Man behöver inte ha kört berusad för att bli av med körkortet, inte ens om anledningen är kopplad till alkohol eller narkotika.
– Vi får rapporter från polisen och läser domar från Tingsrätter. Sedan gör vi en bedömning från fall till fall om personens lämplighet, säger Solweig Höög Persson, enhetschef på Transportstyrelsen till Accent.
Första halvåret i år har 910 personer fått sina körkort återkallade på grund av sina drogvanor, eller ”opålitlighet i nykterhetshänseende” som är Transportstyrelsens benämning i statistiken. Det är betydligt färre än de 3 435 som förlorat körkortet, men är samtidigt den orsak som ökar mest. Och tittar man närmare på statistiken är det faktiskt den enda orsak som ökat i år, då antalet indragningar minskat något jämfört med första halvåret 2013. För fyra år sedan var det bara 23 personer som fick körkortet indraget på grund av sina drogvanor. Sedan dess har antalet ökat år från år och är nu uppe i 910 stycken.
Accent har visualiserat siffrorna för återkallade körkort första halvåret 2010 till 2014. Vi har valt ut kategorierna fortkörning, som är den vanligaste orsaken till indraget körkort, och rattfylleri – som är den näst vanligaste orsaken till indraget körkort. Dessutom har vi valt ut kategorin ”opålitlighet i nykterhetshänseende” samt totalen – för jämförelsens skull. Så här ser det ut:
Orsaken bakom ökningen är oklar.
– Vi tog över ansvaret för körkorten från Länsstyrelserna 2010. Vi kom efter med ärendena i början. Förra årets höga siffror beror på att vi arbetade av ärenden som blivit liggande. Nu är vi ikapp. Det gör att statistiken inte är alldeles tillförlitlig, men en ökning är det. Kanske har polisen blivit bättre på att rapportera till oss, säger hon.
Solweig Höög Persson tror att narkotika blivit vanligare förekommande i trafiken.
– Det är i alla fal min känsla, men det kan också vara så att polisen fått bättre utbildning i att upptäcka drograttfylleri, säger hon.
I statistiken över indragna körkort kan kopplingar till alkohol och droger dölja sig även bakom andra orsaker än rattfylleri och opålitlighet i nykterhetshänseende, exempelvis grov vårdslöshet i trafik eller smitning.
– Vi har ingen statistik över hur många av dem som får körkortet indraget på grund av sjukdom som lider av beroendesjukdom, men det är en av de diagnoser det kan handla om säger Solweig Höög Persson, till Accent.