonym stödlinje är förutom att få kontakt med personer som annars inte hade sökt hjälp även att den som söker själv får välja den kommunikationsväg som den föredrar. Webbplatsen droghjalpen.se ska även erbjuda möjligheten att testa sina drogvanor.

När Droghjälpen nu är lanserad ska vi lyssna på användarna och höra vad de efterfrågar. Utifrån användarnas behov kan vi sedan vidareutveckla tjänsten, säger Kerstin Annerborn, chef för eStöd, en enhet vid Beroendecentrum som jobbar med stöd och behandling via nätet.

 

Stödlinjer för alkohol, narkotika och spel finns redan sen tidigare, men detta är första stödlinjen för personer som använder narkotika och deras anhöriga. Linjen vänder sig främst till personer i Stockholms län.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/beroendecentrum-startar-onlinestod/feed/ 0
Nu har Drugsmart svarat på ungdomars frågor i 20 århttp://www.accentmagasin.se/missbruk/nu-har-drugsmart-svarat-pa-ungdomars-fragor-20-ar/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/nu-har-drugsmart-svarat-pa-ungdomars-fragor-20-ar/#respond Thu, 23 Aug 2018 09:31:28 +0000 Nathalie C. Andersson http://www.accentmagasin.se/?p=1650468 När internet var i sin linda 1998 startades sajten Drugsmart för att ge ungdomar en säker källa till information om alkohol, andra droger och dess skadeverkningar. I år firar sajten 20 år.]]>

När internet var i sin linda 1998 startades sajten Drugsmart för att ge ungdomar en säker källa till information om alkohol, andra droger och dess skadeverkningar. I år firar sajten 20 år.

Ända sedan starten har möjligheten att ställa frågor varit en stor del av sajten Drugsmart, som drivs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Även om funktionen har varit samma så har frågorna förändrats över tid.

– Frågorna följer de trender som finns i resten av samhället. För några år sedan var det väldigt mycket frågor om spice, nu har jag inte fått några frågor om spice på två år. Men vi får inte bara frågor om regelrätta droger, utan även om energidrycker, till exempel, säger Kristofer Odö, samordnare på Drugsmart.

På sajten finns information om olika droger, samt kring 150 vanligt ställda frågor, så kallade FAQ. Och det är ofta svar på frågor som sajtens besökare vill ha.

– Vi har 49 000 unika besökare varje månad. Många skriver in en fråga på Google och hamnar hos oss. Det går helt i linje med anledningen till att sajten skapades från början – att vara en säker källa till kunskap, säger Kristofer Odö.

 

De vanligast frågorna handlar om cannabis. På sistone har det även kommit en del frågor om ecstasy. En del är även oroliga för kompisar som använder droger, eller undrar hur de själva ska göra för att ta sig ur ett missbruk.

– Det är en del frågor kring vad som händer om man söker hjälp, kan man åka fast hos polisen och så? Vi svarar och hänvisar vidare till där man kan få hjälp.

Att Drugsmart nu fyller 20 år ska firas den 3 september.

– Vi kommer att lansera en rapport då, och så lär vi väl bjuda på lite tårta också, så vi får till lite firande, säger Kristofer Odö.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/nu-har-drugsmart-svarat-pa-ungdomars-fragor-20-ar/feed/ 0
De knepiga ordenhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/de-knepiga-orden/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/de-knepiga-orden/#respond Thu, 16 Aug 2018 10:29:28 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1650822 Det finns en hel begreppsflora runt alkohol och droger. Men vad signalerar vi med olika ord? Vi frågade tre personer som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till alkohol och andra droger.]]>

Det finns en hel begreppsflora runt alkohol och droger. Men vad signalerar vi med olika ord? Vi frågade tre personer som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till alkohol och andra droger. Att orden är viktiga är de alla överens om.

Missbruk/missbrukare

Niklas Eklund, ord­förande för Brukarföreningen i Stockholm: I vissa fall fortfarande en medicinsk term som är svår att ersätta. Jag kan acceptera det, men tycker inte om det, för det säger ingenting.

Kan ersättas med: substans­beroende, bruk eller problematiskt bruk inom olika områden som narkotika, sex, spel, mat.

Missbrukare vill jag absolut inte ta i min mun. Det är att döma någon eller sig själv. Det är väldigt negativt. Jag försöker använda andra ord.

Joar Guterstam, specialist i psykiatri på Beroendecentrum Stockholm /Karolinska Institutet: Det är ganska vanligt att individer med beroende ogillar termer som missbrukare, alkoholist och narkoman. Eftersom det inte är några oersättliga ord eller väldefinierade facktermer ser jag ingen anledning att använda dem som professionell. Olika varianter av ”beroende” är bättre ord i de flesta fall.

Thomas Barrögård Fahlquist, vd för IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm: Jag tycker i stort inte om begreppet eftersom det oftast associeras till personer som har substansbrukssyndrom. Uttrycket uppfattar jag därför som marginaliserande för denna grupp av personer.

 

Alkoholist

Niklas Eklund: Term som används inom medicinen. I diagnosmanualen DSM5 ersatt med etyliker för den som har substansberoende av alkohol. För vissa innebär det att dricka tre öl, för andra två helrör. Om jag pratar om mig själv har jag alltid ett tolkningsföreträde, men jag tycker inte om det.

Joar Guterstam: Samma svar som för missbruk/missbrukare.

Thomas Barrögård Fahlquist: Tycker i stort inte om begreppet eftersom det förminskar, avhumaniserar och definierar människor socialt, utifrån en sjukdom, snarare än utifrån en bestående personlighet. Dessutom följer definitionen alkoholist med även då man per definition inte längre.

 

Illustration: Erica Jacobsson.

 

Nykter alkoholist

Niklas Eklund: Det är så dumt så det ekar. Jag har behandlats, och anammat nolltolerans, det säger heller inget. Jag har haft ett problem som jag inte längre lider av, men som jag kämpar med varje dag. Det här används inom 12-stegsrörelsen och Minnesota-­modellen: Titta vad jag är duktig, jag dricker inte sprit längre. Det är taskigt att ta ifrån dem det men det är att måla in alla i ett hörn.

Joar Guterstam: Samma svar som för missbruk/missbrukare.

Thomas Barrögård Fahlquist: Om man inte längre har en sjukdom kan man knappast definieras utifrån ett sjukdomstillstånd. Vem är det där? Det är en alkoholist och det vet man ju hur de är! Vem är det där? Det är en nykter alkoholist och det vet man väl hur de är?

Att få ett substansbrukssyndrom är inget man väljer, oavsett vad okunniga människor säger.

 

Ren

Niklas Eklund: Det spyr jag på. Det används bara inom 12-stegsrörelsen. Någon som har skött en läkemedelsassisterad behandling kan vara ren på urinprov. Men det är självstigmatiserande och ska bort.

Joar Guterstam: ”Ren” kan man säga om ett enskilt urinprov till exempel, men det bör undvikas om den person som lämnat provet. Det låter harmlöst men implicerar att personen är oren eller smutsig om hen lämnar ett prov med spår av droger. Drogfri är bättre ord.

Thomas Barrögård Fahlquist: Begreppet är rent marginaliserande för en person med substansbrukssyndrom eftersom motsatsen är smutsig-skitig-oren. Innebörden av begreppen missbrukare eller narkoman blir att det är en smutsig-skitig-oren och därmed ovärdig person.

Jag föredrar nykter. När man använder det, utan tillägg av tillmälena alkoholist eller narkoman, likställer man dem som är nyktra och tidigare haft ett substansbrukssyndrom med dem som är nyktra men som inte haft ett substansbrukssyndrom.

Illustration: Erica Jacobsson.

 

Narkoman

Niklas Eklund: Narkoman kan man använda i sociologisk terminologi, det kan jag acceptera. Jag orkar inte säga om mig själva att ”jag har haft ett problematiskt bruk.” Det eller substansberoende ska man använda.

Joar Guterstam: Mitt svar är detsamma som när det gäller missbruk/missbrukare.

Thomas Barrögård Fahlquist: Samma resonemang här som med ordet alkoholist.

 

Niklas Eklund, ord­förande för Brukarföreningen i Stockholm.

 

 

 

 

 

 

 

Joar Guterstam, specialist i psykiatri på Beroendecentrum Stockholm /Karolinska Institutet.

 

 

 

 

 

 

Thomas Barrögård Fahlquist, vd för IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm.

 

 

 

 

 

 

 

 

Språket går balansgång

Anna Vogel är universitets­lektor vid institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Hon forskar bland annat om laddade ord. Så här kommen­terar hon efter att ha läst de olika argumenten:

”Genom ord om alkohol och droger, och människorna som nyttjar dem, kommer vi att se underliggande normer och värderingar, precis som de intervjuade påpekar. En sådan norm är att alkohol och droger är skadligt och dåligt. Detta syns inte bara i ”ren”, utan också i ”missbrukare”, där miss står för något oönskat, jämför ”misslyckad” och ”misstag”.

Vi hör ofta en önskan om att slippa etiketter, att människor bara ska få vara människor. Det är viktigt att vi bemöter varandra med respekt, och bara tar upp sådant som är relevant utifrån situationen. Vi bör alltid ställa oss frågan ”är det relevant i sammanhanget att berätta att personen har ett problematiskt förhållande till droger etcetera.”

Men i ett rättighetsbaserat samhälle kommer vi också att behöva berätta vilket stöd olika personer, med olika behov, har rätt till. Då räcker det inte med att bara kalla någon ”människa”. Denna motsättning mellan att å ena sidan behandla alla lika och å andra sidan se till vars och ens unika behov är en svårighet och balansgång, som samhället, människan och därmed också språket måste hantera.”

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/de-knepiga-orden/feed/ 0
Här kan anhöriga få andas uthttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/har-kan-anhoriga-fa-andas-ut/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/har-kan-anhoriga-fa-andas-ut/#respond Fri, 06 Jul 2018 12:32:40 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1650579 Projektet ”Ett gott liv” är nu igång. Denna vecka arrangeras en anhörigvecka på IOGT-NTO:s sommarhem Sillvik utanför Göteborg.]]>

Projektet ”Ett gott liv” är nu igång. Denna vecka arrangeras en anhörigvecka på IOGT-NTO:s sommarhem Sillvik utanför Göteborg.

Sillviksbadet är Hisingens mest lättillgängliga badstrand. Men på andra sidan av en kobbe, skymd från sommarbadarna, sticker en vit byggnad upp. Det är IOGT-NTO:s sommarhem Sillvik. Anläggningen består av en storstuga med kök och matsal, flera små stugor och en barack med toaletter.

Nicklas Kartengren står i storstugans kök och rör i en gryta köttfärs. Det är han som sedan årsskiftet rattat projektet Ett gott liv. Till sin hjälp har han Tina Hermansson, anhörigkonsulent i stadsdelsförvaltningen centrum i Göteborg, som skär upp en sallad.

 

Ett gott liv är ett så kallat IOP (Idéburet offentligt partnerskap) med stadsdelscentrum, vilket betyder att civilsamhället  samarbetar med kommunen på ett område där det inte finns en kommersiell marknad. Under våren har IOGT-NTO Göteborg därför arrangerat lunchseminarier för anställda inom stadsdelen för att lyfta anhörigfrågorna.

– Det har varit mycket uppskattat. Nu ska vi se om de vill ha en fördjupning till hösten, eller om vi kan röra oss vidare till någon annan del av kommunen, säger Nicklas Kartengren.

 

Arbetet med projektet har till stor del handlat om att utforma idéer och skapa kontakter inom stadsdelsnämnden. I Göteborg finns redan flera olika projekt som jobbar med anhöriga och Ett gott liv har försökt att hitta de luckor som behöver täppas till inom området.

Nicklas Kartengren. Foto: Jens Wingren.

– Så vi har försökt titta på om det finns kö på något område, eller om någon grupp inte hittar rätt. Många andra arrangerar anhörigkurser eller barnaktiviteter, men allt sånt är insatser som förr eller senare tar slut, säger Nicklas Kartengren.

Men även efter att anhörigkursen tagit slut kan det finnas ett behov av att prata och att hitta meningsfulla fritidssysselsättningar för anhörigfamiljer. Här hoppas Ett gott liv kunna spela roll.

– Olika sorters arrangemang passar in för olika typer av anhöriga. I IOGT-NTO är vi duktiga på att arrangera familjeaktiviteter. Samtidigt är det ett sätt för oss att nå ut till nya grupper. Anhöriga ligger ju nära vårt fokusområde, säger Nicklas Kartengren.

 

Det finns otroligt mycket skuld och skam i detta.

 

Lunchen dukas upp i storstugans ljusa matsal med fönster som sträcker sig från golv till tak och utsikt över havet. Vanligtvis är Sillvik uppbokat hela sommaren, men Ett gott liv passade på att boka in denna vecka när sommarhemmet fick ett återbud från ett handbollslag.

– Vi hade ingen riktig plan, vi bara bokade, säger Nicklas Kartengren.

Den här veckan är ett första test för att se om man kan skapa mötesplatser och möjlighet till gemenskap för människor som lever med en missbrukande anhörig.

Samtalet kring bordet kommer in på termerna anhörigskap och medberoende. Det finns fortfarande ett starkt stigma kring att vara anhörig till någon med missbruk och vissa har varit tveksamma till att delta i veckan just på grund av det.

– Det är som att folk fortfarande tänker att någon som missbrukar får skylla sig själv, säger Linda Wahlström, medan dottern Ella, 3 år, stoppar in spaghetti i munnen med så stor entusiasm att hela handen följer med in.

Tina Hermansson, som jobbar med alla typer av anhöriga – inte bara anhöriga till personer med missbruk, menar att det finns en hierarki av stigmatisering.

– Det finns otroligt mycket skuld och skam i detta, och även de anhöriga behöver hjälp att förstå missbruket som sjukdom, säger hon.

 

Linda Wahlström och dottern Ella. Foto: Jens Wingren.

Inga gruppsamtal är inplanerade under veckan. Ingen ska tvingas prata om sin situation inför andra. Förhoppningen är att gemenskap ska uppstå ändå. Om någon önskar enskilda samtal finns Tina Hermansson tillgänglig som samtalsstöd. De aktiviteter som planeras är mer fokuserade på förströelse, som klättring och yoga.

– Samtidigt så är det aktiviteter som man kan ta med sig i sin vardag och få användning av för avslappning och en meningsfull fritid, säger Nicklas Kartengren.

Inga aktiviteter är obligatoriska. Tanken är att familjerna som kommer hit ska få ha det skönt och koppla av. Det finns inte heller några krav på de som deltar.

 

Samhället är inte anpassat för att man ska vara ensamstående förälder.

 

Linda Wahlström och dottern Ella. Foto: Jens Wingren.

Linda Wahlström är varken medlem i IOGT-NTO eller bosatt i den stadsdel som Ett gott liv samarbetar med. Det är första gången hon är på Sillvik.

– Som ensamstående hade jag inte haft råd med någon annan semester så det är fantastiskt att få komma hit. Samhället är inte anpassat för att man ska vara ensamstående förälder, säger hon.

Hon haft kontakt med rörelsen sedan hon gick musikteaterutbildningen på Wendelsbergs folkhögskola 1999. Sedan hon fick sin dotter Ella har hon uppskattat att IOGT-NTO arrangerar drogfria familjearrangemang.

– Vi är alla anhöriga på ett eller annat sätt om man tittar noga på det. Som anhörig blir man lätt avskärmad. Det finns en förutfattad mening om hur man är som anhörig, men det är ju helt vanliga människor, säger hon.

Med en bakgrund inom restaurang- och underhållningsbranschen har hon sett mycket av sociala sammanhang som varit knutet till alkohol.

– Det är väldigt sällan det finns ett alternativ till alkoholen, säger hon.

 

Linda Wahlström och dottern Ella. Foto: Jens Wingren.

 

Tina Hermansson. Foto: Jens Wingren.

Sedan 2009 ska alla kommuner kunna erbjuda anhörigstöd till de som står nära en person med funktionsnedsättning, missbruk eller annan sjukdom. Tina Hermansson uppmanar IOGT-NTO-föreningar ute i landet att ta kontakt med Anhörigstödet på sin ort för att se om det finns möjlighet till samarbeten som liknar Ett gott liv.

– Vi behöver ett sätt att fånga upp ensamma människor, säger hon.

Både Tina Hermansson och Nicklas Kartengren hoppas att projektet kan utvecklas ytterligare framöver och att man även kan börja arrangera fysiska träffar för anhöriga inne i stan.

 

Från badplatsen på andra sidan bergsknallen stiger en tjock rökpelare. Någon har ställt en engångsgrill på det snustorra gräset och den starka vinden sprider elden in i buskagen ovanför badplatsen. Från Sillviks brygga följer barnen brandkårens utryckning medan spänning men på ett säkert avstånd, i en liten vik med utsikt mot Göteborgs norra skärgård.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/har-kan-anhoriga-fa-andas-ut/feed/ 0
De utbildar om farmor på fyllanhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/de-utbildar-om-farmor-pa-fyllan/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/de-utbildar-om-farmor-pa-fyllan/#respond Thu, 05 Jul 2018 08:07:17 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1650441 Vården har dålig beredskap för att möta äldre kvinnor med alkoholproblem. Det vill KSAN ändra på.]]>

Vården har dålig beredskap för att möta äldre kvinnor med alkoholproblem. Det vill KSAN ändra på.

Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, KSAN, utbildar vårdplanerare, biståndshand­läggare och andra berörda om äldre kvinnor och alkohol.

– Vård- och behandlingssverige är inte beredda på att möta farmor på fyllan. Vården känner inte igen tecknen, och insatserna är inte designade för den här gruppen, säger Leena Haraké, kanslichef på KSAN.

Tidiga tecken på beroende missas ofta.

– De blandas ihop med ålderstecken, som tidig demens. Det är allvarligt eftersom beroendeutvecklingen kan gå snabbt för äldre. Kunskapen om alkoholens effekter i kombination med läkemedel är också dålig.

Även hemtjänstens personal drabbas.

– De får inte neka att handla på Systembolaget. Det skapar rädsla och osäkerhet. Det är ett arbetsmiljöproblem som kan bidra till psykisk ohälsa hos personalen. De tar ofta på sig ett stort ansvar och skyddar och håller under armarna.

 

Vissa vill ha alkohol på äldreboenden.

– Men alkohol hör inte hemma bland dem som är så sjuka att de får plats på ett boende. Vi driver rätten att få välja en nykter miljö att åldras i.

Leena Haraké anser dock att kunskapen ökat på senare tid.

– Medvetenheten har ökat och efterfrågan på mer kunskap finns, så det blir bättre. Många IOGT-NTO-medlemmar gör också nytta genom att göra sina röster hörda.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/de-utbildar-om-farmor-pa-fyllan/feed/ 0
Pensionsfällan – Äldre dricker allt mer alkoholhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/pensionsfallan-aldre-dricker-allt-mer-alkohol/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/pensionsfallan-aldre-dricker-allt-mer-alkohol/#respond Wed, 04 Jul 2018 06:55:01 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1650412 Svenskarna dricker allt mindre alkohol, särskilt de yngre. Men de äldre går mot strömmen, och dricker både mer och oftare.]]>

Svenskarna dricker allt mindre alkohol, särskilt de yngre. Men de äldre går mot strömmen, och dricker både mer och oftare.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har sjunkit de senaste åren. Det finns dock en grupp som avviker – de äldre. De dricker både mer och oftare; 2016 uppgav 75 procent av 65–84-åringarna att de druckit de senaste 30 dagarna, jämfört med 62 procent 2002. Det visar rapporten Trender i dryckesmönster – befolkningens självrapporterade alkoholvanor under 2000-talet, utgiven av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

– Kroppen förändras när man blir äldre, muskelmassan minskar och andelen fettvävnad ökar, vilket gör att alkoholkoncentrationen i blodet blir högre. Den mängd som var okej att dricka tidigare kan vara riskabelt hög när kroppen åldrats, säger Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen.

Enligt rapporten Trender i dryckesmönster är det numera personer över 50 år som dricker oftast, de har också ökat sin intensivkonsumtion. De äldsta, över 65 år, är de som dricker allra oftast. I genomsnitt har de druckit vid 6,1 tillfällen de senaste 30 dagarna, vilket är närmare 50 procent oftare än 17–29-åringarna som dricker vid 4,1 tillfällen.

 

Det är inte bara dryckestillfällena som blir fler. Medan alla andra åldersgrupper har minskat antal tillfällen då de risk- eller högkonsumerar alkohol, så gör de äldsta det allt oftare. De är också den enda grupp som ökat sin totala konsumtion, även om det är från låga nivåer. De dricker fortfarande minst, men utvecklingen oroar.

En stor risk för äldre är fallolyckor.

– Det behövs inte mycket alkohol för att balansen ska påverkas. Risken för fallolyckor ökar och det är ett problem bland äldre, säger hon.

Fallolyckor kan leda till så mycket mer än den akuta skadan.

– En skada, till exempel ett lårbensbrott, kan bli startskottet för andra sjukdomar. Under konvalescensen blir man mindre rörlig och det tar tid att komma tillbaka. Kanske blir man aldrig helt återställd. Det kan ge en kedjereaktion, säger hon.

Många äldre tar också läkemedel.

– Alla är inte medvetna om vilka effekter det kan ge att blanda alkohol med de läkemedel de ordinerats, säger hon.

 

Förklaringen till att äldre dricker mer, tror hon är att vi tar med oss våra vanor när vi blir äldre.

– Många som tillhör gruppen äldre är födda på 40- och 50-talet. Det är en generation som växt upp i en mer alkoholliberal miljö och de har tagit med sig sina vanor när de blivit äldre.

Michaela Prochazka påpekar att det har hänt mycket i alkoholpolitiken sedan 1990-talet.

– Sedan EU-inträdet får man ta med sig stora mängder alkohol när man varit utomlands. Det här är en grupp som rest mycket och fortsätter resa. De kan också ha tagit med sig alkoholvanor från de länder de besökt. Deras ekonomi är bättre än tidigare generationers och de har råd att dricka vin ofta, säger hon.

Att bli pensionär är en stor förändring. För den som får ha hälsan kan det vara som att ha ständig semester.

– När man inte längre ska upp och gå till jobbet dagen efter kan man unna sig att dricka ett glas vin vilken dag som helst, säger Michaela Prochazka.

Effekterna märks allt tydligare i vården.

– I vår senaste lägesrapport har vi sett att den alkoholrelaterade dödligheten har ökat bland personer över 65 år, från 790 personer 2007 till 1 033 personer 2016. Det är inga enorma ökningar med tanke på att gruppen äldre blivit större, men vi har också sett att fler söker för alkoholrelaterade problem och får en alkohol­relaterad diagnos, säger hon.

 

I rapporten konstateras att den ökande alkoholkonsumtionen bland äldre kan få allvarliga konsekvenser, vilket ställer nya krav både på äldreomsorgen och beroendevården. Socialstyrelsen uttrycker oro för att många kommuner saknar en helhetssyn och ett systematiskt arbetssätt när det gäller gruppen äldre med missbruk.

Att allt fler äldre dricker alkohol på ett riskabelt sätt tror myndigheten kan leda till att de inte får rätt vård.

Michaela Prochazka anser att öppenvården skulle kunna bli bättre på att upptäcka riskkonsumtion av alkohol.

– Men det är svårt när man bara träffar en person vid ett kort möte ett enstaka tillfälle. Man måste lita på vad patienten säger, men kanske är ökningen av personer som söker hjälp ett tecken på att det är mindre skamfyllt och att fler kan tänka sig att prata om det, säger hon.

 

Illustration: Spektra

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/pensionsfallan-aldre-dricker-allt-mer-alkohol/feed/ 0
Semester året om – ”Det tippar lätt över”http://www.accentmagasin.se/missbruk/semester-aret-om-det-tippar-latt/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/semester-aret-om-det-tippar-latt/#respond Mon, 02 Jul 2018 11:23:26 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1650386 Många pensionerade svenskar tillbringar vintern i Spanien. Där finns sol och värme, men också billig och lättillgänglig alkohol. En ekvation som kan gå fel. ]]>

Många pensionerade svenskar tillbringar vintern i Spanien. Där finns sol och värme, men också billig och lättillgänglig alkohol. En ekvation som kan gå fel.

Costa Tropical i södra Spanien är det varmaste området i Europa vinter­tid. Visst kan det vara dåligt väder här också, men inte många dagar i sträck, och det blir sällan kallare än tio–tolv plus­grader. Vädret är en stor anledning till att många svenskar bosätter sig helt eller delvis i Spanien efter pensionen. Men det behagliga livet i övrigt lockar också, lite guldkant mest varje dag.

Spanienpensionärerna är inte någon homogen grupp, de är inte alls bara bortskämda golfare, det har forskaren i social­antropologi Anna Gavanas visat i sin bok Pensionärsplaneten. Här finns alla sorter. För dem som har en låg pension kan pengarna räcka mycket längre här. Maten är billigare. Och för många är ett glas vin till middagen en del av det goda livet. Att alla därför skulle gå i en ständig alkoholdimma stämmer naturligtvis inte. Det beror alldeles på vem du frågar hur de ser på konsekvenserna av den billiga, lättillgängliga alkoholen.

Mina barn och barnbarn frågade varje gång jag ramlade om jag hade druckit vin.

Det finns några olika nätverk för Spaniensvenskarna här. I dag träffas en grupp för allmänt informationsmöte på ett av strandpromenadens kaféer.

Mari-Anne tycker att hon ser fler påverkade i den Stockholmskommun där hon bor under sommarhalvåret, än här.

– Kanske är det en som dricker lite för mycket, men det gör han hemma också. Men jag gillar inte att de har vinflaskor som vinster på de nordiska träffarna, säger hon.

Hennes lägenhet är inte stor. Men både soluppgång och solnedgång i Medelhavet är fantastiska skådespel från balkongen. Mari-Anne är 88 år och nu­mera tvungen att använda rullator. Hon har skakningar och blodtrycksfall.

– Jag slutade dricka helt för två år sedan. Mina barn och barnbarn frågade varje gång jag ramlade om jag hade druckit vin. Jag orkade inte höra det längre. Jag har ramlat 30 gånger och senaste gångerna var det illa. Innan slog jag mig aldrig.

När Mari-Anne var ung var hon med i IOGT-NTO, som ordnade danser och gav henne ett stipendium på 50 kronor. Hon och maken bodde många år utomlands under yrkeslivet. Efter pensioneringen drack de två glas vin till maten varje dag, aldrig mer. Maken lever inte längre, men Mari-Ann har ett aktivt liv med sina vänner.

Foto: Spektra

Med vid kafébordet finns också Nalle, 80 år, som miste sin fru för drygt ett år sedan. De hade varit gifta i 52 år och han är ledsen. Men han fortsätter spela boule.

– Det har jag gjort i 22 år, jag ser hur de dricker varje dag. Har man lätt för alkohol ska man inte bo här. Jag har sett många som dukat under, det är så billigt.

Bosse är drivande i just det här nät­verket. Han och hans fru har inte varit i Sverige på två år.

– Alla dricker, men ingen blir berusad här. Vin är en måltidsdryck. Det finns alkoholfritt vin också. Själv dricker jag gärna en ”cerveza sin alcohol”, en alkoholfri öl, till maten. Jag upplever inte att någon kommer hit och får problem, men man kan ha problem med sig, säger han.

Frida är av en annan åsikt. Hon berättar hur kvinnor hon sett upp till, helt fallit ur ramen.

– De flesta tycker inte de dricker nämnvärt, men efter en dag ute på stan kan det bli flera flaskor. Det har jag märkt eftersom jag inte själv dricker utan iakttar vad som händer. Många vågar inte erkänna för sig själva ens. De kan inte säga nej och då har det hänt att de bett mig om hjälp. Hjälpen de fick var att jag hällde ut deras glas.

 

Själv fick hon dåliga erfarenheter i sitt första äktenskap, både av alkohol och misshandel som en följd av det. Till slut bröt hon upp.

– Jag blir förbannad när folk säger: ”hur kan hon stanna kvar?”. De har ingen aning om hur det är att brytas ner, säger hon.

På kaféet ligger gratistidningen Svenska Magasinet. I den finns en liten annons från Anonyma alkoholister. Ett namn och ett telefonnummer.

– Det är inte så ofta någon hör av sig som det borde vara, kanske tre–fyra per år, säger Krister.

Han heter något annat i verkligheten eftersom Anonyma alkoholister ska vara just anonyma när de uttalar sig i media.

– Om någon tar ett återfall kan det vändas emot oss.

Han undersökte själv alla områdets 500 barer när han flyttade ner, först på deltid, sedan på heltid.

– Ta en tapas är ett sätt att umgås, det är lätt att falla in i. Med tanke på hur många som dricker för mycket borde det vara 60 stycken på våra möten.

Har man själv varit en riktig alkoholist som jag då ser man tendenserna hos folk här.

Ofta är det sex personer, men det kan också vara uppemot femton. En kärntrupp bor här året om. När Krister flyttade ner gick han först på en engelsktalande grupp som hade ett möte i veckan, i dag har de fem per vecka. Den nordiska gruppen har startat eget med två träffar.

– Jag vågar aldrig sluta gå på mötena. Det är min medicin. Det kan gå fort när man tar återfall. En vän som gick regelbundet på AA-möten åkte till Filippinerna. Där hade han inget att göra. Han dog tre veckor senare.

Genom att hjälpa andra håller Krister sig nykter. Nykomlingarna är på det sättet de viktigaste personerna på mötena.

– Något bra här nere är att du inte behöver berätta varför du inte dricker. I Sverige säger folk: ”är du sjuk eller kör du bil?”. De vill ha en förklaring.

Foto: Spektra

Jonas (som egentligen heter något annat) har satt sig i ett undanskymt hörn av caféet, han kom ner sent i natt från Sverige och behöver kaffe i lugn och ro.

– Har man själv varit en riktig alkoholist som jag då ser man tendenserna hos folk här. Det är billigt, man träffas innan middag, det rullar på. Det var så en annan började också. Det är lätt att det tippar över. Jag vill inte komma med några pekpinnar, jag ser ju dem kämpa, men kanske en liten uppmaning om att vakna upp. Alla börjar nätt, så är det bara. Jag har varit nere och vänt ordentligt, säger han.

 

Fotnot: Ingen av de intervjuade vill delta med sitt efternamn.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/semester-aret-om-det-tippar-latt/feed/ 0
Anna Fugelstad: ”Mammornas berättelser är nödvändiga”http://www.accentmagasin.se/missbruk/fugelstad/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/fugelstad/#respond Wed, 20 Jun 2018 05:43:33 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1650083 I boken Vi begravde våra barn berättar 33 mammor om sina barns död till följd av narkotika och läkemedel. Forskaren Anna Fugelstad hoppas att kunskapen ska leda till åtgärder. ]]>

I boken Vi begravde våra barn berättar 33 mammor om sina barns död till följd av narkotika och läkemedel. Forskaren Anna Fugelstad hoppas att kunskapen ska leda till åtgärder.

Anna Fugelstad är psykolog och narkotikaforskare vid Karolinska institutet. Hon har arbetat med narkotikadöden i 30 år, bland annat har hon kartlagt dödsfallen i Stockholm under en tolvårsperiod, och hon är ansvarig för registret Toxreg.

Hon har skrivit förordet till den nyutkomna boken Vi begravde våra barn, där 33 mammor berättar om hur de mist sina barn, som en följd av droger och läkemedel.

– Narkotika är den vanligaste anledningen till hastiga dödsfall bland personer under 30 år och skördar fler liv än självmord eller dödsfall i trafiken, säger Anna Fugelstad.

 

Att mammorna ger ut den här boken tycker hon är helt nödvändigt. Den ger kunskap som behövs om vi ska kunna åtgärda det som leder till att unga människor dör av läkemedel och droger.

– Jag har sett det som beskrivs i boken, men jag har ju tystnadsplikt. Jag har känt mig som ett vittne som inte kunnat berätta. Narkotikadöden finns i debatten, men beskrivs sällan på ett konkret sätt av dem som drabbats.

Mammornas berättelser ger en bra bild av hur det kan vara, säger Anna Fugelstad.

 

När hon började följa de narkotikarelaterade dödsfallen i slutet av 1980-talet var narkotikan främst illegalt tillverkat heroin eller amfetamin. Runt 2006 gick det att se en förändring i dödstalen.

– Idag står de illegala drogerna bara för en mindre del av den totala narkotikadödligheten. Majoriteten av dödsfallen orsakas istället av legalt tillverkade läkemedel som används i smärtbehandling och i behandling mot främst heroinberoende, säger hon.

 

Det handlar om starkt smärtlindrande och beroendeframkallande läkemedel, så kallade opioider, som oxikodon, buprenorfin, fentanyl och metadon.

Förskrivningen av de här starka opioidläkemedlen har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden både inom sjukvård och beroendevård. Tidigare användes starka opioider endast vid akut smärta, nu skrivs de också ut vid kronisk smärta.

 

 

Även förskrivningen av så kallade psykoaktiva läkemedel, som påverkar hjärnans funktion, har ökat.

– Gränserna för missbruk och självmedicinering har blivit otydliga. Ökad tillgänglighet gör det lättare att komma i kontakt med dessa potentiellt dödliga läkemedel. Att de härstammar från sjukvården och inte från illegal tillverkning ger en falsk säkerhet, säger Anna Fugelstad.

 

De åtgärder som idag förespråkas för att komma tillrätta med dödligheten är sprutbyte och läkemedelsassisterad behandling, till exempel i metadonprogram.

– Tidigare var programmen livräddande och viktiga för att undvika förgiftning. Nu är behandlingen tillgänglig för betydligt fler och kraven för medverkan har sänkts. För unga vuxna idag krävs även andra åtgärder. Det måste finnas tillgång till fungerande rehabilitering och sysselsättning. Sådant som kostar. Vi måste fundera kring vilka faktorer som bidrar till beroendet. Här är boken Vi begravde våra barn ett viktigt bidrag.

I sitt arbete med dödligheten har Anna Fugelstad sett att många avlidna har haft hög förskrivning av en mängd olika läkemedel.

– I en studie hade 61 procent av de personer som avlidit recept på antidepressiva läkemedel. Då blev jag förskräckt.

 

Många dödsfall som mammorna berättar om i boken har skett som en följd av att deras barn tagit fentanyl eller metadon. Om metadon används av en person som inte fått dosen inställd av läkare är det livsfarligt.

– Folk avlider till följd av opioider som kommer från vården, säger Anna Fugelstad.

Av berättelserna i boken framgår att många varit känsliga och begåvade barn.

– Det har inte funnits utrymme för dem, och på olika sätt har de fallit igenom. När jag läser blir jag upprörd över hur lämnade mammorna blir.

 

Anna Fugelstad önskar att systemet vore mindre fyrkantigt, att alla de föräldrar som bryr sig fick vara med i vården även när barnen blivit myndiga. Att vården litade på dem, visade respekt, samarbetade.

– Föräldrarna står där när alla korta åtgärder är slut. Det behövs ett större helhetsgrepp, ett stabilare nätverksarbete.

Enligt Anna Fugelstad är opioider mycket beroendeframkallande, lättillgängliga även på små orter. Och billiga.

– Enligt uppgifter från polisen ligger heroinpriset alltid lite under priset för buprenorfin. Förut var det bara de som hållit på jättelänge med narkotika som började med heroin. Nu går det snabbt att komma i kontakt med många andra potent livsfarliga opioider.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/fugelstad/feed/ 0
Helena Karlsson – ”Sorgen är en del av mig”http://www.accentmagasin.se/missbruk/nina/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/nina/#respond Tue, 19 Jun 2018 05:44:01 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1649969 Ilska, saknad, smärta och skuld, allt finns i Helena Karlssons sorg efter dottern Nina. 25 år gammal dog hon av en överdos av läkemedlet fentanyl. ]]>

Ilska, saknad, smärta och skuld, allt finns i Helena Karlssons sorg efter dottern Nina. 25 år gammal dog hon av en överdos av läkemedlet fentanyl.

Det är vackert och prunkande hos Gröna gumman. Helena Karlsson öppnade butiken för inredning och växter på gågatan i Mora för ett halvår sedan, strax före jul. Som ett sätt att hålla sorgen i schack.

– Jag fungerar så. Jag är bra på att fly. Kanske hade jag aldrig öppnat min egen affär om inte allt med Nina hade hänt, säger hon, och tillägger:

– Nina hade älskat att jobba här.

Det gick så fort. Kroppen låtsas och flyr, hon tänker att Nina bara är bortrest på en lång tid, inte död. Så beskriver Helena Karlsson overklighetskänslan inför det hon varit med om.

– Sorgen blir så djup att jag inte orkar gå ner i den tanken, säger hon.

Samtidigt är det viktigt att få älta, det kunde hon göra i facebook-gruppen Droger dödade våra barn. Nu är hon inte så aktiv där, det blir för jobbigt, men hon vill ändå vara med och stötta andra.

– När jag gick med var vi femtio mammor, nu har gruppen 173 medlemmar. Det kommer hela tiden nya, de skriver ”I onsdags dog mitt barn”.

 

Foto: Anna Fredriksson

Helena Karlsson är en av 33 mammor som berättat i boken Vi begravde våra barn. De har gett ut den själva på Vulkan förlag. Hon tror att sorgen är lite annorlunda för den som mist sitt barn genom droger.

Först nu, tre och ett halvt år efter dotterns död, sörjer och saknar hon Nina som person.

– Första året var jag så arg på henne. Det var svårt att sörja, att hantera saknaden och samtidigt ha skuldkänslor för allt jag borde ha gjort. Om det hade hjälpt eller inte, jag får aldrig några svar. Jag kände mig onormal.

 

Ninas beroende började med att hon fick adhd-medicin av en kompis under en period när hon kände sig pressad. Hon var 23 år, utbildade sig till sjuksköterska, jobbade extra och lade ner mycket tid på sina hästar. Allt eskalerade väldigt snabbt när hon sedan började använda fentanylplåster, som Helena Karlsson tror att hon stal på jobbet. Bara några dagar efter 25-årsdagen, den 12 september 2014, hämtade polisen Nina för ett förhör om ett inbrott. De kontrollerade inte vad hon hade på sig, trots att de visste att hon hade ett beroende. Nina dog i arresten av en överdos fentanyl.

Nina fick tvångsvård för sitt beroende, men hon fick tag i droger även på LVM-hemmet. Det är en av många saker som Helena Karlsson anser gick fel.

Det var ingensom hann fatta hur allvarligt läget var för Nina. Foto: Privat.

Nina bodde i perioder hos Helena Karlsson och hennes sambo. När hon ville försöka sluta med fentanyl, när hon rymde från behandlingshem och när hon blev vräkt. Helena väntade barn, mot slutet av graviditeten fick hennes man hjärnhinneinflammation, låg i koma och blev hjärnskadad.

– Jag tänkte att ”nu gör jag allt för Nina”, och så hände detta med min sambo. Så kom hon vid sidan om. Jag visste att hon tog droger, men jag orkade inte göra något åt det.

 

I en stödgrupp för föräldrar fick Helena Karlsson lära sig att hon måste sätta stopp.

– Men det blev fel för Nina med det där hårda, hon såg det som att jag slängde ut henne. Någon annan hade kunnat ta den där rollen. Jag skulle stå för tryggheten och kärleken, samtidigt hade vi en liten bebis hemma. Jag anklagar mig själv och kommer aldrig bli tillfreds med känslan av att jag inte gjorde allt.

Samtidigt beskriver du hur du blev utestängd av vården och av socialtjänsten?

– Ja så var det, jag fick inte ens veta om hon var på behandlingshemmet. Och Nina släppte in mig så länge jag smekte henne medhårs. Det här gjorde det svårt för någon att hjälpa henne.

 

Alla som ville fick komma på begravningen. Många kom. Hon var omtyckt och rolig, en fest utan Nina var ingen fest.

 

När Nina dog träffade Helena Karlsson hennes tidigare kompisar som delade med sig av sina minnen. Det var läkande. Hon lade mycket energi på begravningen, som blev fin med mycket folk, blommor och Ninas älsklingsmusik.

– Nina ville vara någon speciell, jag beställde en vit gravsten med hennes bild på, det känns bra. Men fortfarande känns det helt overkligt när jag får räkningen på gravskötseln.

Efter begravningen packade Helena Karlsson själv allt från ett stort hus. En flytt var bestämd redan tidigare. Under två år bodde familjen hos svärföräldrarna och byggde nytt.

–Det var skönt att komma till tystnaden och måla med linoljefärger. Folk tycker att jag är stark, för att jag inte sitter hemma och gråter. Men det gör jag också, när ingen ser. Jag är en annan person nu, inte samma spralliga som gillar att träffa kompisar, resa och festa. Det har jag alls ingen lust med längre, jag har inte lust att träffa så många.

När hon träffar nya människor har Helena Karlsson ett behov att förklara.

– Jag brukar säga att Nina dog av en överdos av läkemedel, det känns bättre. Att det är skuldbelagt med droger gör också att man inte får rätt vård. Man får skylla sig själv, det är ju bara att sluta. Så tänkte jag själv tidigare.

 

Från början tänkte Helena Karlsson att hon inte behövde terapi, men hösten 2016 ringde hon vårdcentralen. Hon fick komma direkt.

– Jag hittade bara fel på mig själv. Jag har väl alltid haft en liten känsla av att jag inte duger, men nu hade jag svart på vitt att det var så. Skulden är en del av mig.

Hon fick en terapeut som blev som en god vän till slut. Det var skönt att bli tagen på allvar.

– Sedan ett halvår äter jag antidepressiva, jag kommer aldrig att klara mig utan dem. De dämpar känslorna lite, annars blir smärtan outhärdlig.

Helena Karlsson och hennes vuxna söner har blivit mycket mer måna om att berätta vad de betyder för varandra.

– Det är skönt att träffa dem, då kommer minnena upp, det känns bra, ibland annars tänker jag att Nina kanske inte funnits.

 

Läs Helena Karlssons kapitel om Nina från boken Vi begravde våra barn.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/nina/feed/ 0
Slut med vin som ser ut som handväskorhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/slut-med-vin-som-ser-ut-som-handvaskor/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/slut-med-vin-som-ser-ut-som-handvaskor/#respond Mon, 18 Jun 2018 12:23:16 +0000 Nathalie C. Andersson http://www.accentmagasin.se/?p=1650232 Nu är det stopp för de vinförpackningar som är utformade som handväskor och sommarstugor. Det slår Stockholms tingsrätt fast i en färsk dom.]]>

Nu är det stopp för de vinförpackningar som är utformade som handväskor och sommarstugor. Det slår Stockholms tingsrätt fast i en färsk dom.

Det är inte okej att marknadsföra vin genom att klä det i förpackningar som ser ut som ”chica handväskor eller mysiga sommarstugor”. Det slår Stockholms tingsrätt fast i en ny dom.

Företaget som tillverkat de aktuella lådvinerna förbjuds nu från att använda förpackningarna och att framöver göra liknande förpackningar.

Det var i början av 2016 som Konsumentombudsmannen började granska slumpvis utvalda förpackningar hos Systembolaget. Meningen var att se om produkterna följde alkohollagen, där det står att marknadsföring av alkoholdrycker ska ske med ”särskild måttfullhet”.

Konsumentombudsmannen fick särskilt upp ögonen för de lådviner som såg ut som exklusiva handväskor och röda sommarstugor.

”Förpackningarnas format och layout är osakliga samt saknar samband med innehållet i förpackningen. /…/ Osaklig reklam som spelar på känslor, stämningar och attityder är ofta livsstilsanknuten och väcker särskilt ungdomars intresse. Det finns därför risk att barn och unga attraheras av marknadsföringen”, skriver KO till tingsrätten.

Stockholms tingsrätt ger KO rätt och slår fast att vinboxarna strider mot alkohollagen och sticker ut i Systembolagets övriga sortiment.

Företaget förbjuds alltså från att använda förpackningarna, och döms att betala rättegångskostnader samt böter på en halv miljon kronor.

– Domen är välkommen och principiellt viktig. Marknadsföringen av alkohol har ökat kraftigt i Sverige, och har tagit sig nya former som står i strid med den svenska restriktiva alkoholpolitiken, säger alkoholforskaren Sven Andréasson i ett pressmeddelande.

 

I Accents serie om alkoholindustrin kan du läsa mer om hur den globala mångmiljardindustrin arbetar för att på olika kreativa sätt sälja sina produkter. I flera år har Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, KSAN, kartlagt marknadsföringen till kvinnor, Vilket Leena Haraké, kanslichef på KSAN, kommenterade i artikeln:

– Alkoholreklam riktad till män anspelar ofta på sex, medan reklamen till kvinnor är mer romantisk. Frihet och sköna stunder är vad som utlovas. Drick, och drick mer, är budskapet.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/slut-med-vin-som-ser-ut-som-handvaskor/feed/ 0
Behandlingsfamilj kan vända drogberoendehttp://www.accentmagasin.se/missbruk/behandlingsfamilj-kan-vanda-drogberoende/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/behandlingsfamilj-kan-vanda-drogberoende/#respond Tue, 05 Jun 2018 06:59:15 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1649991 Mindre kriminalitet och mindre droganvändning. Det blir resultatet om ungdomar får eftervård i familj istället för på institution, enligt en utvärdering av SBU. ]]>

Mindre kriminalitet och mindre droganvändning. Det blir resultatet om ungdomar får eftervård i familj istället för på institution, enligt en utvärdering av SBU. Accent har talat med en behandlingsfamilj.

Ska man hålla på med det här ska man tycka om ungdomar. En god portion humor är också bra och vilja att lära dig vad de håller på med. Det kan vara svart ibland men det går att vända! säger Anette Holmgren, som tillsammans med sin man hittills tagit emot 17 unga.

 

Varje år placeras ungefär 2 000 ungdomar i hvb-hem (hem för vård eller boende) eller på ungdomshem som drivs av SiS, Statens institutionsstyrelse. Många av dem är kriminella eller har drogrelaterade problem. Institutionsvård är dyr och även tveksam när ungdomarna riskerar att ”smitta” varandra med sina beteenden. Enligt en ny granskning av SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, kan placering i det som kallas behandlingsfamilj vara effektivare och dessutom billigare.

En sådan placering leder enligt SBU till mindre kriminalitet och färre intag på låst avdelning. De ungdomar som bott i behandlingsfamilj verkar också lida mindre risk för psykisk ohälsa och använda mindre narkotika än de som placerats på institution.
Den variant av behandlingsfamilj som prövats i studier kallas Treatment foster care Oregon, TFCO, och används ganska sällan i Sverige idag. Varje år placeras 30–40 ungdomar i förstärkta familjehem och får vård enligt modellen.

 

Anette Holmgren och hennes man har varit behandlingsfamilj sedan 2004. Då var deras yngsta dotter 12 år.

– Vi var själva unga föräldrar och det började bli lite tomt hemma. Min bästa vän jobbade med TFCO, men vi blev lite skrämda av att jobba med missbruk, våra egna barn hade varit lätta, säger hon.

Så fick de besök av Cissi Green, som är metodgarant för TFCO på vårdföretaget Humana som tog modellen till Sverige år 2000. En central del är en poänglista.

– Det har i forskning för barn och ungdomar med svåra beteendeproblem visat sig att om de beteenden som man önskar att ungdomen istället ska göra, finns nedskrivna och är tydliga och rimliga, så är sannolikheten mycket större att den gör just så, förklarar Cissi Green.

Behandlingsfamiljernas huvuduppgift är att se till att ungdomarna lyckas med förändringarna.

– Vi kände att hela det inrutade systemet passade oss, säger Anette Holmgren.

Sedan dess har familjen haft 17 ungdomar placerade enligt programmet. Alla har dock inte fullföljt placeringen, som är mellan åtta och 12 månader lång.

Vad kräver metoden av er?

– Man ska som en vanlig familj och en vaktande ängel. Vi omhuldar barnet, ser till att det kommer till skolan. Men vi är också vaksamma för om det finns små beteenden som tyder på dåligt sällskap till exempel, säger Anette Holmgren.

 

Det mesta kretsar runt poänglistan. Varje kväll går Anette Holmgren igenom den tillsammans med ungdomen över en kopp te, en mysig stund utan stress. Listan sammanfattar hur dagen varit.

– Till att börja med när barnen kommer har de ganska likartade listor. Det kan vara sådant som: kom du i tid i säng igår, skötte du skolan, berättar hon.

Om ungdomen har specifika problem, som dålig attityd eller ett fult språk, kan listan ta upp att man ska träna det.

– Punkten är då formulerad utifrån det beteende vi vill se och utveckla, utifrån att metoden främst bygger på att uppmärksamma och förstärka bra beteenden, säger Cissi Green på Humana.

 

Metoden TFCO innebär att det finns ett helt team som arbetar runt ungdomen och hens familj. Utöver behandlingsfamiljen också en samordnare, en familjeterapeut, en ungdomsterapeut och en färdighetstränare.

–Det är en massiv insats, och den med högst intensitet som finns i Sverige för den här målgruppen. Allt för att en inlåsning ska undvikas, säger Cissi Green.

Det är bara tillåtet för behandlingsfamiljen att ha en ungdom placerad i taget, och åldern varierar mellan 14 och 18 år. TFCO fungerar oftast som eftervård till en institutionsplacering. Men kan också ske i ursprungsfamiljen istället för en institutionsplacering.

– Ungdomarna kan ha haft ganska allvarliga problem med droger, ofta kommer de från SIS behandlingshem. Vi får oftast inte en ungdom som är i ett aktivt missbruk, även om det har hänt, säger Anette Holmgren.

 

Hon tycker att det är en fördel att ungdomarna kommer direkt från SIS, att de är utredda för eventuella diagnoser, kanske har börjat medicinera.

– Det är svårare att få en ungdom direkt hemifrån. De har snurrat, haft frihet och härjat hela nätterna, då är det jättetufft att komma till oss. De första tre veckorna ska de dessutom vara med mig eller min man hela tiden.

Tillsammans med behandlingsfamiljen och resten av teamet ska ungdomen hitta strategier för att inte börja med alkohol eller droger igen, kunna tacka nej, veta vilka situationer som triggar dem att ta alkohol eller narkotika.

 

Färdighetstränaren kan hjälpa till att hitta och stimulera intressen. Anette Holmgren och hennes man driver ett lantbruk och har hästar.

– De kan umgås med hästarna till exempel. Det gäller också att hitta kompisar utanför drogerna.

Ungdomarna ska helst inte komma från grannkommunen, men oftast ligger deras hemort någonstans i Skåne.

– De går i skolan här under tiden och i slutet på programmet ska de kunna åka hemifrån till skolan här.

Anette Holmgren och hennes man har en restriktiv syn på droger och alkohol, även om de inte är nykterister.

–Vi måste kunna rycka ut och hämta. Det kan gå åt helsicke när ungdomen är på hemmaplan till exempel.

 

Ursprungsfamiljerna har ofta levt med stress och oro för sina ungdomar länge. En förändring måste ske för hela familjen för att ungdomens förändring bort från destruktivt beteende ska lyckas.

– De har kämpat för att få det att vända, men inte lyckats. Deras krafter är slut när de kommer till TFCO, och de har tappat hoppet om att de tillsammans ska få vardagen att fungera. I TFCO ser vi inte ungdomarnas problem som isolerat till dem utan i ett vidare familjeperspektiv. Därför finns många terapeuter runt familjen. säger Cissi Green.

Anette Holmgren har fortfarande kontakt med många av de ungdomar som varit placerade hos henne.

–Jag har sett en del unga, när de flyttar härifrån, då dippar de. Här har de haft regler som fungerar. Börjar de sedan hänga ute och inte kommer upp på morgonen så är det igång igen.

 

Hon tycker det kan kännas sorgligt ibland när ungdomen flyttar. Men man klickar inte heller med alla. Då kan det vara skönt att veta att programmet är åtta-tio månader.

– En del har psykisk ohälsa med sig, vi får många med adhd. De matchar de ungdomarna till oss eftersom jag också har det och har myror i kroppen.

Alla behandlingsfamiljer i trakten träffas en gång i veckan för att stötta varandra och ge råd.

 

 

Läs rapporten ”Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon. En systematisk översikt och utvärdering inklusive ekonomiska och etiska aspekter” (2018) med slutsatser och sammanfattning.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/behandlingsfamilj-kan-vanda-drogberoende/feed/ 0
Vill få anhöriga att tänka på sig självahttp://www.accentmagasin.se/missbruk/vi-vill-fa-anhoriga-att-tanka-pa-sig-sjalva/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/vi-vill-fa-anhoriga-att-tanka-pa-sig-sjalva/#respond Wed, 16 May 2018 06:21:18 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1649678 Beroende är förknippat med skam. Också för de anhöriga. Men det går att ta makten över sin situation. ]]>

Beroende är förknippat med skam. Också för de anhöriga. Men det går att ta makten över sin situation.

Vi människor har stor förmåga att anpassa oss. Det gäller också om vi hamnar i en situation med en partner, eller annan anhörig, med beroendeproblem. Kanske tjatar vi för att få partnern att låta bli att dricka, vilket oftast är fruktlöst. Vi kan också bli den som ringer och sjukanmäler till jobbet, eller på andra sätt gör allt för att hålla fasaden uppe.

– Det gör man för att det finns goda skäl. Beroende innebär skam och stigma och många vill inte att det ska synas utåt. Då kallar man det medberoende, men jag tycker att anhörigskap är ett bättre ord, säger Anders Hammarberg, psykoterapeut och forskare.

Om pappa är för full för att köra till fotbollslägret är det svårt att säga till sina barn att de får stanna hemma. Men att bli den som får skjutsa är att göra ett val mellan olika dåliga konsekvenser.

 

Han tycker att uttrycket medberoende är problematiskt och undviker helst att använda det.

– Det klumpar ihop alla anhöriga till en kategori. Så som det beskrivs med bakom­liggande antaganden om sådant som en uppväxtmiljö med beroende­problem blir det en karaktärsbeskrivning av dig som anhörig, och det är fel,
säger han.

Det finns, menar han, ingen personlighetstyp som lättare hamnar ihop med någon med beroende.

– Du träffar någon du gillar och bildar familj. Kanske en person som gradvis ökar sin alkoholkonsumtion, det var inget du valde från början. Det är en myt att kaka söker maka och det finns inget stöd för det.

Det finns däremot studier som visar att den som lever med någon som är beroende utsätts för belastning, har fler somatiska symptom och oftare har ångest och depression.

 

Anders Hammarberg. Foto: Anna Fredriksson.

Anders Hammarberg arbetar på Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, med patienter från alla delar av staden. Sven Andréasson, en av Sveriges tongivande alkoholforskare, startade mottagningen med syftet att nå dem som vanligtvis inte förknippas med alkoholproblem. För fem av sex som borde söka hjälp för sitt drickande gör det inte. Till Riddargatan 1 söker i princip alla patienter själva. 99 procent ringer, vilket är det enda kriteriet för ett nybesök.

– Hit kommer vanligt folk som är obenägna att söka vård, de flesta jobbar, studerar eller är pensionärer, säger Anders Hammarberg.

Mottagningen tar inte emot personer som har behov av socialt stöd och komplex problematik.

 

Många som hör av sig är anhöriga som undrar hur de ska bete sig. Anders Hammarberg har i sin forskning arbetat med metoden CRAFT, Community Reinforcement and Family Training. Behandlingen ska underlätta den anhörigas situation. Det optimala resultatet är om den också leder till att den med beroendeproblem söker behandling för egen del. CRAFT bygger på det som fungerar i omgivningen och den anhörige jobbar aktivt med att förstärka det man vill se mer av.

– Det brukar vara att göra tvärtemot vad man är van vid, inte bråka när något går fel utan istället prata när stämningen hemma är bra. Kanske säga: jag tycker det är roligt att göra sånt här med dig när du är nykter.

 

Modellen som bygger på KBT, kognitiv beteendeterapi, utvecklar färdigheter för att undvika att hamna i negativa spiraler. Den anhörige får träna på att förändra sitt eget beteende. Det är inte alla som berättar för sin partner att man går CRAFT.

– Vi djupdyker i dryckessituationen. I vad som försiggår innan och under ett dryckestillfälle. Vi går igenom det väldigt noga och identifierar risk för våld, säger Anders Hammarberg.

När den anhörige får alternativa handlingssätt ökar känslan av att kunna ta hand om sig själv på ett bra sätt.

– Det psykiska lidandet minskar. Att du vet att du gör på ett sätt som kan förändra situationen, att du vet att du gör rätt, har stor betydelse. Vi uppmuntrar anhöriga att tänka på sig själva.

 

Anders Hammarberg tycker att det är roligt att jobba med anhöriga.

– Vi jobbar med kommunikation. Det är förvånansvärt ofta som det får till resultat att partnern söker vård och minskar sitt drickande.

Utgångspunkten är att beroende är föränderligt tillstånd. För en del inne­bär det att sluta helt, för andra att dricka mindre.

– Kanske vill partnern inte sluta dricka helt, medan det är den anhöriges önskan. Det är ofta en process över lång tid.

Modellen omfattar tolv samtal. Det räcker för att lära sig tekniken menar Anders Hammarberg.

– Men du måste fortsätta öva på att reglera ditt beteende. Många har mycket egna resurser. De investerar tid och känslomässigt engagemang i en person de älskar.

Just nu finns liten beredskap på mottagningen att ta emot anhöriga. Målet är att inom det närmsta året nå ut till fler via ett internetbaserat program. Och även att förbättra situationen för barn som lever tillsammans med en vuxen som dricker.

– Den anhörige får stöd i sitt föräldraskap för att känna sig trygg med att barnet har en bra miljö trots att partnern dricker, säger Anders Hammarberg.

 

Efter sommaren startar ett forskningsprojekt för föräldrar med ungdomar mellan 14 och 18 år. De som ringer till mottagningar för ungdomar med drog- och alkoholproblem i Stockholms län ska få hjälp att hantera sin situation bättre och bli stärkta i sin roll som föräldrar. 

– Sedan tittar vi på föräldrarnas skattning av ungdomarnas drogkonsumtion och hur de fungerar socialt för att mäta effekten.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/vi-vill-fa-anhoriga-att-tanka-pa-sig-sjalva/feed/ 0
En kraftkälla för anhörigahttp://www.accentmagasin.se/missbruk/en-kraftkalla-anhoriga/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/en-kraftkalla-anhoriga/#respond Tue, 15 May 2018 06:01:31 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1649652 I höstas startade IOGT-NTO Dalarna en mötesplats för anhöriga: Familjekällan. "Att förstå problemet är viktigt, men vårt fokus är den personliga utvecklingen", säger Marie Hillner.]]>

I höstas startade IOGT-NTO Dalarna en mötesplats för anhöriga: Familjekällan. "Att förstå problemet är viktigt, men vårt fokus är den personliga utvecklingen", säger Marie Hillner.

När Familjekällan bjöd in till ett inledande öppet hus i november kom ett 50-tal gäster, och till träffarna varannan tisdagskväll i Falun brukar 30–40 personer komma. Dessutom finns två facebookgrupper; en öppen och en sluten, för information och samtal.

Marie Hillner, distriktskonsulent i IOGT-NTO Dalarna, har erfarenhet både av att vara beroende och av att vara anhörig till beroende. Nu har hon varit nykter i 21 år.

– Anhöriga är en viktig målgrupp för IOGT-NTO. Vi visste att det finns ett behov, men gensvaret är större än förväntat. Som ideell kraft kompletterar vi det utbud som redan finns, och vill gärna samarbeta med andra aktörer, säger hon.

Familjekälllan är öppen för alla över 18 år, det krävs inget medlemskap (även om flera valt att bli medlemmar), och det kostar inget att delta. Det sker inte heller någon registrering av namn eller andra personuppgifter, och tystnadsplikt gäller. Det innebär att deltagare är fria att tala om sina egna upplevelser från Familjekällan och om innehållet i föreläsningar, men inte tala om andra deltagare, eller vad de delat.

– Det är också viktigt att veta att det är öppet för alla slags anhöriga, till exempel för anhöriga till personer som har psykisk funktionsproblematik eller andra slags missbruk. Även om alkohol och andra droger är vår hjärtefråga, säger Marie Hillner.

Vi visste att det finns ett behov, det är därför vi gör detta, men gen­svaret är större än förväntat.

IOGTNTO Dalarnas hemsida har Familjekällan en egen flik där man kan läsa mer om verksamheten och om att vara anhörig. Om verksamhetens syfte och mål står där att det är ”att genom ny kunskap, gemenskap och inspiration stärka individer som påverkas av andras missbruk eller annan psykisk ohälsa. Målet för individen är individuellt, men kan handla om att förbättra sin självkänsla, få nya kommunikationsstrategier, upptäcka egna destruktiva mönster, eller bli fri från ett medberoende. Eller bara en önskan om att träffa andra som är i samma situation.”

Bland deltagarna är kvinnorna i majoritet. På träffarna finns möjlighet att ställa frågor och att prata med andra. Foto: Maria Hansson

Vid de fysiska träffarna varannan tisdagskväll bjuds det på föreläsningar, ofta av Marie Hillner själv.

– Hittills har föreläsningarna handlat om vad medberoende är, hur det fungerar kemiskt, om sorg, gränssättning, och om att vara ett vuxet barn, säger hon.

Efter föreläsningarna finns det möjlighet att ställa frågor och samtala med andra deltagare. Framöver är planen att bjuda in fler externa föreläsare, och att få igång studiecirklar som sedan kan utvecklas till samtalsgrupper.

Marie Hillner talar hellre om anhörigproblematik än medberoende.

– Anhörigproblematik omfattar så mycket mer än medberoende. Man kan vara anhörig, uppleva problem och känna medkänsla, utan att se sig som medberoende.

Vad är då skillnaden?

– När någon annans problem tar för mycket plats i ditt liv, och du känner att du får mindre utrymme för egna tankar, känslor och egna självvalda upplevelser, så är du förmodligen inte bara anhörig utan kan även ha utvecklat ett medberoende.

När en människa anpassar sitt liv efter den som är beroende, och gör avkall på egna behov och gränser, så menar Marie Hillner att hen är aktiv i sitt medberoende.

– När jag däremot sätter gränser och ser till mina egna behov först, och hjälper till utifrån mina egna förutsättningar, så är jag inte aktiv i medberoende. Däremot är jag fortfarande en anhörig som snabbt kan tänja på gränserna och pendla mellan att vara passiv och aktiv i mitt medberoende, säger hon.

Bland dem som kommer till träffarna är kvinnorna i majoritet. Åldrarna varierar.

– Det märks att det är mycket mer skamfyllt i den äldre generationen. Yngre har lättare att tala om de här frågorna. Tack vare internet så har de skaffat sig mer kunskap och vet att de inte är ensamma.

Det är viktigt att inte fastna i problemen, menar Marie Hillner.

– Vi har fokus på den personliga utvecklingen, inte på problemet. Men man behöver förstå problemet för att komma vidare, säger hon.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/en-kraftkalla-anhoriga/feed/ 0
Läkemedelsföretagens opioidlobbying i USAhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/lakemedelsforetagens-opioidlobbying-usa/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/lakemedelsforetagens-opioidlobbying-usa/#respond Fri, 13 Apr 2018 05:17:18 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1649245 Enligt en amerikansk senatrapport har fem läkemedelsföretag betalat mer än 10 miljoner dollar till lobbygrupper och läkare, som stöttat företagens uppmuntran att använda smärtstillande medel.]]>

Enligt en amerikansk senatrapport har fem läkemedelsföretag betalat mer än 10 miljoner dollar till lobbygrupper och läkare, som stöttat företagens uppmuntran att använda smärtstillande medel.

De fem företagen har kontrakterat grupper och läkare knutna till dem, för att stötta industrin. Det kan ha haft betydelse för utvecklingen av den opioid-epidemi som 2016 krävde 42 000 människors liv på grund av överdoser. Det rapporterar Reuters.

Rapporten, som presenterades av demokraternas senatsledamot Claire McCaskill, visar att grupperna också motarbetat lagstiftning för att begränsa användningen av opioider.

– De här finansiella relationerna är lömska och saknar insyn. De är en av flera faktorer som lett till den mest dödliga drogepidemin i amerikansk historia, sa hon i ett officiellt uttalande.

 

Purdue Pharma, som varit det bolag som lagt mest pengar på lobbyverksamhet, meddelar att de ska sluta att rikta marknadsföring av opioider till läkare. Under åren 2012–2017 gav företaget 4,15 miljoner dollar till tolv olika lobbygrupper.

 

Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:

»
]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/lakemedelsforetagens-opioidlobbying-usa/feed/ 0