Accentmissbruk – Accent http://www.accentmagasin.se Sveriges största tidning om droger och nykterhet Fri, 20 Sep 2019 14:10:38 +0000 sv-SE hourly 1 ”Farorna med benso underskattas”http://www.accentmagasin.se/missbruk/farorna-med-benso-underskattas/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/farorna-med-benso-underskattas/#respond Wed, 18 Sep 2019 09:07:24 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1656321 Bensodiazepiner orsakar fler dödsfall än opioider i Australien.]]>

Bensodiazepiner orsakar fler dödsfall än opioider i Australien.

Det ångestdämpande läkemedlet bensodiazepiner, även kallat benso, har orsakat fler överdoser som lett till dödsfall i Australien än heroin och metadon tillsammans.

Under 2016 stod bensodiazepiner för drygt 37 procent av alla överdoser som lett till dödsfall i Australien, vilket motsvarar 663 personer. Många menar nu att man underskattat farorna med det ångestdämpande läkemedlet.

Trent Zimmerman, ordförande för representanthusets hälsokommitée, säger bland annat att han är orolig över den höga bensoanvändningen i landet.

– Det har varit mycket fokus på riskerna med opioider och avsaknad av fokus på riskerna med benso, säger han till tv-kanalen ABC:s nyhetsprogram 7.30.

 

Bensodiazepiner låg bakom fler drogöverdoser än opioider som oxikodon och kodein (30 procent av dödsfallen i Australien 2016). Även substanser som fentanyl och tramadol stod för betydligt färre dödsfall (13 procent), enligt den australiensiska statistikbyrån.

Nära sex miljoner recept på bensodiazepiner skrevs i fjol ut för att hjälpa australierna med sömnbrist och ångest. Detta genom det nationella hälsovårdsprogrammet som tillhandahåller subventionerade receptbelagda läkemedel, enligt tv-kanalen ABC.

 

Läkemedelsrecept från sjukhus och privata alternativ är inte medräknat i den statistiken, vilka uppskattas stå bakom ytterligare miljontals förskrivningar i landet, menar experter.

Janet Shaw, chef för Australiens enda tjänst som arbetar för att motverka beroende av sömntabletter, säger att det görs fler ambulansutryckningar för bensodiazepiner än heroin i delstaten Victoria.

– En mycket stor andel människor, som tar dessa lugnande medel i mer än några veckor, befinner sig i en beroendesituation. Och ingen pratar om det, säger hon till kanalen.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/farorna-med-benso-underskattas/feed/ 0
Tommy Karman: Barnbarnen är min livbojhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/tommy-karman-barnbarnen-ar-min-livboj/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/tommy-karman-barnbarnen-ar-min-livboj/#respond Tue, 17 Sep 2019 10:11:47 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1656085 Victor dog av en överdos. Tommy Karman anklagade sig själv för att inte ha nått fram när adoptivsonen behövde hans hjälp. Om detta handlar boken När haven tystnade.]]>

Victor dog av en överdos. Tommy Karman anklagade sig själv för att inte ha nått fram när adoptivsonen behövde hans hjälp. Om detta handlar boken När haven tystnade.

Boken handlar framförallt om min oförmåga att möta min son. Hur jag stod handfallen när han hade behövt mig, säger Tommy Karman.

På  1980-talet var han en stolt, närvarande och ambitiös adoptivpappa som njöt av att ta med sig sonen på teater, bibliotek och kafé. Victor åkte med sina nya föräldrar från Taiwan till Sverige 1983. Två år senare kom hans lillasyster Elin från Sydkorea.

– Victor var livlig, vältalig och skrattade, en drömpojke tyckte jag. När han blev äldre var han väldigt poppis hos tjejerna. Jag var så avundsjuk på hans hår. Elin är också väldigt utåtriktad. Men hon kom i skymundan, hon fick stå tillbaka för sin bror, liksom den tio år yngre dottern Evelina.

Tommy Karman växte upp som fiskarson på en ö utanför Gävle. Där härskade Jante, och Tommy var blyg, försagd och tystad hemma.

– Jag kunde knappt prata när jag var femton. Fast pappa släpade med mig till biblioteket, det var bra, säger han.

När han själv blev pappa såg Tommy Karman alla Victors förmågor. Hur han gjorde film och musik, och målade. Tänkte att det hade kunnat vara sonens väg ut i livet. Men i tonåren fick Victor problem med sin identitet och sin självkänsla.

– Han hade ett annorlundaskap inom sig, det fanns något där som stökade till det.

Victor sökte sig till mer eller mindre farliga subkulturer som vit-makt-miljön och huliganerna i Firman boys. Tommy Karman är ganska säker på att sonen, om han varit ung idag, hade fått någon slags bokstavsdiagnos och hjälp.

– Vi förmådde inte få honom att söka någon typ av terapi. När han vid ett tillfälle gav Victor en lista med telefonnummer dit han kunde vända sig för att prata om sina olika problem sa sonen: ”Tack pappa, jag tror jag har allt.”

– Jag var så glad när han verkligen ringde ett av numren, fick till ett möte. Men det blev inställt och sedan var den chansen förbi.

Foto: Casper Hedberg.

Dottern Elin har i vuxen ålder besökt Sydkorea med sina vänner. Victor var inte intresserad av att prata om adoptionen.

– ”Då blir det bara problem”, sa han. Men det är viktigt att ha trådar bakåt. Många unga vuxna adopterade är mycket intresserade av miljön de kommer ifrån, mer än av att hitta sina släktingar, säger Tommy Karman.

Utlandsadopterade är som grupp överrepresenterade i suicid och psykisk ohälsa (Vilket inte har något att göra med hur det går för enskilda individer).

– Adoption är ingen demokratisk rättighet, man får aldrig glömma att alla adoptioner startar med en traumatisk skilsmässa. Jag tycker att det bästa är om barnen kan få en trygg uppväxt i sina hemländer. Kritiken är i många sammanhang hård mot att vinstintresset går före barnperspektivet, säger han.

– Bara i Sydkorea inbringar de internationella adoptionerna flera miljoner dollar per år. Det kan vara smärtsamt att vara del av en sådan industri. För en som är adopterad och även för mig som gammal adoptivpappa, säger Tommy Karman.

Foto: Casper Hedberg.

Även om han är kritisk till adoptioner som samhällsföreteelse ångrar han sig inte. Men kanske blir känslorna av skuld ännu tyngre när man som han uttrycker det ”släpat hit någon från andra sidan jorden”.

– Det är åtta år sedan vi förlorade Victor, och jag tycker inte om att säga att han är död. Men jag tränar.

Victor var inte utslagen av sitt missbruk. Men han kunde vara borta i veckor utan att de visste var han var. Han var alltid på väg någonstans. Han var 27 år när han dog av en överdos amfetamin. Tommy Karmans skuld av att inte ha räckt till blev ännu värre i kombination med sorgen och frågorna om ”varför”?

–  Att jag inte kunde vara den trygga pappa som jag ville vara. Mycket ligger i blygheten och tystnaden hos mig. Kanske skulle jag ha varit tydligare, som en flåbuse som tryckte upp honom mot väggen. Det är möjligt att han behövde det. Men det skulle inte varit jag och det hade också kunnat bli ännu värre, säger han.

Efter Victors död tappade han fotfästet; tröstdrack, misskötte ekonomin, och förlorade nästan jobbet. I boken beskriver han flera nära döden-upplevelser som inträffade när han medvetet sökte sig till ensamheten, isen, vattnet. Men haven hade tystnat.

–  Kort efter att vi förlorade Victor gick jag vid tjugofem tillfällen på samtal, två gånger i veckan. Det var nog för tidigt, jag var inte redo. Men det lättade lite trots att sådant som handlade om droger, våld och kriminalitet verkade kännas jobbigt för terapeuten, som nog önskade en gulligare sorgehistoria, att lyssna på, säger Tommy Karman.

Han vandrade runt på nätterna, för att finna ro. Tänkte att allt får inte vara förgäves.

– Jag mår hyggligt bra idag, jag har inte låtit sorgen bli frusen. Barnbarnen kom i rätt tid, de är mina livbojar. De har gett mig ny energi att kunna formulera en historia. Boken har gett lite mening i tillvaron. Sakta fejdar skulden bort.

Jag mår hyggligt bra idag, jag har inte låtit sorgen bli frusen.

Alla mejl han fått från läsare har gett mycket.

– Vi ska starta en grupp på internet med föräldrar som vill väl, men inte förmår. När jag vridit och vänt på tankarna har jag kommit fram till att det viktigaste är att ta sin föräldraroll på allvar hela livet. Den tar inte slut när barnen fyller 18.

Och så har Tommy Karman lite bråttom med två andra projekt, det ena är en roman om barns uppväxtmiljö på öarna i havsbandet förr i tiden. Det andra är en bok om samhällets ansvar att stötta och finnas till för adopterade och deras familjer.

–  Jag har ett sug efter att uttrycka mig. Det finns de som kallar det revansch.

Artikeln har tidigare varit publicerad i tidskriften Socialpolitik.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/tommy-karman-barnbarnen-ar-min-livboj/feed/ 0
Beroendeläkaren: Det är en bedrövlig situationhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/beroendelakaren-det-ar-en-bedrovlig-situation/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/beroendelakaren-det-ar-en-bedrovlig-situation/#respond Wed, 04 Sep 2019 04:49:06 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1656171 Läkemedelsberoende som skapas av vården är nedpri­ori­terat. Det säger läkaren Stefan Borg. ]]>

Läkemedelsberoende som skapas av vården är nedpri­ori­terat. Det säger läkaren Stefan Borg.

Internationellt har missbruk och beroende av receptbelagda läkemedel identifierats som det näst största missbruksproblemet efter alkohol.
I Sverige har läkemedelsberoende uppmärksammats väldigt lite. Missbruksutredningen, som gjordes av Gerhard Larsson 2011, beskriver läkemedelsberoende som ett stort och ökande problem.

2009 gjorde drygt 350 000 personer, 4,8 procent av befolkningen, minst fyra uttag av sömnmedel, lugnande eller smärtstillande läkemedel. Av dem hade 85 000 uttag som motsvarade en förbrukning av två eller fler normala dygnsdoser i genomsnitt per dag under ett år.

En nationell enkätundersökning har skattat att 65 000 personer, 1,1 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år har problem orsakade av läkemedelsanvändning. Problem som uppfyller kriterierna för skadligt bruk eller beroende.

–Vården skapar problemen, en förskrivande läkare eller behandlande mottagning har ställt till det här. Det komplicerar att ta upp det och hantera det. Det blir obekvämt, säger Stefan Borg.

Stefan Borg är läkare med många års erfarenhet av beroendevård, bland annat som tidigare chef för landstingets beroendecentrum i Stockholm. Nu jobbar han deltid på ett par små LARO-mottagningar, med läke­medelsassisterad behandling vid opioidberoende.

– Jag tror IOGT-NTO kan göra stor nytta genom att fråga vad: har ni gjort, kom igen nu, skapa en diskussion i den här frågan. Så vi får känna att vi inte har prioriterat det här, säger han.

Stefan Borg var med och startade en specialmottagning för läkemedels­beroende i Stockholm på 1980-talet, bland annat utvecklade man där
ett särskilt vårdprogram för att trappa ner bensodiazepiner.

– Då fick patienter någonstans att direktsöka in till sjukvården.

Stefan Borg. Foto: Privat.

Om ett beroende med abstinensbesvär visar sig redan inom det som är normala doser kan doktorn tänka att om patien­ten slutar med medicinen då kommer besvären tillbaka. Enligt Stefan Borg hade många läkare svårt att ta till sig att patienter kunde utveckla beroende även om de inte tog mer än normal­dosen av ett preparat.

– Då har man ett bekymmer. Har ångestsjukdomen blivit värre, eller har det skett som en del i beroendeutveckling? I det ena fallet ska man ge en högre dos och i det andra lägre. Vi litade på de patienter som kom till oss, och behandlade dem för det de upplevde.

Det kom ungefär 400 patienter från Stockholmsområdet varje år fram till 2012, därefter blev det besparingar och minskad tillgänglighet. Det har också skett ett skifte när det gäller medicinerna som patienterna tar. I dag har de flesta i första hand ett opioidberoende av smärtmedicin, sedan lägger man på bensodiazepiner och sömnmedel. Överdosering är en allt vanligare dödsorsak menar Stefan Borg:

– Det här är inte medvetna överdoser, vi i professionen har inte förstått att det här har ändrat karaktär, när vi gått från benso till opioider. Vi har blivit mer liberala att förskriva smärtlindrande av humanitära skäl, men det finns en allvarlig biverkan. Tar man en överdos av sobril sover man i två- tre dygn, men i och med en kraftig inblandning av opiatläkemedel finns risken att man tappar kontrollen och tar för mycket. Somnar man minskar andningen och så dör man. I USA är det här den vanligaste dödsorsaken för personer under 50.

Från det att man visste att smärtläkemedlet fentanyl var inne på den illegala marknaden till dess att myndigheterna narkotikaklassat preparatet var det hundra människor som dog.

Stefan Borg träffar patienter som inte får hjälp för att de har något annat problem utöver läkemedelsberoendet.

– Kanske vill man förklara alla deras problem med smärta. De skickas till smärtmottagning och blir inte ett dugg bättre. De är vana att öka medicinen, inte att minska den och få hjälp att hantera smärtan på ett annat sätt.

Stefan Borg är bekymrad över att myndigheterna inte svarar upp tillräckligt kraftfullt och snabbt med att narkotika­klassa nya preparat.

– Från det att man visste att smärtläkemedlet fentanyl var inne på den illegala marknaden till dess att myndigheterna narkotikaklassat preparatet var det hundra människor som dog. Det är skakande, säger han.

Andra länder som till exempel Storbritannien har sluppit detta eftersom de har gruppklassning av till exempel alla fentanylpreparat. Stefan Borg tycker att myndigheterna är väldigt passiva när de låtit det här vara.

– Det är ett tungt pris att betala tycker jag. Försäljarna rear och pressar marknaden när de vet vartåt det lutar. Det är en bedrövlig situation.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/beroendelakaren-det-ar-en-bedrovlig-situation/feed/ 0
Ewa blev fri från läkemedelsberoendethttp://www.accentmagasin.se/missbruk/ewa-blev-fri-fran-lakemedelsberoendet/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/ewa-blev-fri-fran-lakemedelsberoendet/#respond Tue, 03 Sep 2019 09:25:31 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1656125 När Ewa Styfberg vågade trappa ner på tabletterna kunde hon trappa upp livet. Efter 20 år i en bubbla kände hon sig äntligen fri. ]]>

När Ewa Styfberg vågade trappa ner på tabletterna kunde hon trappa upp livet. Efter 20 år i en bubbla kände hon sig äntligen fri.

Ewa Styfberg har fyllt 69 år, men hon har kontrakt på sin 25-procentiga tjänst på Riksförbundet för hjälp åt läkemedels- och narkotikabrukare, RFHL, i Göteborg flera år framåt.

–Jag kommer aldrig att släppa RFHL. Jag tycker det är roligt varenda dag att gå till jobbet och har växt av att hjälpa andra. Jag blir fortfarande känslosam efter 30 år när jag tänker på det, men bemötandet, tillhörigheten och kunskapen jag fått där är fantastiskt.

Det var en sjuksköterska som gav henne rådet att ta kontakt med föreningen. Då var hon mitt i livet, som egentligen inte kändes som ett liv. Men vi tar det från början.

Livet var långt ifrån problemfritt, men Ewa Styfberg levde ett aktivt liv. Hon var en tjej på alerten med många intressen, hon red, åkte skridskor och tävlade i konståkning. Så en dag vid matbordet, som 16-åring, fick hon en panikattack.

– Mamma tog med mig till psyket, valium hade precis kommit då, det skulle inte ge några biverkningar överhuvud­taget sa de.

Ewa Styfberg blev snabbt beroende. Det var ingenting hon reflekterade över då, men ganska omgående behövde hon öka dosen och ta medicinen oftare. Någon utredning var det inte tal om, det var ju ingen sjukdom hon hade,
bara ångest.

Senare fick hon erbjudande om att prata med en psykolog, men då var hon inte mottaglig. Medicinen var som en skänk från ovan, så enkel att ta. Men hon förändrades, och blev som en omvänd hand.

– Jag drog mig undan, blev sluten. Jag kapslade in den sociala fobin och vågade ingenting, inte ens följa med kompisarna och fika, jag gick hem på lunchrasten för jag vågade inte gå till matsalen.

Hon fick fler mediciner, bensodiazepiner var alldeles nytt som lugnande medel och skulle ersätta barbiturater, som var den äldre sortens läkemedel mot sömnproblem och ångest. Hon hade inga sömnproblem men fick trots det medicin.

– Jag hade stora lager. Läkarna har skrivit ut mycket mediciner hela tiden, valium, stesolid och rohypnol, minns hon.

Hon gick ut skolan, åkte till England och jobbade på hotell. Läste till sekreterare med högsta betyg. Trots att studierna gick bra var Ewa Styfberg orolig och hade mycket ångest, som också förstärktes av läkemedlen. Men även om hon varit sjukskriven i långa perioder föll hon aldrig igenom helt.

– Det är klart att sånt här drabbar hela ens liv, socialt också, det sätter spår. Jag kom inte ur mina rädslor. Oftast stod det på burkarna ”tas vid behov”, och behoven infann sig väldigt ofta. Jag höll mig ovanför vattenytan, men tycker med facit i handen att jag levde liksom i en bubbla under alla de här åren.

Man är som på en annan planet, känner inte igen sin verklighet, knappt sin egen spegelbild när man trappar ner.

Ewa Styfberg. Foto: Nicke Johansson.

Den läkare som sa: ”Vet du om Ewa att det går att leva utan bensodiazepiner?” sådde ett frö. Ewa Styfberg var inlagd ett par gånger för att försöka sluta.

– Men det gick för fort. De tog bort allt på en gång, det var ingen hit, jag fick kramper, ingen pratade om abstinens. Andra gången jag försökte sluta blev jag ännu sämre. Det blir svårare för varje gång. Då var jag riktigt sjuk.

När hon så vid 37 års ålder kom i kontakt med RFHL, kände hon sig äntligen förstådd, och upplevde att hon kunde vara sig själv.

– Det är inte lätt att komma med ett sådant bagage, men jag fick ett oerhört stöd.

Den kunskap som fanns där om hur medicinerna fungerade var till stor hjälp och Ewa Styfberg gick på olika träffar. Det tog ett år att trappa ner medicinerna och det tog flera år att bli helt fri från abstinensen.

– Man är som på en annan planet, känner inte igen sin verklighet, knappt sin egen spegelbild när man trappar ner. Jag tänkte: var det så här det kändes att komma tillbaks till livet? Du kan få små fönster där du är normal en
kort stund. Det var det som gjorde attjag orkade, säger hon.

När du trappar ner tabletterna då trappar du upp livet. Det är spännande att hitta tillbaka till sig själv, även om det är otroligt jobbigt.

Ibland när det blev för svårt, när hon inte kunde andas, hände det att hon fick ta en kvarts tablett, men sedan var hon tillbaks på spåret igen. Hon hade ingen kontakt med sjukvården under sin nedtrappning.

– Det är otroligt långa processer att ta tag i ett bensoberoende. Det bästa är förstås om man kan gå på en mottagning och få sina mediciner, men ingen ovanför ska sitta och säga att man ska trappa ner, eller hur snabbt.

Biverkningar av bensodiazepiner, som ska lindra ångest, kan också vara ångest. Precis som man kan få smärta av smärtlindrande medicin. Och det ena förstärker det andra. För Ewa Styfberg försvann ångesten när hon slutade med medicinerna. Men det kan också lätt hända att man hamnar i andra beroenden.

– Det är viktigt att känna att det bär innan man tar nästa steg, ha tålamod och inte gå för fort fram. Men det är mödan värt varenda steg. När du trappar ner tabletterna då trappar du upp livet. Det är spännande att hitta tillbaka till sig själv, även om det är otroligt jobbigt. Att hitta tillbaka till något av det du tyckte var roligt.

För Ewa Styfbergs del är det mycket dans, bugg, salsa och så kallad 10-dans. När hon fick frågan om att börja arbeta på RFHL slutade hon på advokatbyrån där hon var anställd. På RFHL har hon varit verksamhetsansvarig (hon är utbildad beroendeterapeut). Att hon skulle våga stå inför folk och prata, det hade hon aldrig kunnat drömma om. Idag har hon också en bra relation med sin dotter och barnbarnen som bara bor tio minuter bort.

– Hon är stolt över mig och vad jag gör. Jag har varit hårt drabbad. Om jag klarar det så klarar vem som helst att sluta, säger Ewa Styfberg.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/ewa-blev-fri-fran-lakemedelsberoendet/feed/ 0
Max har skapat rollspel om medberoendehttp://www.accentmagasin.se/kultur/max-har-skapat-rollspel-om-medberoende/ http://www.accentmagasin.se/kultur/max-har-skapat-rollspel-om-medberoende/#respond Fri, 30 Aug 2019 06:05:19 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1655303 Efter att ha vuxit upp med två alkoholberoende föräldrar skapade Max Wallinder ett rollspel baserat på sina erfarenheter.]]>

Efter att ha vuxit upp med två alkoholberoende föräldrar skapade Max Wallinder ett rollspel baserat på sina erfarenheter.

Mamma har hamnat på sjukhus igen. Max och hans pappa åker hem i bilen efter besöket. Hittills har båda föräldrarnas alkoholberoende varit outtalat – den stora elefanten i rummet. Men Max ska slutligen samla mod och säga att det inte funkar längre:

”Du får välja mig eller alkoholen”, säger han.

Pappa svarar inte, han bara fortsätter att köra helt tyst.

Detta är ett exempel på en av de scener som finns i rollspelet Medberoende som Max Wallinder har skapat, och som till stor del är taget ur hans eget liv.

– Det är så sjukt att man inte ens kan välja sitt eget barn. Rollspelet innefattar allt från sådana jättetunga händelser till mindre jobbiga grejer, säger han.

Idag är Max 42 år och arbetar som lärare i Malmö. Han berättar hur hans föräldrar söp ihjäl sig innan de hade nått pensionsålder. Och han säger att det var oundvikligt för honom som rollspelskonstruktör att inte närma sig ämnet – trots det tunga temat.

– Förhoppningen är att fler ska få inblick i vad det innebar att växa upp som medberoende till sina föräldrar. Jag tycker att rollspel är ett bra pedagogiskt verktyg där du verkligen kan leva dig in i hur andra har det. Eftersom att alkoholism är ett väldigt tabubelagt missbruk som många skäms för, hoppas jag att detta kan öka förståelsen, säger han.

Han berättar att det är vanligast med rollspel i Sverige som enbart är till för underhållning och eskapism, men utomlands är det desto vanligare med spel som är tyngre och svårare. I början av spelet finns också varningar om att man bör ha bearbetat sina upplevelser om man har egna erfarenheter av missbruk eller medberoende, innan man börjar spela.

Rollspelet är till för tre personer och spelarna turas om att gestalta en person som är medberoende under tre faser; som barn, ungdom och som ung vuxen. Den andra personen triggar barnets ångest och den tredje fungerar som åskådare i varje scen.

– Åskådaren är en viktig karaktär tycker jag. För många gånger undrade jag varför åskådare inte konfronterade mina föräldrar, utan valde att titta bort, säger Max Wallinder.

Han ger ett till exempel – scenen utspelar sig på julafton. Där finns den medberoende, en förälder som är berusad, samt en släkting som ställer irrelevanta frågor och som inte ser hur dysfunktionell familjen är. Samtliga agerar enligt de anvisningar de får i scenen, och sedan diskuterar man efteråt.

Enligt Max Wallinder kommer spelet snart att uppmärksammas av rollspels-podcasten Svartviken, vilket innebär att de lägger upp ett avsnitt när de spelar Medberoende. Nyligen har Max Wallinder även varit i kontakt med Systembolagets dotterbolag, IQ, som troligen kommer att inkludera spelet i sin tipsbank.

Skapandet av rollspelet gick fort, och enligt Max Wallinder var det inte särskilt jobbigt att skriva och utveckla spelet. Trots att det bygger på hans eget liv.

– Jag har själv gått i terapi och redan bearbetat mycket av det här. Jag trodde faktiskt att det skulle vara jobbigare än det var. Men många andra som har läst spelet har återkopplat till mig och sagt att det var jobbigt, att de var tvungna att avbryta. Det har jag full förståelse för, säger Max Wallinder.

 

Max Wallinders rollspel Medberoende finns att ladda ner gratis här.

]]>
http://www.accentmagasin.se/kultur/max-har-skapat-rollspel-om-medberoende/feed/ 0
Färre tvångsvårdades i Sverigehttp://www.accentmagasin.se/missbruk/farre-tvangsvardades-sverige/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/farre-tvangsvardades-sverige/#respond Thu, 29 Aug 2019 04:44:41 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1655783 Färre personer tvångsvårdades för sitt beroende under 2018. Däremot ökar antalet akuta omhändertaganden.  ]]>

Färre personer tvångsvårdades för sitt beroende under 2018. Däremot ökar antalet akuta omhändertaganden. 

Antalet personer som tvångsvårdas på institution för sitt beroende minskade med 18 procent under fjolåret. Det framgår av Socialstyrelsens rapport.

Den 1 november 2018 tvångsvårdades 304 personer enligt lagen om vård av missbrukare, LVM, vilket därmed är en minskning med 55 personer jämfört med samma datum 2017. Samtidigt har det blivit allt vanligare att LVM-vård inleds med omedelbart omhändertagande. I början av 00-talet inleddes två tredjedelar på det viset, nu har andelen ökat till nära 90 procent den senaste femårsperioden.

Ett omedelbart omhändertagande sker innan tvångsvård – det vill säga när en person behöver akut vård, men inte kan vänta på att ett beslut om tvångsvård fattas i förvaltningsrätten.

Flera orsaker ligger bakom besluten om omedelbara omhändertaganden. I 98 procent av fallen 2018 angavs allvarlig risk för hälsotillståndet som grund. År 2000 var motsvarande siffra 91 procent. Andra problem har också blivit vanligare under samma period. Kriteriet att personen riskerar att skada sig själv har ökat från 41 till 62 procent mellan 2000 och 2018. Kriteriet ”risk att skada närstående” har under samma period ökat från 35 till 39 procent.

I Socialstyrelsens rapport slår man därför fast att siffrorna visar att flera orsaker anges som grund för ett omhändertagande, vilket pekar på en allt mer sammansatt problematik bland de som omhändertas akut.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/farre-tvangsvardades-sverige/feed/ 0
Många känner oro för kollegors alkoholvanorhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/manga-kanner-oro-kollegors-alkoholvanor/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/manga-kanner-oro-kollegors-alkoholvanor/#respond Thu, 22 Aug 2019 10:15:03 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1655923 Varannan person har någon gång misstänkt att en kollega har alkoholproblem. Men ytterst få vet vad de ska göra åt det.  ]]>

Varannan person har någon gång misstänkt att en kollega har alkoholproblem. Men ytterst få vet vad de ska göra åt det. 

Nu återvänder svenskarna till jobbet efter semestern, och många oroar sig över kollegan som verkar ha problem med alkohol. Enligt en undersökning som presenteras i Systembolagets Alkoholrapport 2019 har hälften av deltagarna någon gång misstänkt att en kollega eller chef har alkoholproblem.

Robin Öberg, konsult på Alna, som hjälper företag och organisationer att hantera skadligt bruk i arbetslivet, bekräftar att det är ett vanligt bekymmer på många arbetsplatser.

Undersökningen visar att endast 36 procent av de oroade personerna informerade en chef eller en person med personalansvar. Att det finns en stor skillnad mellan hur många som ser problemet och hur många som vågar säga något, känner Robin Öberg igen från sitt arbete där han tar emot många samtal från oroade på olika arbetsplatser.

– Många vet inte hur de ska gå till väga. De är rädda för att konfrontera problemet och undrar: ”Hur ska det tas emot, och vad ska man ens tala om under ett sådant samtal”?, säger han.

Alkoholrapporten visar också att var fjärde chef anser sig behöva mer kunskap om hur man upptäcker alkoholproblem bland medarbetare. Enligt Robin Öberg ska de inte konfrontera alkoholproblemet i sig, utan påtala konsekvenserna som drabbar arbetsplatsen. Chefen är skyldig att se till att arbetsplatsen är säker och riskfri.

– Man kan inte få sparken enbart för att man kommer full till jobbet, då är det något mer allvarligt som ska hända. Men det vet inte de flesta, utan de tror att om de ”skvallrar” så kommer personen mista sitt jobb. Det är vanligt att vi ser många medberoende i arbetslivet, som täcker och skyddar kollegors problem från arbetsgivaren.

Han menar att de flesta väntar alldeles för länge för att få konkreta bevis på att en person har alkoholproblem, men det är ett kvitto man kanske aldrig kommer få. Om man oroar dig för en kollega, uppmanar han alla att prata med kollegan eller med chefen om sin oro.

– Gör det inte till en konfrontation. Prata istället om din oro och eventuella konsekvenser för arbetet. Visa omsorg och omtanke, säg att det finns hjälp att få. Se vad företaget har för policy samt om det finns hjälp eller stöd att få via arbetsplatsen.

När chefer ska ta de här viktiga samtalen bör de prata om eventuell frånvaro eller säkerhetsrisker istället för alkoholen i sig. Det är ju inte förbjudet att dricka på sin fritid, men det får inte påverka arbetet. Och finns det ingen policy på arbetsplatsen, så bör man ta tag i de bitarna också, råder Robin Öberg. Tycker man att det är svårt att ta upp problemen med en kollega som man misstänker har problem, så kan man inleda med ett kort ”omsorgssamtal”.

– Där man bara påtalar att man känner oro, men inte kan sätta fingret på vad det är och där man säger ”min dörr står öppen”. Det kan verka meningslöst, men många kan reagera och tänka: ”Åh nej, det syns! Bäst att skärpa sig”, eller; ”Skönt, jag syns! Här finns hjälp att få”.

Om det inte hjälper är nästa steg är att ha ett korrigerande samtal där man kan erbjuda hjälp. Steget därefter är mer akuta samtal, om en person exempelvis är full på jobbet, eller något har hänt som behöver hanteras omedelbart.

– Dessutom ska man ha i åtanke att om en anställd är påverkad eller bakfull på jobbet finns det ofta flera bakomliggande faktorer, det behöver inte vara en beroendesjukdom. Vi på Alna tycker att man som chef ska ha ett brett perspektiv och inte glömma allt annat som händer i människors liv.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/manga-kanner-oro-kollegors-alkoholvanor/feed/ 0
Mona Örjes: ”Ett svek mot barnen”http://www.accentmagasin.se/politik/mona-orjes-ett-svek-mot-barnen/ http://www.accentmagasin.se/politik/mona-orjes-ett-svek-mot-barnen/#respond Fri, 17 May 2019 12:17:57 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1655002 Färre barn som lever i familjer med missbruk nås av kommunernas stödinsatser. Endast 2,5 procent av barnen får hjälp, enligt IOGT-NTO:s juniorförbund Junis kommunrapport.]]>

Färre barn som lever i familjer med missbruk nås av kommunernas stödinsatser. Endast 2,5 procent av barnen får hjälp, enligt IOGT-NTO:s juniorförbund Junis kommunrapport.

– Vi är besvikna på att färre barn får stöd än tidigare år. Det gör mig ledsen, arg och orolig för de barnen. För barn som får stöd kan både må bättre här och nu, men chansen är också större att de inte utvecklar psykisk och fysisk ohälsa, eller ett eget missbruk som vuxna, säger Mona Örjes, förbundsordförande i Junis.

För 16:e året i rad släpper Junis Kommunrapporten som redovisar vilket stöd Sveriges kommuner erbjuder till barn i familjer med missbruk. Totalt svarade 75 procent av kommunerna på den enkät Junis skickade ut, det vill säga 219 av landets 290 kommuner.

– Det är svårt att jämföra mellan olika år, eftersom det är olika kommuner som återkommer med svar. Men fler kommuner har svarat än tidigare, ändå visar siffrorna att färre barn nås av stöd, Det är ett svek mot de barnen, säger Mona Örjes.

 

Trenden visar att stödinsatserna minskat under det senaste året, samt att av de minst 100 000 barn som lever i en familj med missbruk, fick enbart 2 500 barn hjälp och stöd under 2018.

– Två och en halv procent, det är en löjligt liten del av de barn som borde vara kända av socialtjänsten. Hundra tusen barn till föräldrar med missbruk är kända i beroendevården – kommunen vet vilka de är. Därför måste det vara bristande rutiner om inte barnen erbjuds stöd, säger Mona Örjes.

Hon menar att alla personer med missbruk bör få frågan ”lever du med barn?” i vården. Även om ett barn inte bor tillsammans med föräldern för tillfället, så kan barnen vara oroliga för sin mamma eller pappa på distans. Enligt Junis ser man att viljan finns i en del kommuner, medan samordning mellan olika instanser i kommuner och regioner saknas. 17 kommuner uppgav att de inte hänvisar till någon stödverksamhet alls för barn.

 

– Om den vuxne svarar ja på frågan om de har barn i sitt liv, måste kommunerna tänka på vilket stöd de kan erbjuda och ha ett paket redo så att man vet hur man agerar. En sådan struktur är helt avgörande, säger Mona Örjes.

Hon konstaterar också att det finns en stark föräldrarätt i Sverige, vilket innebär att minst en förälders godkännande krävs för att barnet ska få stöd och hjälp.

– Det skulle kunna vara en lärare, eller barnet själv, som ser att barnet skulle må bra av en stödinsats. Men säger föräldern nej kan barnet inte ta del av hjälpen. Det är något som enbart kan förändras med lagstiftning.

 

Rapportens viktigaste slutsatser: 

– 219 av landets 290 kommuner svarade på enkäten.

 – 92 procent av de kommuner som svarade uppgav att de hänvisar till någon typ av stödverksamhet.

– Sjutton kommuner uppgav att de inte hänvisar till någon stödverksamhet alls för dessa barn. Två svarade att de inte vet om stödverksamhet erbjuds.

– De vanligaste stödformerna som erbjuds är stödsamtal och stödgrupp.

– Många kommuner har svårt att få kontakt med barnen/rekrytera deltagare till stödverksamheterna.

– Ökad samverkan inom kommunala instanser anses vara den viktigaste åtgärden för att kunna utveckla stödverksamheten för barnen

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/mona-orjes-ett-svek-mot-barnen/feed/ 0
Narkotikaöverdoser kartläggshttp://www.accentmagasin.se/missbruk/narkotikaoverdoser-kartlaggs/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/narkotikaoverdoser-kartlaggs/#respond Wed, 08 May 2019 05:03:17 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654909 Socialstyrelsens nya uppdrag: att kartlägga akutens rutiner vid narkotikaöverdoser.]]>

Socialstyrelsens nya uppdrag: att kartlägga akutens rutiner vid narkotikaöverdoser.

Under 2019 ska Socialstyrelsen genomföra en kartläggning av akutmottagningarnas rutiner för vid narkotikarelaterad överdos.

Syftet med kartläggningen är att försöka minska narkotikarelaterad dödlighet. Genom att öka kunskapen om hur akutmottagningarna arbetar under vårdtiden på sjukhus och inför patienters utskrivning, hoppas man på att kunna planera bättre för fortsatt vård, behandling och uppföljning.

I Socialstyrelsens uppdrag från regeringen ingår även att identifiera eventuella brister i vården och vårdkedjan, samt att ge förslag på hur aktörer kan bli bättre på att motivera patientgruppen till vård och behandling.

– För att kunna ge bra stöd och vård måste vi få större kunskap om hur hälso- och sjukvården idag arbetar med personer som vårdas för överdos. Vi behöver också kartlägga hur samarbetet med socialtjänsten ser ut för att få till en bra vårdkedja. Det här är viktigt för att bygga ett starkare samhälle, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.

Under 2019 får Socialstyrelsen använda 1,1 miljoner kronor till uppdraget. Resultaten ska redovisas senast den 31 december 2020. Exakt hur kartläggningen ska gå till framgår inte i nuläget.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/narkotikaoverdoser-kartlaggs/feed/ 0
Så drabbar alkohol äldrehttp://www.accentmagasin.se/missbruk/sa-drabbar-alkohol-aldre/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/sa-drabbar-alkohol-aldre/#respond Fri, 03 May 2019 07:22:14 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1654581 Äldre som dricker löper ökad risk för bland annat cancer, olyckor och misshandel.]]>

Äldre som dricker löper ökad risk för bland annat cancer, olyckor och misshandel.

• Cancer

För människor äldre än 65 år i Sverige uppskattar forskarna i rapporten att alkohol svarade för 571 dödsfall 2014 i de sju cancerformer som WHO för närvarande klassar som alkoholrelaterade.

• Demens och kognitiv funktion

Hög alkoholkonsumtion är starkt knuten till utvecklingen av alzheimer. Alkoholsyndrom är den största påverkbara orsaken till demens.

• Trafikolyckor

Risken för trafikolyckor är större för äldre förare än för yngre vid samma alkoholhalt i blodet. Olycksrisken ökar även vid mycket låga doser, samt i samverkan mellan alkohol och medicinering.

• Fallolyckor

Även låga nivåer av alkoholkonsumtion har negativ påverkan på balansen hos personer över 65 år.

• Fysisk och psykisk misshandel

Alkoholkonsumtion, både hos offret och förövaren, har gång på gång identifierats som en riskfaktor för misshandel av äldre.

• Depression och självmord

Cirka 20 procent av personer över 65 år med depression har en alkoholdiagnos. Skadligt alkoholbruk dubblerar risken för självmordsförsök.

• Alkoholberoende

Risken för alkoholberoende riskerar att öka då äldre är känsligare för alkoholens skadeverkningar.

• Andra tillstånd

Det finns en rad kroniska sjukdomar som delvis orsakas eller förvärras, av alkoholbruk. Exempelvis sjukdomar i andningsorganen, gikt, Parkinson och sömnproblem.

 

Ladda ner artikeln som PDF.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/sa-drabbar-alkohol-aldre/feed/ 0
CAN: Koppling mellan alkohol och spel om pengarhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/can-koppling-mellan-alkohol-och-spel-om-pengar/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/can-koppling-mellan-alkohol-och-spel-om-pengar/#respond Fri, 22 Mar 2019 10:59:57 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1654382 Allt färre unga ägnar sig åt spel om pengar. Men de som dricker alkohol tenderar att spela mer än andra.]]>

Allt färre unga ägnar sig åt spel om pengar. Men de som dricker alkohol tenderar att spela mer än andra.

Spelandet har minskat kraftigt bland ungdomar i årskurs 9 och andra året på gymnasiet ända sedan 2001. Det visar en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

År 2001 hade hälften av pojkarna i årskurs 9 spelat om pengar den senaste månaden. 2018 var det bara 8 procent som spelat den senaste månaden i samma kategori. Och spelandet har sjunkit kraftigt bland alla kategorier i undersökningen.

Bland flickor har minskningen, i båda åldersgrupperna, sjunkit från 20 procent år 2004 till 2 procent förra året. Skillnaden mellan pojkar och flickor har varit stor under hela mätperioden. Bland pojkar på gymnasiet har spelandet minskat från 44 procent 2004, till 15 procent 2018.

En anledning till minskningen kan vara att 18-årsgräns införts av många spelbolag och att onlinespel ofta kräver att man har ett betalkort.
– Till största delen spelar ungdomar inte på internet utan fysiskt med lotter eller tips. Men det finns en stor grupp som uppgett att man spelar ”övriga spel på internet”, och vi har inte riktigt lyckats ringa in vad det handlar om, säger Martina Zetterqvist, utredare på CAN och medförfattare till rapporten.

Bland de pojkar som spelar finns det tecken på ett problematiskt spelande hos var fjärde ungdom. I undersökningen anses man ha ett problematiskt spelande om man upplever sig spela om mer och mer pengar, eller om man ljugit om sitt spelande för en närstående. CAN menar också att det finns en koppling mellan spelande och andra riskbeteenden som att konsumera alkohol, narkotika eller att ha varit utsatt för mobbning. De ungdomar som dricker alkohol eller använder narkotika är också mer troliga att ha spelat under det senaste året.
– Vi kan se på de sambanden vi tittat på att det finns en koppling mellan substansanvändning och spel om pengar. Det är ett mönster både bland yngre och äldre, säger Martina Zetterqvist.

Ett riskabelt spelande verkar går att knyta statistiskt till ansträngda sociala relationer, dåliga skolresultat, kriminalitet, depression och risk för problematiskt spelande i vuxen ålder. De som har ett problematiskt spelande verkar må sämre.
– I båda åldersgrupperna finns det en större risk för att utveckla ett problematiskt spelande om man blivit mobbad eller är missnöjd med sig själv. Det ser vi inte bland moderata spelare, säger Martina Zetterqvist.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/can-koppling-mellan-alkohol-och-spel-om-pengar/feed/ 0
Vård istället för fyllecellhttp://www.accentmagasin.se/politik/vard-istallet-fyllecell/ http://www.accentmagasin.se/politik/vard-istallet-fyllecell/#respond Wed, 13 Mar 2019 05:43:14 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654188 Fler omhändertagna berusade personer i Stockholm och Södertälje ska erbjudas vård, istället för att föras till polisens arrestlokaler för tillnyktring. ]]>

Fler omhändertagna berusade personer i Stockholm och Södertälje ska erbjudas vård, istället för att föras till polisens arrestlokaler för tillnyktring. 

Människor som har problem med droger och alkohol och är ute på stan, stöter i första hand ofta på polis. Inte sällan omhändertas samma personer med missbruksproblematik dag efter dag och studsar mellan arresten och parkbänken.

Med det nya pilotprojektet är målet att färre ska hamna i polisens fyllecell och att fler omhändertagna enligt Lagen om omhändertagande av berusade personer, LOB, istället ska erbjudas vård.

– Personerna behöver först hjälp att komma bort från en riskfylld situation, men arresten är en annan typ av riskfylld situation för de här personerna. Vi och politikerna har funderat på hur vi kan tänka annorlunda, och har kommit fram till att det handlar om att säkerställa hälsa och trygghet i första hand. Därför behöver vårdapparaten användas i större utsträckning, säger Victor Lindfors, specialistläkare på Beroendeakuten på St Görans sjukhus i Stockholm.

 

På hans arbetsplats har man under 2018 gjort drygt 5 500 registreringar av LOB-omhändertaganden. Nu beräknas omkring 3 000 fler personer få vård varje år, vilket ökar behovet av vårdplatser. Från 1 januari 2019 öppnades därför ytterligare åtta platser på Beroendeakuten. Dessutom har man öppnat en särskild avdelning för kvinnor som omhändertagits, eftersom den gruppen ofta är särskilt utsatt.

– Det är för tidigt att utvärdera projektet så här långt. Men förhoppnings känner fler personer sig trygga hos oss. Överlag tror jag att många ser att vi har finare lokaler och de är glada att denna typ av verksamhet nu prioriteras, säger Victor Lindfors.


Polisen har också utbildats
i nya arbetssätt för att snabbt avgöra om en person behöver vård. Med sig har de en påminnelselapp om vad de kan tänka på: Har den berusade personen ramlat? Ont i magen? Bröstsmärtor? Eller är det psykiatrisk problematik: är de förvirrade, psykotiska eller suicidala?

– Det handlar främst om att förtydliga sådant som polisen egentligen vet genom sin grundutbildning, och att vi får en gemensam vokabulär, berättar Victor Lindfors.

Om det nya arbetssättet fungerar bra kan projektet komma att utökas. Redan nu är det klart att samma pilotverksamhet kommer att testas även i Södertälje.

]]> http://www.accentmagasin.se/politik/vard-istallet-fyllecell/feed/ 0 Unga på Grönland ska få behandlinghttp://www.accentmagasin.se/politik/unga-pa-gronland-ska-fa-behandling/ http://www.accentmagasin.se/politik/unga-pa-gronland-ska-fa-behandling/#respond Mon, 11 Mar 2019 13:32:03 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1654212 Många unga på Grönland är i behov av behandling för sitt drogmissbruk. Dock finns idag inget behandlingsprogram på ön som särskilt riktar sig till ungdomar – men det är på gång. ]]>

Många unga på Grönland är i behov av behandling för sitt drogmissbruk. Dock finns idag inget behandlingsprogram på ön som särskilt riktar sig till ungdomar – men det är på gång. 

I en färsk rapport från Grönlands hälsovårdsdepartement, konstateras att mellan 700 och 1 800 ungdomar i åldrarna 15 till 24 år har ett drogmissbruk som är så allvarligt att de behöver behandling. Grönland har totalt en befolkning på strax över 56 000 människor.

År 2016 inrättade Grönland ett nationellt behandlingsprogram för vuxna som har ett missbruk. Men trots att många av landets ungdomar också har omfattande problem, så faller målgruppen än så länge ofta mellan stolarna.

Därför har man nu gjort en plan för att komma till rätta med problemet: särskilda behandlingscentrum för unga ska etableras i landets fem största städer.

På så sätt skulle behandling vara tillgängligt för 60 procent av ungdomarna inom åldersspannet, skriver den nationella tidningen Sermitsiaq. Eftersom Grönland är världens mest glesbefolkade land vill man också komplettera med insatser till de ungdomar som bor i mindre byar.

 

Insatserna planeras införas successivt under en treårsperiod. I huvudstaden Nuuk räknar man med ett behov av fyra terapeuter inledningsvis, vilka också kommer att resa ut till de andra behandlingscentrumen vid behov, och på övriga platser kommer det alltid att arbeta minst två terapeuter.

Enligt rapporten kostar Grönlands narkotikaproblem sjukvården och socialomsorgen mellan 271 och 328 miljoner danska kronor årligen.

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/unga-pa-gronland-ska-fa-behandling/feed/ 0
Ludde ska lära vuxna prata med barn om beroendehttp://www.accentmagasin.se/missbruk/ludde-ska-lara-vuxna-prata-med-barn-om-beroende/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/ludde-ska-lara-vuxna-prata-med-barn-om-beroende/#respond Tue, 29 Jan 2019 06:30:38 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1653465 Hunden Ludde ska ge vuxna mod och verktyg att prata med barn om alkohol och beroende. Bakom satsningen och boken om Ludde står IOGT-NTO:s juniorförbund Junis. ]]>

Hunden Ludde ska ge vuxna mod och verktyg att prata med barn om alkohol och beroende. Bakom satsningen och boken om Ludde står IOGT-NTO:s juniorförbund Junis.

Materialet, som lanseras under våren, riktar sig till lärare och andra pedagoger, och till ledare för barngrupper i bland annat föreningslivet.

– Vi tänker att en vuxen läser för en grupp alldeles vanliga barn. Det är viktigt att det sker på ett sätt som inte är stigmatiserande. Många gånger vet den vuxne inte vilka barn i en klass eller grupp som lever i en familj med missbruk/beroende. Därför är det viktigt att visa att det här är något som är okej att prata om, och att både barnet och den vuxne kan behöva hjälp, säger Mona Örjes, förbundsordförande i Junis.

 

Hon hoppas att vuxna blir modigare och oftare vågar prata med barn om alkohol, och att de ska få en metod för att göra det. Samt vara trygga med att hänvisa till stöd som finns nära, ofta i kommunen.

– Viktigast är att fler barn som har problem hemma synliggörs och får hjälp och stöd, säger hon.

Mona Örjes, Junis. Foto: Ulrica Ambjörn

Mona Örjes kom i kontakt med materialet när hon deltog i Global Alcohol Policy Conference, GAPC, i Edinburgh hösten 2015.

– Jag blev med en gång sugen på att ta det till Sverige. Jag tycker att det saknas ett bra material som vänder sig till alla, inte bara till barn som någon redan upptäckt har bekymmer hemma. Men själva boken har vi hämtat från Schweiz. Det var de som först tog fram Boby, som hunden heter på tyska, franska och italienska.

Det svenska materialet handlar om hunden Ludde. Han har det från början bra hos sin husse Fredrik, men sedan börjar husse glömma att mata, klappa och gå ut med honom. Ludde blir ledsen och tror först att han gjort något fel, men sanningen visar sig vara en annan.

 

Under våren kommer rektorer och andra intressenter kontaktas och bjudas in till de utbildningar i materialet som kommer att vara gratis, åtminstone under 2019.

– Vi kommer också att delta på bland annat läromedelsmässor. På Barnrättsdagarna kommer jag att hålla seminarium om Ludde, och vi kommer att visa upp materialet i vår monter och bjuda in till våra utbildningar, säger Mona Örjes.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/ludde-ska-lara-vuxna-prata-med-barn-om-beroende/feed/ 0
Billig opioid har fått grepp om unga göteborgarehttp://www.accentmagasin.se/missbruk/billig-opioid-har-fatt-ett-grepp-om-unga-goteborgare/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/billig-opioid-har-fatt-ett-grepp-om-unga-goteborgare/#respond Mon, 28 Jan 2019 12:53:24 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1653416 Läkemedlet tramadol blir allt vanligare bland Göteborgs unga. På beroendemottagningen Minimaria är ökningen påtaglig.]]>

Läkemedlet tramadol blir allt vanligare bland Göteborgs unga. På beroendemottagningen Minimaria är ökningen påtaglig.

Till Minimaria kommer ungdomar mellan 13 och 21 år som har missbruksproblem. De yngre kommer ofta till mottagningen på rekommendation av skola, polis eller föräldrar. Bland de något äldre finns de som haft ett missbruk under en längre tid och som vill ta sig ur det.

– Sammantaget har vi runt 700 kontakter varje år. För vissa räcker det med en träff eller två tillsammans med föräldrarna. Andra får komma tillbaka under flera år, säger Kristoffer Lindgren, samordnare på Minimaria i Göteborg.

Sen 2016 har tramadol seglat upp som en av de allra vanligaste drogerna bland de ungdomar som kommer till mottagningen.

– Då var det nästan bara ensamkommande killar som använde sig av tramadol tillsammans med cannabis, säger Kristoffer Lindgren.

 

Men bruket har spridit sig så brett att man idag inte kan prata om att det skulle finnas någon specifik grupp ungdomar som är överrepresenterade när det gäller tramadol. Och bruket finns i alla åldersgrupper, även bland de yngsta. Det är inte många som kommer till Minimaria enbart på grund av sitt tramadolmissbruk, 2018 var det bara 2 procent av besökarna som hade tramadol som primärdrog, men det finns ofta med i bilden. 21 procent uppgav själva att de hade använt tramadol, och runt en fjärdedel av de som lämnade salivprov när de kom till mottagningen testade positivt för tramadol 2018. Allt tyder på att drogen fortsätter öka enligt Kristoffer Lindgren.

– Jag tror att det finns ett stort mörkertal här eftersom man inte gärna berättar att man tagit opioider, säger han.

 

I Tullverkets beslagsstatistik har mängden beslagtagen tramadol mångdubblats under de senaste åren. Polisen har varnat för drogen, som är ett opioidbaserat läkemedel som inom vården används för smärtlindring. Som andra opiater är tramadol starkt beroendeframkallande. Drogen är relativt billig och lättillgänglig på gatunivå. Stora partier kommer in från bland annat Serbien och Indien för att sedan leta sig fram till unga och sprida sig ner i åldrarna.

– Det kan till och med vara så att du får tramadol gratis när du köper cannabis. Drogerna säljs ofta som ett kit, säger Kristoffer Lindgren.

Enligt honom är just kombinationen cannabis och tramadol vanlig. Som opioid skapar tramadol ett lugn i kroppen men samtidigt påverkar den också seratoninnivåerna i hjärnan och gör att användaren känner sig piggare. Genom att kombinera tramadol med cannabis kan man slippa bli slö av cannabisruset, och istället få rus och energi på samma gång, med färre av de oönskade effekterna av cannabis.

 

Men toleransen byggs upp snabbt. Ett piller räcker inte länge utan användaren måste ta en allt högre dos för att uppnå samma effekt och för att hålla abstinensångesten borta. Till slut kan den uppiggande effekten inte uppnås alls. Och vid det laget är användaren djupt inne i ett opioidberoende. Att bryta ett opioidberoende innebär ofta illamående, kramper, overklighetskänslor och ångest.

– Vi får in personer som tar över 1 000mg om dagen, långt över rekommenderad maxdos i sjukvården. Har du den typen at opioidbruk så måste du oftast läggas in för att komma ur det, säger Kristoffer Lindgren.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/billig-opioid-har-fatt-ett-grepp-om-unga-goteborgare/feed/ 0
Drogpaket leder till hot i butikerhttp://www.accentmagasin.se/politik/drogpaket-leder-till-hot-butiker/ http://www.accentmagasin.se/politik/drogpaket-leder-till-hot-butiker/#respond Wed, 23 Jan 2019 05:47:24 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1653353 Allt mer narkotika sänds via posten, vilket gör att butikspersonal ofta utsätts för hot och våld. Polisen vill nu möjliggöra granskning av misstänkta paket.]]>

Allt mer narkotika sänds via posten, vilket gör att butikspersonal ofta utsätts för hot och våld. Polisen vill nu möjliggöra granskning av misstänkta paket.

När droger allt oftare säljs via nätet, hamnar försändelserna hos postombuden. Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel säger i ett inslag i P4 Östergötland att de ser det som ett växande problem som leder till våldsamma situationer i butikerna:
– Det rör sig om allt från hot till fysiskt våld som drabbat vår personal. Enligt inslaget är Ica Strömmen i Norrköping en av de många butiker som drabbats. Deras butikschef, Christian Hagman säger att personer har hotat personal att slå in glas och hämta paketen själva. Personal har fått låsa in sig på kontoret för att de är så rädda.
– Det har hänt att de har ryckt paketet ur händerna och sprungit därifrån, säger Christian Hagman till P4.

 

Butikens övervakningskameror fångade förra året två män på bild när de gör just det. De rycker paketet ur kassörskans händer och flyr ut ur butiken. Enligt Christian Hagman har personalen lärt sig att känna igen paketen med droger.
– Det är vita påsar i en viss storlek som kommer från vissa hemsidor som man lär sig namnen på. Det är ganska enkelt att se.

I år ska omfattningen av problemen kartläggas av Handelns utredningsinstitut, som har fått i uppdrag att göra en enkätundersökning bland anställda och chefer i butiker runt om i landet.

 

Men redan nu vill polisen att postlagen ändras så att det blir möjligt att kontrollera inrikespost som man misstänker innehåller droger.
– Titta över lagstiftningarna. Bland annat postlagen som gör att vi inte har möjlighet att kontrollera paket under två kilo som skickas inom landet, säger Stewe Alm, analytiker vid polisens nationella operativa avdelning NOA till Sveriges Radio.
Han säger också att det är svår fråga gällande ens integritet, att man ska kunna vara säker på att ingen tittat i posten man skickat.
– Men det ställer till det, när droger frekvent skickas via posten. Och jag förstår att många postutbärare känner en frustration eftersom man många gånger vet vad som finns i försändelserna, säger Stewe Alm.

 

Droger som säljs via svenska nätsajter har ofta smugglats till Sverige innan de paketeras i vakuumpåsar och vadderade kuvert:
– Tullen har möjlighet att kontrollera den utrikesposten, men när det gäller den nationella posten så är den skyddad i det avseendet, säger Stewe Alm.

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/drogpaket-leder-till-hot-butiker/feed/ 0
Initiativ för barn i riskmiljöhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/initiativ-barn-riskmiljo/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/initiativ-barn-riskmiljo/#respond Tue, 22 Jan 2019 05:19:44 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1653392 Var tredje vuxen har lagt märke till att en person med barn under 18 har ett problematiskt drickande. Projektet Barndom utan baksmälla vill se till att färre barn påverkas negativt av alkohol.]]>

Var tredje vuxen har lagt märke till att en person med barn under 18 har ett problematiskt drickande. Projektet Barndom utan baksmälla vill se till att färre barn påverkas negativt av alkohol.

Initiativet består av Systembolaget, Bris, Trygga barnen, Maskrosbarn, Childhood och IQ som går samman i ett långsiktigt samverkansprojekt.
–Tillsammans vill vi skapa ett ännu större engagemang i frågan och få fler människor att bidra i detta arbete, säger Magdalena Gerger, VD Systembolaget i ett pressmeddelande.

Systembolaget har låtit Kantar Sifo göra en undersökning om barn och alkohol. Undersökningen visar att 36 av de svarande någon gång har uppmärksammat att en förälder till ett barn under 18 vid flera återkommande tillfällen har haft ett problematiskt drickande. Av de som noterat detta valde 33 procent att inte agera när de senaste befann sig i en sådan situation. Den vanligaste anledningen var att de inte visste vad de borde göra.

– Vår ambition med Barndom utan fylla är bryta tabun kring frågan och att fler ska våga agera när de ser att ett barn inte mår bra kopplat till alkohol i hemmet. Vi vill också tillsammans arbeta proaktivt för att få fler föräldrar och vuxna att reflektera kring alkohol och barn, och sina egna vanor, säger Magdalena Gerger.

Var femte barn påverkas på ett negativt sätt av att någon vuxen i dess närhet dricker för mycker enligt siffror från Folkhälsomyndigheten.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/initiativ-barn-riskmiljo/feed/ 0
Brist på cannabis efter legaliseringhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/brist-pa-cannabis-efter-legalisering/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/brist-pa-cannabis-efter-legalisering/#respond Mon, 19 Nov 2018 06:17:30 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1652476 Bara veckor efter legaliseringen av cannabis i Kanada börjar de lagliga försäljarna få ont om den eftertraktade varan. Kunderna vänder sig istället till olagliga återförsäljare.]]>

Bara veckor efter legaliseringen av cannabis i Kanada börjar de lagliga försäljarna få ont om den eftertraktade varan. Kunderna vänder sig istället till olagliga återförsäljare.

I Ontario, Quebec och New Brunswick är lagren i stort sett tomma hos de legitima återförsäljarna och i en av provinserna har man fått stänga ner försäljningen helt i väntan på ny leverans. Det skriver New York Times.

Enligt Trevor Tobin, återförsäljare i Newfoundland, är producenterna för dåligt förberedda, odlar för lite cannabis och saknar nödvändig paketeringsutrustning. Efterfrågan på laglig cannabis har varit större än förväntat och licenseringen av producenter har gått långsamt. I nuläget finns 132 godkända producenter, men bara 78 av dem har fått sin licens.

 

Risken finns nu att cannabistörstande kanadensare istället vänder sig till den illegala cannabismarknaden, en marknad som omsätter uppskattningsvis 38 miljarder kronor årligen.

– Regeringen göder den svarta marknaden just nu. Det är dit våra kunder går när laglig cannabis är för svår att få tag på, säger Trevor Tobin.

 

Flera producenter säger till New York Times att man underskattat efterfrågan och att det funnits andra tekniska problem kring legaliseringen. En producent berättar till exempel att de fått slut på lim till de skatteklistermärken som behöver finnas på varje förpackning.

– Det är svårt att hitta kompetens inom en industri som fram tills nyligen varit olaglig, säger Mandesh Dosanjh på Pure Sunfarms i British Columbia.

 

I USA liberaliserades cannabislagarna i ytterligare tre delstater efter det senaste valet. Michigan kommer att legalisera rekreationellt bruk av cannabis medan Missouri och Utah röstade för att legalisera medicinskt bruk.

I North Dakota däremot röstade väljarna ner ett förslag att legalisera rekreationellt bruk av cannabis. Det betyder att 33 av USA:s 52 delstater har legaliserat cannabis, antingen för medicinskt eller rekreationellt bruk. Det rapporterar NPR.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/brist-pa-cannabis-efter-legalisering/feed/ 0
Göteborg: amfetaminet minskar – cannabis ökarhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/goteborg-amfetaminet-minskar-cannabis-okar/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/goteborg-amfetaminet-minskar-cannabis-okar/#respond Wed, 14 Nov 2018 08:50:23 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1652378 Amfetaminetanvändandet och injektionsmissbruket minskar i de tyngsta kategorierna av Göteborgs missbrukare. Istället ökar nu cannabis.]]>

Amfetaminetanvändandet och injektionsmissbruket minskar i de tyngsta kategorierna av Göteborgs missbrukare. Istället ökar nu cannabis.

Karin Patriksson, utvecklingsledare inom alkohol och narkotikafrågor, sitter på tredje våningen av Göteborgs stads lokaler i Gårda. Utanför piskar ett karikatyrartat gbg-regn mot fönsterrutorna.

– Vilket väder va? säger hon medan projektorn som visar presentationen värmer upp.

Hon har sammanställt en rapport om tungt narkotikamissbruk i Göteborg. Det handlar om personer som brukar olagliga droger i stort sett dagligen eller som injicerat narkotika under det senaste året.

– Det här är ett underlag för beslutsfattare i deras planeringsarbete på missbruksområdet, säger hon.

 

Som referens har Karin Patriksson utgått från en liknande undersökning som gjordes 2011. Sammanfattat verkar det som att amfetamin minskar som primär drog medan heroin och andra opioider, narkotikaklassade läkemedel samt cannabis ökar i just dessa led. Cannabis ökar i samtliga åldersgrupper men det är fortfarande 31,6 procent som har amfetamin som primär drog.

– Göteborg är ju en gammal amfetaminstad, men det har sjunkit rätt så ordentligt bara de sista sex åren, säger Karin Patriksson.

Att injiceringsmissbruket minskar ser hon som särskilt positivt. 26,1 procent uppger injicering som primärt intagningssätt av sin primära drog i denna undersökning jämfört med 37,2 procent 2011.

– Det är väldigt positivt ur smittspridningssynpunkt. Och tittar vi på om man injicerat under det senaste året så har även det minskat.

Det är framförallt de yngre personerna i kartläggningen som drar sig för att injicera droger.

Karin Patriksson. Foto: Pressbild

– Ungdomarna har cannabis som primär drog, ända upp till när man är 30 år. Vi tycker oss se att i de äldre åldersgrupperna går missbruket över till amfetamin, så att cannabis skulle öka i andel över tid är något vi förväntat oss.

Andra positiva resultat i kartläggningen är att heroin verkar minska bland unga under 30 samt att fler har ett boende och en pågående behandling.

– Det finns mycket att arbeta med. De här människorna lever ett utsatt liv. Färre har lönebaserad inkomst och nästan varannan saknar fortfarande en pågående behandling.

 

Regnet fortsätter slå över Gårda. Det är en rivningshotad del av det gamla Göteborg, arbetarstaden som länge dragits med amfetaminmissbruk. Bara ett stenkast bort sprider eventområdet ut sig, från Ullevi-arenorna, längs Skånegatan, via Scandinavium och Gothia towers bort till Liseberg. Göteborgs nya ansikte är en kulturell eventstad och det reflekteras även i att drogerna fått mer av en festkaraktär.

Vi tror på att visa glädjen i det drogfria alternativet

I en enkät genomförd av Tillståndsmyndigheten bland kroganställda i Göteborg uppger i stort sett alla svarande som jobbat mer än fem år på krogen att de ser mer narkotika idag. 32 procent svarar att de ser narkotikapåverkade personer varje vecka.

Tillståndsenheten har nu startat kampanjen Dansa utan droger tillsammans med Göteborgs krogar. Tanken är att uppmuntra folk att sprider filmer där de dansar nyktra på sociala medier.

– Vi tror på att visa glädjen i det drogfria alternativet. Att dansa utan droger är coolt. Du står för din personlighet och ditt uttryck, säger Jenny Havner på Tillståndsenheten i ett pressmeddelande.

 

Även om festdrogerna inte associeras med samma typ av tunga droganvändning som kartläggs i Karin Patrikssons rapport så ska stadens drogproblem inte underskattas.

Göteborg har fler än tre gånger så många intagningar på LVM-hem än Stockholm, sett i proportion till befolkningsmängd, och nästan dubbelt så många som Malmö. Antalet anmälda narkotikabrott i Göteborg har under de senaste tio åren ökat från 78 000 till 100 000 årligen.

Sedan kommunernas vetorätt togs bort i frågan om sprutbyten har Västra Götaland beslutat att starta upp flera mottagningar. I slutet av oktober öppnade en mottagning i Trollhättan och ett sprutbyte på Östra sjukhuset i Göteborg samt en mottagning i Skövde planeras öppna innan årets slut. Även Borås kommer att få en sputbytesmottagning hösten 2019.

Västra Götalandsregionen ser nu även över möjligheten att starta ett Naloxonprogram.

Naloxon kan användas för att häva opioidöverdoser med hjälp av en nässpray. Men för det ska kunna bli något Naloxonprogram krävs hjälp med finansieringen och för det krävs ett politiskt beslut.

– I början av nästa år bör det kunna vara klart, säger Lise-Lotte Risö Bergerling medicinsk rådgivare och enhetschef för Kunskapsstöd för psykiskt hälsa vid Västra Götalandsregionen till Göteborgsposten.

 

Hur många som injektionsmissbrukar i Göteborg är svårt att veta. Sahlgrenska sjukhuset räknar med att man har 900 personer i sitt upptagningsområde som injicerar droger och att den nya sprutbytesmottagningen kommer att få mellan 10 000 och 15 000 besök årligen. Socialstyrelsens senaste kartläggning gör gällande att det finns 1400 injektionsmissbrukare i hela regionen.

Men Karin Patriksson hyser inget stort hopp om att sprutbytesmottagningen på Östra sjukhuset ska kunna bli den kontaktyta mellan Göteborgs missbrukare och vården som får fler att söka behandling.

– Göteborgs stad har alltid varit motståndare till detta. Sen gick man med på att släppa vetot under villkoret att man måste i så fall samarbeta med Socialtjänsten och ha personal från båda.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/goteborg-amfetaminet-minskar-cannabis-okar/feed/ 0
Oro, lögner och svek när ens barn missbrukarhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/oro-logner-och-svek-nar-ens-barn-missbrukar/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/oro-logner-och-svek-nar-ens-barn-missbrukar/#respond Tue, 13 Nov 2018 13:17:47 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1652415 Att ens barn ska hamna i narkotikaberoende är många föräldrars värsta mardröm. Samtidigt är samhällets stöd otillräckligt. Det har Margareta Nyström fått erfara.]]>

Att ens barn ska hamna i narkotikaberoende är många föräldrars värsta mardröm. Samtidigt är samhällets stöd otillräckligt. Det har Margareta Nyström fått erfara.

Margareta Nyström blev mamma tidigt.

– Men det var en efterlängtad och älskad liten baby som kom, säger hon.

Vi träffas i Sundbyberg, norr om Stockholm, i den lokal där Riksförbundet Föräldraföreningen mot narkotika, FMN, har sitt kansli och organisationen där Margareta Nyström är ordförande.

Hon berättar om sonen, en försiktig kille som var lite blyg och hade svårt att lära sig tala rent. Han gillade aldrig skolan, trots att han hade lätt för sig. När han blev lite äldre drogs han till stökiga pojkar och var ofta i närheten när det hände saker.

– Så småningom började han stjäla pengar från mig och göra inbrott, säger hon.

Vid ett tillfälle körde han en stulen motocrosscykel in i ett träd och skadade benet.

– Det var första gången socialtjänsten kom på besök. De ansåg att vi hade en hård jargong när vi talade med varandra, något vi inte själva såg. Men trots att de hade synpunkter på vårt sätt att vara så erbjöds vi inget stöd eller hjälp.

Någon påföljd blev det inte heller för sonen eftersom det inte var han som stulit cykeln.

Vi förstod att de drack mycket alkohol, men tänkte att det skulle gå över. När jag kom till lägenheten insåg jag att han bodde i en knarkarkvart.

Så småningom började en socialsekre­terare misstänka att det fanns hasch med i bilden.

– Jag blev jättearg. Vi var mycket måttliga med alkohol min man och jag, och narkotika visste vi knappt vad det var. Vi hade fått hem Hasch-boken, som Socialstyrelsen skickade till alla tonårsföräldrar, och den hade jag läst, men tänkte aldrig att det skulle hända mina barn.

Under en period när sonen var 15–16 år började han gå upp på sitt rum med jackan på.

– Jag blev misstänksam och sökte igenom hans rum. I en låda hittade jag en tändsticksask med några kolbitar i. Den lade jag tillbaka eftersom jag inte trodde att det var något. Efteråt har jag ju förstått att det var hasch.

Foto: Fernando Medina.

Efter nian började sonen strunta i allt, och när han fyllt 18 meddelade han att han skulle flytta hemifrån med en kompis.

– Vi förstod att de drack mycket alkohol, men tänkte att det skulle gå över. När jag kom till lägenheten insåg jag att han bodde i en knarkarkvart.

Sonen hade beviljats socialbidrag och hade därför regelbunden kontakt med socialtjänsten.

– Han tyckte det var smartare att gå på bidrag än att jobba. Pengarna räckte inte och då kom han till oss och bad om mer, men vi gav honom inget.

Margareta Nyström. Foto: Eva Ekeroth.

Så småningom blev han vräkt från lägenheten. Vad socialtjänsten kände till om sonens eskalerande missbruk, som nu omfattade fler droger, vet inte Margareta Nyström.

– När barnet är myndigt får man ingen information längre. Man kan ringa socialtjänsten och informera dem, men de tar aldrig kontakt och man får ingen återkoppling.

Själv förstod hon inte hur allvarlig situationen var förrän hennes dotter under ett gräl skrek: ”Du fattar ju inte. Din son knarkar.”

Foto: Fernando Medina.

Sonens kriminalitet ökade. När han var 21 fick han sitt första fängelsestraff.

– Det var det värsta jag varit med om. Då var det inte strulputten som åkte i fängelse utan den lilla killen som jag blåste på knät när han ramlat.

Efter avtjänat fängelsestraff flyttade sonen runt bland kompisar. Margareta Nyström var ständigt orolig.

– Ångesten de gånger vi inte fick tag på honom går inte att beskriva. Alla mina mardrömmar handlade om blod och död. Antingen blev han misshandlad eller så misshandlade han någon annan.

En period hamnade sonen i ett famil­je­hem och det var lugnt en tid, men efter ett uppbrott från en flickvän var det dags igen.

– Den här gången fick vi iväg honom till min halvsyster i Skåne. Det gick bra. Han var så annorlunda. Det kändes som om vi fått tillbaka vår pojke. Han fick lägenhet, jobb i charken på Ica, började spela korpfotboll och tog dykarcertifikat.

Även om sonen inte är död så har man rätt att sörja att livet med våra barn inte blev som vi tänkt.

Men så träffade han en gammal kompis från Uppsala och det ledde till ännu ett återfall. Lite senare ringde polisen. Sonen var häktad för att ha smugglat cannabis från Köpenhamn. Då ringde Margareta Nyström till FMN.

– Jag insåg att vi behövde hjälp så jag ringde och bokade tid för mig, min man och vår yngste son, som fortfarande bodde hemma. Problemen försvann inte för att vi gick dit, men vi fick hjälp att hitta en strategi och ett fungerande förhållningssätt.

– Vi fick också stöd i vår sorg. Även om sonen inte är död så har man rätt att sörja att livet med våra barn inte blev som vi tänkt. Det är en fruktansvärd sorg att ens barn ljuger och stjäl ifrån dig.

Hon vågade också berätta om sina förbjudna tankar.

– Jag har önskat att det bara ska ta slut och att jag skulle få börja sörja honom på riktigt, men det är förbjudet att önska livet ur sitt barn. När jag berättade det på FMN möttes jag inte av fördömande utan fick en stor kram av en erfaren mamma. Hon förklarade att jag var helt normal och att så hade alla föräldrar tänkt.

 

Så småningom flyttade sonen tillbaka till Uppsala. Situationen blev inte bättre. Efter ett självmordsförsök ville inte ambulanspersonalen ta med sig sonen eftersom han blivit våldsam.

– Vi körde honom i vår bil till psyk­akuten, men det slutade med att vi fick ta med honom hem igen. Vi var ständigt rädda för att han skulle göra om det. Det räckte att han var ute lite länge med hunden. Det var en tuff tid, men det blev faktiskt början på hans drogfrihet.

Självmordsförsöket föregicks av ett gräl med flickvännen som urartade i slagsmål och sonen dömdes för misshandel.

– Ganska snart träffade han en ny flickvän. När hon blev gravid bad han att få sitt straff verkställt. Kriminalvården gick honom till mötes så han var ute innan barnet föddes. Vid dopet var vi två stolta farföräldrar. Sonen hade fixat allt kring dopet själv och stod där nyklippt i kostym. Det trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva!

Denna artikel är en del i ett tema om föräldrar till vuxna missbrukare. Läs också:
Från resurs till problem samt Anna Fugelstad: ”Mammornas berättelser är nödvändiga”

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/oro-logner-och-svek-nar-ens-barn-missbrukar/feed/ 0
Från resurs till problemhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/foraldrar-fran-resurs-till-problem/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/foraldrar-fran-resurs-till-problem/#respond Mon, 12 Nov 2018 07:22:33 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1652423 Från att ha varit en resurs upplever föräldrar till personer med missbruk att de ses som ett problem när barnet fyllt 18.]]>

Från att ha varit en resurs upplever föräldrar till personer med missbruk att de ses som ett problem när barnet fyllt 18.

Föräldrar känner nästan alltid ansvar för sina barn, även efter 18-årsdagen. Men så snart barnen blivit myndiga förlorar föräldrar rätten att få information och inflytande.

Det drabbar särskilt dem vars barn har problem med narkotika, där föräldrarna, från att vara en resurs och naturlig samarbetspart, plötsligt inte har någon given roll.

– I sin kamp för att barnen ska få hjälp kan föräldrarna upplevas besvärliga och jobbiga och ses som ett problem för social­tjänsten, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

 

Tillsammans med forskarkollegorna Torkel Richert och Bengt Svensson har han genomfört en studie av situationen för föräldrar till vuxna med narkotikaproblem. Närmare 700 föräldrar har svarat på en enkät och omkring 30 föräldrar har djupintervjuats.

– Vi har dels tittat på föräldrars utsatthet som brottsoffer och dels hur deras livssituation påverkas av barnens problem, säger han.

Studien visade, inte helt oväntat, att föräldrarna ofta utsätts för stölder.

– Särskilt vanligt var det om barnen var unga, hade ett aktivt missbruk och bodde hemma. Däremot var det ganska ovanligt att föräldrarna utsattes för våld. Ungefär var femte hade någon gång råkat ut för det, men endast sex procent under det senaste året, säger han.

Risken att föräldrarna utsätts för stöld ökar med omfattningen av barnets problem.

– Vi kunde däremot inte se någon skillnad beroende på drog. Vi hade förväntat oss att de som använder heroin i större utsträckning skulle stjäla av föräldrarna, eftersom heroin är dyrt och måste tas varje dag när personen blivit beroende, men kanske är förklaringen att många har ett omfattande blandmissbruk, säger han.

 

Föräldrarna är missnöjda med den hjälp barnen fått, trots att de ofta varit föremål för många insatser.

– Det gäller nästan alla former av hjälp. Föräldrarna har övervägande negativa erfarenheter av såväl socialtjänst som beroendevård och andra myndigheter. Undantaget är polisen. Möjligen för att polisen ingriper i akuta situationer och ofta kan göra konkreta saker, medan kontakter med andra myndigheter är mer långsiktiga.

Föräldrarna är också kritiska till att de stängs ute, till följd av sekretessen, och inte får någon information.

 

Främst är det mammor som kämpar för sina söner.

– Vi hade svårt att hitta pappor, även om vi med hjälp av Föräldraföreningen mot narkotika lyckades få ihop en tredjedel män till intervjuerna. De som besvarade vår enkät var främst kvinnor, cirka 85 procent, medan omkring 80 procent av barnen var söner, säger han.

”When the going gets tough, the dad gets going.”

– Till en viss del kan det kanske förklaras av att papporna oftare än mammorna har egna problem, men främst beror det nog på traditionella könsroller och att mammorna känner större ansvar, säger han.

Många av föräldrarna har ett starkt engagemang och har kämpat i decennier.

– Deras barn bor ofta hemma, åtminstone i perioder. När vårdinsatserna misslyckas faller ansvaret tillbaka på föräldrarna. Barnen har svårt att få bostad och hamnar på gatan om inte föräldrarna ställer upp. Mycket få föräldrar har klarat att stänga ute sina barn, trots att en del förespråkat det, säger han.

Han påpekar dock att för barnens del finns ingen forskning som visar att det skulle vara en metod som fungerar.

– Men det kan ju vara ett sätt att skydda sig själv och den övriga familjen, säger Björn Johnsson.

Kommunerna ska ha insatser att erbjuda anhöriga, men i realiteten varierar det nog.

Barnens narkotikaproblem påverkar föräldrarnas livssituation.

– Det påverkar såväl deras vardagsliv som hälsa och känsloliv. Många har varit sjukskrivna i perioder. Relationerna till övriga familjemedlemmar påverkas också negativt och 60 procent anser att deras mentala hälsa påverkats negativt i stor eller mycket stor utsträckning, säger han.

Mest uppseendeväckande anser han ändå är de känslor av skuld, skam, maktlöshet och sorg som de flesta drabbas av. Minst verkar arbetsförmåga och ekonomi påverkas.

– Många ansåg att den påverkades i liten eller viss utsträckning, men det var ”bara” 30–35 procent som ansåg att arbetsförmåga och ekonomi påverkats negativt i stor eller mycket stor utsträckning, säger han.

 

Få föräldrar har fått hjälp för egen del.

– Numera ska kommunerna ha insatser att erbjuda anhöriga, men i realiteten varierar det nog och många föräldrar känner inte till att de har rätt att få hjälp och vet inte vart de ska vända sig.

Vart ska de vända sig då?
– Det är socialtjänstens ansvar och större kommuner har anhöriggrupper. Det finns också behandlingshem som har anhörigveckor. Sedan kan man ju även behöva andra typer av stöd. Rättsligt stöd kan man få från polisen eller rätts­väsendet. Man kan också behöva psykiatrin eller socialförsäkringssystemet, säger han.

Många föräldrar har också fått god hjälp av anhörigföreningar som Föräldra­föreningen mot narkotika, FMN, eller Anhöriga mot droger, AMD.

– De har varit en viktig ventil för många som upplever att de inte fått stöd från samhället, säger han.

Så påverkas livet

Delar av föräldrarnas livsstil som påverkats negativt i stor eller mycket stor utsträckning:

• Känslor av maktlöshet 92 %
• Sorg 91 %
• Upptar tid och tankar 91 %
• Livskvalitet 86 %
• Relationer till andra familje­medlemmar 68 %
• Egna behov 66 %
• Känslor av skuld 64 %
• Relationen till barnet 62 %
• Mental hälsa 60 %
• Skamkänslor 49 %
• Övrigt socialt liv 47 %
• Arbetskapacitet 30 %
• Ekonomisk situation 35 %

Denna artikel är en del i ett tema om föräldrar till vuxna missbrukare. Läs också: Anna Fugelstad: ”Mammornas berättelser är nödvändiga”

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/foraldrar-fran-resurs-till-problem/feed/ 0
Dödliga droger svårare att få tag på – dödstalen sjunkerhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/dodliga-droger-svarare-att-fa-tag-pa-dodstalen-sjunker/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/dodliga-droger-svarare-att-fa-tag-pa-dodstalen-sjunker/#respond Fri, 28 Sep 2018 16:32:30 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1651583 Experimentella droger och fentanylanaloger såldes öppet som ”forskningskemikalier”. Men drogerna, som skördade hundratals liv, verkar nu ha försvunnit från internet.]]>

Experimentella droger och fentanylanaloger såldes öppet som ”forskningskemikalier”. Men drogerna, som skördade hundratals liv, verkar nu ha försvunnit från internet.

Det har gått fyra månader sedan två bröder från Stockholm dömdes till fängelse för att ha sålt fentanylanaloger via internet. Åtta personer dog efter att ha använt brödernas produkter. Vid rättegången hävdade de att kemikalierna inte varit till för konsumtion vilket också skrivits tydligt på hemsidan. Södertörns tingsrätt ansåg det uppenbart att kemikalierna såldes i russyfte och att bröderna visat likgiltighet inför hur de skulle användas och riskerna det innebar.

Sedan i våras har webbsidor som sålt fentanylanaloger stängt ner, ner efter en. Försäljningen av fentanyl och varianter av drogen har i stort sett ha försvunnit ifrån internet enligt uppgifter från polisen och Folkhälsomyndigheten till P4 Jämtland.

Robert Kronstrand på Rättsmedicinalverket bekräftar för Ekot att även antalet fentanylrelaterade dödsfall sjunkigt kraftigt under första halvan av 2018.
–Till och med juli i år har vi haft åtta bekräftade dödsfall som är till följd av fentanylanaloger. Om vi jämför med hur det såg ut förra året så var det ju 100 stycken fall, säger Robert Kronstrand till Ekot.
Även andra nya experimentella droger har minskat i Europa under det senaste året enligt Robert Kronstrand. Från att 2015 ha upptäckt 100 nya substanser har man i år bara hittat 23.
– Den minskningen kan bero på att man har skärpt lagstiftningen i andra länder. Som till exempel Kina där man har stoppat export av substanser som kan vara missbruksmedel, säger han.

På ett forum för droganvändare på internet sker också en förändring under våren och sommaren. Diskussioner om fentanylanaloger dör ut. Alla så kallade ”forskningskemikalier” verkar ha försvunnit enligt flera användare. Istället diskuterar användarna nu hur man kan använda medicinskt fentanyl som finns i smärtstillande plåster inom sjukvården. Även på den största svenska marknaden på det så kallade darknet lyser fentanylet med sin frånvaro.

Fentanyl är en syntetisk opioid som är många gånger starkare än både heroin och opium. Drogen och olika varianter av den har orsakat många dödsfall under de senaste åren eftersom den är så pass svår att dosera.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/dodliga-droger-svarare-att-fa-tag-pa-dodstalen-sjunker/feed/ 0
Cannabis avkriminaliseras i Sydafrikahttp://www.accentmagasin.se/politik/cannabis-legaliseras-sydafrika/ http://www.accentmagasin.se/politik/cannabis-legaliseras-sydafrika/#respond Wed, 19 Sep 2018 10:26:10 +0000 Nathalie C. Andersson http://www.accentmagasin.se/?p=1651396 Sydafrika sällar sig till länderna som avkriminaliserar cannabis för eget bruk.]]>

Sydafrika sällar sig till länderna som avkriminaliserar cannabis för eget bruk.

Författningsdomstolen i Sydafrika slår fast att det är lagligt att använda cannabis för eget bruk. Den nuvarande lagen, som förbjuder cannabisbruk i privata sammanhang, går inte ihop med landets grundlag, uppger domstolen enligt TT.

– Det är hädanefter inte ett lagbrott om en vuxen person använder eller innehar cannabis för personligt bruk, säger den biträdande chefsdomaren Raymond Zondo, enligt TT.

Sydafrikas parlament ska inom två år ta fram nya lagar som fungerar med grundlagsförfattningen.

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/cannabis-legaliseras-sydafrika/feed/ 0
Beroendecentrum startar onlinestödhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/beroendecentrum-startar-onlinestod/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/beroendecentrum-startar-onlinestod/#respond Tue, 18 Sep 2018 15:36:31 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1651321 Droghjälpen ska vara ett anonymt stöd via internet och telefon för den som känner sig oro för sina egna eller någon annans narkotikabruk.]]>

Droghjälpen ska vara ett anonymt stöd via internet och telefon för den som känner sig oro för sina egna eller någon annans narkotikabruk.

Johan Franck är chef för Beroendecentrum Stockholm som fått uppdraget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen att starta stödlinjen.

– Detta ökar tillgängligheten. En anonym stödlinje kan vara en bra första kontakt för dem som inte känner sig redo att kontakta en beroendemottagning, säger han i ett pressmeddelande.

 

Förhoppningen med att starta en anonym stödlinje är förutom att få kontakt med personer som annars inte hade sökt hjälp även att den som söker själv får välja den kommunikationsväg som den föredrar. Webbplatsen droghjalpen.se ska även erbjuda möjligheten att testa sina drogvanor.

När Droghjälpen nu är lanserad ska vi lyssna på användarna och höra vad de efterfrågar. Utifrån användarnas behov kan vi sedan vidareutveckla tjänsten, säger Kerstin Annerborn, chef för eStöd, en enhet vid Beroendecentrum som jobbar med stöd och behandling via nätet.

 

Stödlinjer för alkohol, narkotika och spel finns redan sen tidigare, men detta är första stödlinjen för personer som använder narkotika och deras anhöriga. Linjen vänder sig främst till personer i Stockholms län.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/beroendecentrum-startar-onlinestod/feed/ 0
Nu har Drugsmart svarat på ungdomars frågor i 20 århttp://www.accentmagasin.se/missbruk/nu-har-drugsmart-svarat-pa-ungdomars-fragor-20-ar/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/nu-har-drugsmart-svarat-pa-ungdomars-fragor-20-ar/#respond Thu, 23 Aug 2018 09:31:28 +0000 Nathalie C. Andersson http://www.accentmagasin.se/?p=1650468 När internet var i sin linda 1998 startades sajten Drugsmart för att ge ungdomar en säker källa till information om alkohol, andra droger och dess skadeverkningar. I år firar sajten 20 år.]]>

När internet var i sin linda 1998 startades sajten Drugsmart för att ge ungdomar en säker källa till information om alkohol, andra droger och dess skadeverkningar. I år firar sajten 20 år.

Ända sedan starten har möjligheten att ställa frågor varit en stor del av sajten Drugsmart, som drivs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Även om funktionen har varit samma så har frågorna förändrats över tid.

– Frågorna följer de trender som finns i resten av samhället. För några år sedan var det väldigt mycket frågor om spice, nu har jag inte fått några frågor om spice på två år. Men vi får inte bara frågor om regelrätta droger, utan även om energidrycker, till exempel, säger Kristofer Odö, samordnare på Drugsmart.

På sajten finns information om olika droger, samt kring 150 vanligt ställda frågor, så kallade FAQ. Och det är ofta svar på frågor som sajtens besökare vill ha.

– Vi har 49 000 unika besökare varje månad. Många skriver in en fråga på Google och hamnar hos oss. Det går helt i linje med anledningen till att sajten skapades från början – att vara en säker källa till kunskap, säger Kristofer Odö.

 

De vanligast frågorna handlar om cannabis. På sistone har det även kommit en del frågor om ecstasy. En del är även oroliga för kompisar som använder droger, eller undrar hur de själva ska göra för att ta sig ur ett missbruk.

– Det är en del frågor kring vad som händer om man söker hjälp, kan man åka fast hos polisen och så? Vi svarar och hänvisar vidare till där man kan få hjälp.

Att Drugsmart nu fyller 20 år ska firas den 3 september.

– Vi kommer att lansera en rapport då, och så lär vi väl bjuda på lite tårta också, så vi får till lite firande, säger Kristofer Odö.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/nu-har-drugsmart-svarat-pa-ungdomars-fragor-20-ar/feed/ 0
De knepiga ordenhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/de-knepiga-orden/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/de-knepiga-orden/#respond Thu, 16 Aug 2018 10:29:28 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1650822 Det finns en hel begreppsflora runt alkohol och droger. Men vad signalerar vi med olika ord? Vi frågade tre personer som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till alkohol och andra droger.]]>

Det finns en hel begreppsflora runt alkohol och droger. Men vad signalerar vi med olika ord? Vi frågade tre personer som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till alkohol och andra droger. Att orden är viktiga är de alla överens om.

Missbruk/missbrukare

Niklas Eklund, ord­förande för Brukarföreningen i Stockholm: I vissa fall fortfarande en medicinsk term som är svår att ersätta. Jag kan acceptera det, men tycker inte om det, för det säger ingenting.

Kan ersättas med: substans­beroende, bruk eller problematiskt bruk inom olika områden som narkotika, sex, spel, mat.

Missbrukare vill jag absolut inte ta i min mun. Det är att döma någon eller sig själv. Det är väldigt negativt. Jag försöker använda andra ord.

Joar Guterstam, specialist i psykiatri på Beroendecentrum Stockholm /Karolinska Institutet: Det är ganska vanligt att individer med beroende ogillar termer som missbrukare, alkoholist och narkoman. Eftersom det inte är några oersättliga ord eller väldefinierade facktermer ser jag ingen anledning att använda dem som professionell. Olika varianter av ”beroende” är bättre ord i de flesta fall.

Thomas Barrögård Fahlquist, vd för IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm: Jag tycker i stort inte om begreppet eftersom det oftast associeras till personer som har substansbrukssyndrom. Uttrycket uppfattar jag därför som marginaliserande för denna grupp av personer.

 

Alkoholist

Niklas Eklund: Term som används inom medicinen. I diagnosmanualen DSM5 ersatt med etyliker för den som har substansberoende av alkohol. För vissa innebär det att dricka tre öl, för andra två helrör. Om jag pratar om mig själv har jag alltid ett tolkningsföreträde, men jag tycker inte om det.

Joar Guterstam: Samma svar som för missbruk/missbrukare.

Thomas Barrögård Fahlquist: Tycker i stort inte om begreppet eftersom det förminskar, avhumaniserar och definierar människor socialt, utifrån en sjukdom, snarare än utifrån en bestående personlighet. Dessutom följer definitionen alkoholist med även då man per definition inte längre.

 

Illustration: Erica Jacobsson.

 

Nykter alkoholist

Niklas Eklund: Det är så dumt så det ekar. Jag har behandlats, och anammat nolltolerans, det säger heller inget. Jag har haft ett problem som jag inte längre lider av, men som jag kämpar med varje dag. Det här används inom 12-stegsrörelsen och Minnesota-­modellen: Titta vad jag är duktig, jag dricker inte sprit längre. Det är taskigt att ta ifrån dem det men det är att måla in alla i ett hörn.

Joar Guterstam: Samma svar som för missbruk/missbrukare.

Thomas Barrögård Fahlquist: Om man inte längre har en sjukdom kan man knappast definieras utifrån ett sjukdomstillstånd. Vem är det där? Det är en alkoholist och det vet man ju hur de är! Vem är det där? Det är en nykter alkoholist och det vet man väl hur de är?

Att få ett substansbrukssyndrom är inget man väljer, oavsett vad okunniga människor säger.

 

Ren

Niklas Eklund: Det spyr jag på. Det används bara inom 12-stegsrörelsen. Någon som har skött en läkemedelsassisterad behandling kan vara ren på urinprov. Men det är självstigmatiserande och ska bort.

Joar Guterstam: ”Ren” kan man säga om ett enskilt urinprov till exempel, men det bör undvikas om den person som lämnat provet. Det låter harmlöst men implicerar att personen är oren eller smutsig om hen lämnar ett prov med spår av droger. Drogfri är bättre ord.

Thomas Barrögård Fahlquist: Begreppet är rent marginaliserande för en person med substansbrukssyndrom eftersom motsatsen är smutsig-skitig-oren. Innebörden av begreppen missbrukare eller narkoman blir att det är en smutsig-skitig-oren och därmed ovärdig person.

Jag föredrar nykter. När man använder det, utan tillägg av tillmälena alkoholist eller narkoman, likställer man dem som är nyktra och tidigare haft ett substansbrukssyndrom med dem som är nyktra men som inte haft ett substansbrukssyndrom.

Illustration: Erica Jacobsson.

 

Narkoman

Niklas Eklund: Narkoman kan man använda i sociologisk terminologi, det kan jag acceptera. Jag orkar inte säga om mig själva att ”jag har haft ett problematiskt bruk.” Det eller substansberoende ska man använda.

Joar Guterstam: Mitt svar är detsamma som när det gäller missbruk/missbrukare.

Thomas Barrögård Fahlquist: Samma resonemang här som med ordet alkoholist.

 

Niklas Eklund, ord­förande för Brukarföreningen i Stockholm.

 

 

 

 

 

 

 

Joar Guterstam, specialist i psykiatri på Beroendecentrum Stockholm /Karolinska Institutet.

 

 

 

 

 

 

Thomas Barrögård Fahlquist, vd för IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm.

 

 

 

 

 

 

 

 

Språket går balansgång

Anna Vogel är universitets­lektor vid institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Hon forskar bland annat om laddade ord. Så här kommen­terar hon efter att ha läst de olika argumenten:

”Genom ord om alkohol och droger, och människorna som nyttjar dem, kommer vi att se underliggande normer och värderingar, precis som de intervjuade påpekar. En sådan norm är att alkohol och droger är skadligt och dåligt. Detta syns inte bara i ”ren”, utan också i ”missbrukare”, där miss står för något oönskat, jämför ”misslyckad” och ”misstag”.

Vi hör ofta en önskan om att slippa etiketter, att människor bara ska få vara människor. Det är viktigt att vi bemöter varandra med respekt, och bara tar upp sådant som är relevant utifrån situationen. Vi bör alltid ställa oss frågan ”är det relevant i sammanhanget att berätta att personen har ett problematiskt förhållande till droger etcetera.”

Men i ett rättighetsbaserat samhälle kommer vi också att behöva berätta vilket stöd olika personer, med olika behov, har rätt till. Då räcker det inte med att bara kalla någon ”människa”. Denna motsättning mellan att å ena sidan behandla alla lika och å andra sidan se till vars och ens unika behov är en svårighet och balansgång, som samhället, människan och därmed också språket måste hantera.”

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/de-knepiga-orden/feed/ 0
Här kan anhöriga få andas uthttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/har-kan-anhoriga-fa-andas-ut/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/har-kan-anhoriga-fa-andas-ut/#respond Fri, 06 Jul 2018 12:32:40 +0000 Jens Wingren http://www.accentmagasin.se/?p=1650579 Projektet ”Ett gott liv” är nu igång. Denna vecka arrangeras en anhörigvecka på IOGT-NTO:s sommarhem Sillvik utanför Göteborg.]]>

Projektet ”Ett gott liv” är nu igång. Denna vecka arrangeras en anhörigvecka på IOGT-NTO:s sommarhem Sillvik utanför Göteborg.

Sillviksbadet är Hisingens mest lättillgängliga badstrand. Men på andra sidan av en kobbe, skymd från sommarbadarna, sticker en vit byggnad upp. Det är IOGT-NTO:s sommarhem Sillvik. Anläggningen består av en storstuga med kök och matsal, flera små stugor och en barack med toaletter.

Nicklas Kartengren står i storstugans kök och rör i en gryta köttfärs. Det är han som sedan årsskiftet rattat projektet Ett gott liv. Till sin hjälp har han Tina Hermansson, anhörigkonsulent i stadsdelsförvaltningen centrum i Göteborg, som skär upp en sallad.

 

Ett gott liv är ett så kallat IOP (Idéburet offentligt partnerskap) med stadsdelscentrum, vilket betyder att civilsamhället  samarbetar med kommunen på ett område där det inte finns en kommersiell marknad. Under våren har IOGT-NTO Göteborg därför arrangerat lunchseminarier för anställda inom stadsdelen för att lyfta anhörigfrågorna.

– Det har varit mycket uppskattat. Nu ska vi se om de vill ha en fördjupning till hösten, eller om vi kan röra oss vidare till någon annan del av kommunen, säger Nicklas Kartengren.

 

Arbetet med projektet har till stor del handlat om att utforma idéer och skapa kontakter inom stadsdelsnämnden. I Göteborg finns redan flera olika projekt som jobbar med anhöriga och Ett gott liv har försökt att hitta de luckor som behöver täppas till inom området.

Nicklas Kartengren. Foto: Jens Wingren.

– Så vi har försökt titta på om det finns kö på något område, eller om någon grupp inte hittar rätt. Många andra arrangerar anhörigkurser eller barnaktiviteter, men allt sånt är insatser som förr eller senare tar slut, säger Nicklas Kartengren.

Men även efter att anhörigkursen tagit slut kan det finnas ett behov av att prata och att hitta meningsfulla fritidssysselsättningar för anhörigfamiljer. Här hoppas Ett gott liv kunna spela roll.

– Olika sorters arrangemang passar in för olika typer av anhöriga. I IOGT-NTO är vi duktiga på att arrangera familjeaktiviteter. Samtidigt är det ett sätt för oss att nå ut till nya grupper. Anhöriga ligger ju nära vårt fokusområde, säger Nicklas Kartengren.

 

Det finns otroligt mycket skuld och skam i detta.

 

Lunchen dukas upp i storstugans ljusa matsal med fönster som sträcker sig från golv till tak och utsikt över havet. Vanligtvis är Sillvik uppbokat hela sommaren, men Ett gott liv passade på att boka in denna vecka när sommarhemmet fick ett återbud från ett handbollslag.

– Vi hade ingen riktig plan, vi bara bokade, säger Nicklas Kartengren.

Den här veckan är ett första test för att se om man kan skapa mötesplatser och möjlighet till gemenskap för människor som lever med en missbrukande anhörig.

Samtalet kring bordet kommer in på termerna anhörigskap och medberoende. Det finns fortfarande ett starkt stigma kring att vara anhörig till någon med missbruk och vissa har varit tveksamma till att delta i veckan just på grund av det.

– Det är som att folk fortfarande tänker att någon som missbrukar får skylla sig själv, säger Linda Wahlström, medan dottern Ella, 3 år, stoppar in spaghetti i munnen med så stor entusiasm att hela handen följer med in.

Tina Hermansson, som jobbar med alla typer av anhöriga – inte bara anhöriga till personer med missbruk, menar att det finns en hierarki av stigmatisering.

– Det finns otroligt mycket skuld och skam i detta, och även de anhöriga behöver hjälp att förstå missbruket som sjukdom, säger hon.

 

Linda Wahlström och dottern Ella. Foto: Jens Wingren.

Inga gruppsamtal är inplanerade under veckan. Ingen ska tvingas prata om sin situation inför andra. Förhoppningen är att gemenskap ska uppstå ändå. Om någon önskar enskilda samtal finns Tina Hermansson tillgänglig som samtalsstöd. De aktiviteter som planeras är mer fokuserade på förströelse, som klättring och yoga.

– Samtidigt så är det aktiviteter som man kan ta med sig i sin vardag och få användning av för avslappning och en meningsfull fritid, säger Nicklas Kartengren.

Inga aktiviteter är obligatoriska. Tanken är att familjerna som kommer hit ska få ha det skönt och koppla av. Det finns inte heller några krav på de som deltar.

 

Samhället är inte anpassat för att man ska vara ensamstående förälder.

 

Linda Wahlström och dottern Ella. Foto: Jens Wingren.

Linda Wahlström är varken medlem i IOGT-NTO eller bosatt i den stadsdel som Ett gott liv samarbetar med. Det är första gången hon är på Sillvik.

– Som ensamstående hade jag inte haft råd med någon annan semester så det är fantastiskt att få komma hit. Samhället är inte anpassat för att man ska vara ensamstående förälder, säger hon.

Hon haft kontakt med rörelsen sedan hon gick musikteaterutbildningen på Wendelsbergs folkhögskola 1999. Sedan hon fick sin dotter Ella har hon uppskattat att IOGT-NTO arrangerar drogfria familjearrangemang.

– Vi är alla anhöriga på ett eller annat sätt om man tittar noga på det. Som anhörig blir man lätt avskärmad. Det finns en förutfattad mening om hur man är som anhörig, men det är ju helt vanliga människor, säger hon.

Med en bakgrund inom restaurang- och underhållningsbranschen har hon sett mycket av sociala sammanhang som varit knutet till alkohol.

– Det är väldigt sällan det finns ett alternativ till alkoholen, säger hon.

 

Linda Wahlström och dottern Ella. Foto: Jens Wingren.

 

Tina Hermansson. Foto: Jens Wingren.

Sedan 2009 ska alla kommuner kunna erbjuda anhörigstöd till de som står nära en person med funktionsnedsättning, missbruk eller annan sjukdom. Tina Hermansson uppmanar IOGT-NTO-föreningar ute i landet att ta kontakt med Anhörigstödet på sin ort för att se om det finns möjlighet till samarbeten som liknar Ett gott liv.

– Vi behöver ett sätt att fånga upp ensamma människor, säger hon.

Både Tina Hermansson och Nicklas Kartengren hoppas att projektet kan utvecklas ytterligare framöver och att man även kan börja arrangera fysiska träffar för anhöriga inne i stan.

 

Från badplatsen på andra sidan bergsknallen stiger en tjock rökpelare. Någon har ställt en engångsgrill på det snustorra gräset och den starka vinden sprider elden in i buskagen ovanför badplatsen. Från Sillviks brygga följer barnen brandkårens utryckning medan spänning men på ett säkert avstånd, i en liten vik med utsikt mot Göteborgs norra skärgård.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/har-kan-anhoriga-fa-andas-ut/feed/ 0
De utbildar om farmor på fyllanhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/de-utbildar-om-farmor-pa-fyllan/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/de-utbildar-om-farmor-pa-fyllan/#respond Thu, 05 Jul 2018 08:07:17 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1650441 Vården har dålig beredskap för att möta äldre kvinnor med alkoholproblem. Det vill KSAN ändra på.]]>

Vården har dålig beredskap för att möta äldre kvinnor med alkoholproblem. Det vill KSAN ändra på.

Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, KSAN, utbildar vårdplanerare, biståndshand­läggare och andra berörda om äldre kvinnor och alkohol.

– Vård- och behandlingssverige är inte beredda på att möta farmor på fyllan. Vården känner inte igen tecknen, och insatserna är inte designade för den här gruppen, säger Leena Haraké, kanslichef på KSAN.

Tidiga tecken på beroende missas ofta.

– De blandas ihop med ålderstecken, som tidig demens. Det är allvarligt eftersom beroendeutvecklingen kan gå snabbt för äldre. Kunskapen om alkoholens effekter i kombination med läkemedel är också dålig.

Även hemtjänstens personal drabbas.

– De får inte neka att handla på Systembolaget. Det skapar rädsla och osäkerhet. Det är ett arbetsmiljöproblem som kan bidra till psykisk ohälsa hos personalen. De tar ofta på sig ett stort ansvar och skyddar och håller under armarna.

 

Vissa vill ha alkohol på äldreboenden.

– Men alkohol hör inte hemma bland dem som är så sjuka att de får plats på ett boende. Vi driver rätten att få välja en nykter miljö att åldras i.

Leena Haraké anser dock att kunskapen ökat på senare tid.

– Medvetenheten har ökat och efterfrågan på mer kunskap finns, så det blir bättre. Många IOGT-NTO-medlemmar gör också nytta genom att göra sina röster hörda.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/de-utbildar-om-farmor-pa-fyllan/feed/ 0
Pensionsfällan – Äldre dricker allt mer alkoholhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/pensionsfallan-aldre-dricker-allt-mer-alkohol/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/pensionsfallan-aldre-dricker-allt-mer-alkohol/#respond Wed, 04 Jul 2018 06:55:01 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1650412 Svenskarna dricker allt mindre alkohol, särskilt de yngre. Men de äldre går mot strömmen, och dricker både mer och oftare.]]>

Svenskarna dricker allt mindre alkohol, särskilt de yngre. Men de äldre går mot strömmen, och dricker både mer och oftare.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har sjunkit de senaste åren. Det finns dock en grupp som avviker – de äldre. De dricker både mer och oftare; 2016 uppgav 75 procent av 65–84-åringarna att de druckit de senaste 30 dagarna, jämfört med 62 procent 2002. Det visar rapporten Trender i dryckesmönster – befolkningens självrapporterade alkoholvanor under 2000-talet, utgiven av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

– Kroppen förändras när man blir äldre, muskelmassan minskar och andelen fettvävnad ökar, vilket gör att alkoholkoncentrationen i blodet blir högre. Den mängd som var okej att dricka tidigare kan vara riskabelt hög när kroppen åldrats, säger Michaela Prochazka, utredare och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen.

Enligt rapporten Trender i dryckesmönster är det numera personer över 50 år som dricker oftast, de har också ökat sin intensivkonsumtion. De äldsta, över 65 år, är de som dricker allra oftast. I genomsnitt har de druckit vid 6,1 tillfällen de senaste 30 dagarna, vilket är närmare 50 procent oftare än 17–29-åringarna som dricker vid 4,1 tillfällen.

 

Det är inte bara dryckestillfällena som blir fler. Medan alla andra åldersgrupper har minskat antal tillfällen då de risk- eller högkonsumerar alkohol, så gör de äldsta det allt oftare. De är också den enda grupp som ökat sin totala konsumtion, även om det är från låga nivåer. De dricker fortfarande minst, men utvecklingen oroar.

En stor risk för äldre är fallolyckor.

– Det behövs inte mycket alkohol för att balansen ska påverkas. Risken för fallolyckor ökar och det är ett problem bland äldre, säger hon.

Fallolyckor kan leda till så mycket mer än den akuta skadan.

– En skada, till exempel ett lårbensbrott, kan bli startskottet för andra sjukdomar. Under konvalescensen blir man mindre rörlig och det tar tid att komma tillbaka. Kanske blir man aldrig helt återställd. Det kan ge en kedjereaktion, säger hon.

Många äldre tar också läkemedel.

– Alla är inte medvetna om vilka effekter det kan ge att blanda alkohol med de läkemedel de ordinerats, säger hon.

 

Förklaringen till att äldre dricker mer, tror hon är att vi tar med oss våra vanor när vi blir äldre.

– Många som tillhör gruppen äldre är födda på 40- och 50-talet. Det är en generation som växt upp i en mer alkoholliberal miljö och de har tagit med sig sina vanor när de blivit äldre.

Michaela Prochazka påpekar att det har hänt mycket i alkoholpolitiken sedan 1990-talet.

– Sedan EU-inträdet får man ta med sig stora mängder alkohol när man varit utomlands. Det här är en grupp som rest mycket och fortsätter resa. De kan också ha tagit med sig alkoholvanor från de länder de besökt. Deras ekonomi är bättre än tidigare generationers och de har råd att dricka vin ofta, säger hon.

Att bli pensionär är en stor förändring. För den som får ha hälsan kan det vara som att ha ständig semester.

– När man inte längre ska upp och gå till jobbet dagen efter kan man unna sig att dricka ett glas vin vilken dag som helst, säger Michaela Prochazka.

Effekterna märks allt tydligare i vården.

– I vår senaste lägesrapport har vi sett att den alkoholrelaterade dödligheten har ökat bland personer över 65 år, från 790 personer 2007 till 1 033 personer 2016. Det är inga enorma ökningar med tanke på att gruppen äldre blivit större, men vi har också sett att fler söker för alkoholrelaterade problem och får en alkohol­relaterad diagnos, säger hon.

 

I rapporten konstateras att den ökande alkoholkonsumtionen bland äldre kan få allvarliga konsekvenser, vilket ställer nya krav både på äldreomsorgen och beroendevården. Socialstyrelsen uttrycker oro för att många kommuner saknar en helhetssyn och ett systematiskt arbetssätt när det gäller gruppen äldre med missbruk.

Att allt fler äldre dricker alkohol på ett riskabelt sätt tror myndigheten kan leda till att de inte får rätt vård.

Michaela Prochazka anser att öppenvården skulle kunna bli bättre på att upptäcka riskkonsumtion av alkohol.

– Men det är svårt när man bara träffar en person vid ett kort möte ett enstaka tillfälle. Man måste lita på vad patienten säger, men kanske är ökningen av personer som söker hjälp ett tecken på att det är mindre skamfyllt och att fler kan tänka sig att prata om det, säger hon.

 

Illustration: Spektra

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/pensionsfallan-aldre-dricker-allt-mer-alkohol/feed/ 0
Semester året om – ”Det tippar lätt över”http://www.accentmagasin.se/missbruk/semester-aret-om-det-tippar-latt/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/semester-aret-om-det-tippar-latt/#respond Mon, 02 Jul 2018 11:23:26 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1650386 Många pensionerade svenskar tillbringar vintern i Spanien. Där finns sol och värme, men också billig och lättillgänglig alkohol. En ekvation som kan gå fel. ]]>

Många pensionerade svenskar tillbringar vintern i Spanien. Där finns sol och värme, men också billig och lättillgänglig alkohol. En ekvation som kan gå fel.

Costa Tropical i södra Spanien är det varmaste området i Europa vinter­tid. Visst kan det vara dåligt väder här också, men inte många dagar i sträck, och det blir sällan kallare än tio–tolv plus­grader. Vädret är en stor anledning till att många svenskar bosätter sig helt eller delvis i Spanien efter pensionen. Men det behagliga livet i övrigt lockar också, lite guldkant mest varje dag.

Spanienpensionärerna är inte någon homogen grupp, de är inte alls bara bortskämda golfare, det har forskaren i social­antropologi Anna Gavanas visat i sin bok Pensionärsplaneten. Här finns alla sorter. För dem som har en låg pension kan pengarna räcka mycket längre här. Maten är billigare. Och för många är ett glas vin till middagen en del av det goda livet. Att alla därför skulle gå i en ständig alkoholdimma stämmer naturligtvis inte. Det beror alldeles på vem du frågar hur de ser på konsekvenserna av den billiga, lättillgängliga alkoholen.

Mina barn och barnbarn frågade varje gång jag ramlade om jag hade druckit vin.

Det finns några olika nätverk för Spaniensvenskarna här. I dag träffas en grupp för allmänt informationsmöte på ett av strandpromenadens kaféer.

Mari-Anne tycker att hon ser fler påverkade i den Stockholmskommun där hon bor under sommarhalvåret, än här.

– Kanske är det en som dricker lite för mycket, men det gör han hemma också. Men jag gillar inte att de har vinflaskor som vinster på de nordiska träffarna, säger hon.

Hennes lägenhet är inte stor. Men både soluppgång och solnedgång i Medelhavet är fantastiska skådespel från balkongen. Mari-Anne är 88 år och nu­mera tvungen att använda rullator. Hon har skakningar och blodtrycksfall.

– Jag slutade dricka helt för två år sedan. Mina barn och barnbarn frågade varje gång jag ramlade om jag hade druckit vin. Jag orkade inte höra det längre. Jag har ramlat 30 gånger och senaste gångerna var det illa. Innan slog jag mig aldrig.

När Mari-Anne var ung var hon med i IOGT-NTO, som ordnade danser och gav henne ett stipendium på 50 kronor. Hon och maken bodde många år utomlands under yrkeslivet. Efter pensioneringen drack de två glas vin till maten varje dag, aldrig mer. Maken lever inte längre, men Mari-Ann har ett aktivt liv med sina vänner.

Foto: Spektra

Med vid kafébordet finns också Nalle, 80 år, som miste sin fru för drygt ett år sedan. De hade varit gifta i 52 år och han är ledsen. Men han fortsätter spela boule.

– Det har jag gjort i 22 år, jag ser hur de dricker varje dag. Har man lätt för alkohol ska man inte bo här. Jag har sett många som dukat under, det är så billigt.

Bosse är drivande i just det här nät­verket. Han och hans fru har inte varit i Sverige på två år.

– Alla dricker, men ingen blir berusad här. Vin är en måltidsdryck. Det finns alkoholfritt vin också. Själv dricker jag gärna en ”cerveza sin alcohol”, en alkoholfri öl, till maten. Jag upplever inte att någon kommer hit och får problem, men man kan ha problem med sig, säger han.

Frida är av en annan åsikt. Hon berättar hur kvinnor hon sett upp till, helt fallit ur ramen.

– De flesta tycker inte de dricker nämnvärt, men efter en dag ute på stan kan det bli flera flaskor. Det har jag märkt eftersom jag inte själv dricker utan iakttar vad som händer. Många vågar inte erkänna för sig själva ens. De kan inte säga nej och då har det hänt att de bett mig om hjälp. Hjälpen de fick var att jag hällde ut deras glas.

 

Själv fick hon dåliga erfarenheter i sitt första äktenskap, både av alkohol och misshandel som en följd av det. Till slut bröt hon upp.

– Jag blir förbannad när folk säger: ”hur kan hon stanna kvar?”. De har ingen aning om hur det är att brytas ner, säger hon.

På kaféet ligger gratistidningen Svenska Magasinet. I den finns en liten annons från Anonyma alkoholister. Ett namn och ett telefonnummer.

– Det är inte så ofta någon hör av sig som det borde vara, kanske tre–fyra per år, säger Krister.

Han heter något annat i verkligheten eftersom Anonyma alkoholister ska vara just anonyma när de uttalar sig i media.

– Om någon tar ett återfall kan det vändas emot oss.

Han undersökte själv alla områdets 500 barer när han flyttade ner, först på deltid, sedan på heltid.

– Ta en tapas är ett sätt att umgås, det är lätt att falla in i. Med tanke på hur många som dricker för mycket borde det vara 60 stycken på våra möten.

Har man själv varit en riktig alkoholist som jag då ser man tendenserna hos folk här.

Ofta är det sex personer, men det kan också vara uppemot femton. En kärntrupp bor här året om. När Krister flyttade ner gick han först på en engelsktalande grupp som hade ett möte i veckan, i dag har de fem per vecka. Den nordiska gruppen har startat eget med två träffar.

– Jag vågar aldrig sluta gå på mötena. Det är min medicin. Det kan gå fort när man tar återfall. En vän som gick regelbundet på AA-möten åkte till Filippinerna. Där hade han inget att göra. Han dog tre veckor senare.

Genom att hjälpa andra håller Krister sig nykter. Nykomlingarna är på det sättet de viktigaste personerna på mötena.

– Något bra här nere är att du inte behöver berätta varför du inte dricker. I Sverige säger folk: ”är du sjuk eller kör du bil?”. De vill ha en förklaring.

Foto: Spektra

Jonas (som egentligen heter något annat) har satt sig i ett undanskymt hörn av caféet, han kom ner sent i natt från Sverige och behöver kaffe i lugn och ro.

– Har man själv varit en riktig alkoholist som jag då ser man tendenserna hos folk här. Det är billigt, man träffas innan middag, det rullar på. Det var så en annan började också. Det är lätt att det tippar över. Jag vill inte komma med några pekpinnar, jag ser ju dem kämpa, men kanske en liten uppmaning om att vakna upp. Alla börjar nätt, så är det bara. Jag har varit nere och vänt ordentligt, säger han.

 

Fotnot: Ingen av de intervjuade vill delta med sitt efternamn.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/semester-aret-om-det-tippar-latt/feed/ 0