Christiania: Här blomstrar droghandeln och turismen

Fristaden Christiania i Köpenhamn besöks av mer än en miljon människor om året. Bara Tivoli lockar fler. Parallellt med de guidade turistturerna pågår drogkommersen för fullt.
Av: Sven Rosell

Christiania står det vid huvudingången på en skylt som bärs upp av två kraftiga totempålar. En lös hund nosar runt dem och vänder åter in på området. ”Ni går nu in i EU” står det på skyltens baksida, som en upplysning till alla som lämnar fristaden. Området ligger visserligen i centrala Köpenhamn men fungerar delvis som ett samhälle med egna lagar och regler.

Kommersen på den ökända haschmarknaden Pusher Street är i full gång. En sötaktig haschdoft möter besökaren. Ett tjugotal försäljare, mestadels killar i 20–25-årsåldern, har dukat upp färdigrullade jointer i olika storlekar, cannabisolja och haschkakor där bitar klipps av med sekatör och vägs på våg. Killarna har små stånd med bord och tak. De informerar kunderna om kvalitet, pris och ursprung. Flera försäljare är märkbart påverkade av hasch, eventuellt i kombination med öl.

Två gymnasieklasser står invid en av de gamla militärkasernerna. Runt byggnaden löper byggnadsställningar. Renovering av 1800-talsbyggnaden pågår. Eleverna visas runt av två äldre christianiter, som de boende kallar sig själva.

– Området var väldigt förfallet när vi kom hit 1971. Vi anlade system för avloppsvattnet och har rustat upp byggnaderna efter hand, berättar en av guiderna för eleverna.

Christiania har ett självförvaltningssystem, förklarar mannen. De närmare 800 vuxna (samt 150 barn) som bor här betalar, förutom hyra, in 1 300 danska kronor (1 690 svenska kronor) i månaden till en gemensam kassa. Vad pengarna ska användas till avgörs på möten; först i Christianias 14 delområden och därefter på ett stormöte för hela området. Konsensus brukar krävas för beslut.

– Den som älskar möten tycker att Christiania är ett paradis, skämtar guiden.

Pengarna i den gemensamma kassan går bland annat till löner till de som arbetar som förskollärare, fritidspedagoger, hantverkare, informatörer och guider inne på Christiania. Andra driver butiker, verkstäder, restauranger och caféer inom området. Christiania har även egen vårdcentral och eget postkontor. Mer än hälften av de vuxna arbetar utanför området, bland invånarna finns lärare, socialarbetare, sjuksköterskor och läkare.

Christianias hippies är till åren komna. Foto: Joi Grinde.

Efter en stund dyker guiden Nina upp på en trehjulig Christianiacykel. Hon kommer från Sverige, men har bott i Christiania sedan 1977. Då hade området varit ockuperat av hippies och anhängare av ett alternativt samhälle i sex år. I början bodde hon i ett råkallt häststall. Militärens övergivna kaserner var nergångna och tillhåll för vildhundar. Sedan dess har många isolerat sina bostäder, dragit in vatten och installerat vedspisar. Solpanelerna på några hustak skvallrar om att värmekällorna varierar. Flera hus har byggts av christianiter, men sedan 1988 råder byggstopp.

Den här dagen ska Nina och två av hennes kollegor guida en stor grupp etnologistuderande från Lunds universitet. Vi följer med.

– Vi äger inte husen utan hyr marken. Ingen kan tjäna pengar genom att sälja eller köpa hus här inne, informerar Nina studenterna, och tillägger att antalet invånare inte ska överstiga 1 000.

De som likt Nina kom hit på sjuttiotalet har hunnit komma upp i pensionsåldern. Somliga har både barn och barnbarn boende på området. Några christianiter har hemtjänst. Den vanligaste anledningen till att en bostad blir ledig för uthyrning är att någon avlider.

Guiderna hävdar att Christiania inte befattar sig med haschhandeln.

Merparten av haschet som säljs här kommer från Marocko. Kunderna är unga, många i tonåren, men jag ser även flera äldre kvinnor och män som handlar.

Guiderna hävdar att Christiania inte befattar sig med haschhandeln eftersom det är olagligt med hasch i Danmark. Att ta emot pengar från haschförsäljningen vore detsamma som att göra sig beroende av MC-gäng och andra kriminella som driver handeln, argumenterar de. Men genom att majoriteten av försäljarna bor i området så är hasch något som hör ihop med Christiania. Som alla andra christianiter betalar försäljarna hyra för sina bostäder. Till saken hör också att det röks hasch över hela Christiania – något som lockar hit många besökare.

På Pusher Street är fotografering förbjuden.

En guide medger att Christiania tjänar på att många besökare köper hasch på Pusher Street, eftersom många då passar på att dricka öl, fika eller äta på någon av områdets serveringar. Intill Pusher Street finns dessutom flera souvenirbutiker med t-shirts, halsdukar, magneter, knappar, pipor, munstycken och cannabisfrön. ”Bevara Christiania!” är ett återkommande motto.

På Pusher Street är fotografering förbjuden. Den som tar fram mobiltelefonen uppmanas att genast stoppa ner den.

Varför är det inga poliser här, frågar en student.

– De är här för jämnan. En tid var de här varje dag. Alla försäljare är beredda på att springa härifrån, svarar guiden.

Haschbodarna har inte längre en permanent karaktär inredda med värme och belysning.

Pusher Street bevakas av vakter både i och utanför området. Om en polisstyrka är på ingång packas varorna ner i all hast och försäljarna springer iväg. Polisen riskerar att bli utsatt för stenkastning. Det har förekommit vid ett otal tillfällen. Förra sommaren skadades två poliser vid en sådan sammandrabbning. Vid den aktionen anhölls ett stort antal försäljare och några dömdes till fängelse. Då revs haschbodarna av christianiter, men det dröjde inte länge förrän försäljningen åter var igång.

Köpenhamnspolisen hade tidigare en särskild enhet, Task Force Pusher Street, med uppgift att få bort den öppna haschhandeln i Christiania. Enheten är nu nerlagd och uppgiften har förts över till gatulangningsgruppen. Försäljare på Pusher Street anhålls varje vecka och flera döms till fängelse. Politiker i framför allt Köpenhamns kommun, men även i det danska parlamentet folketinget, vill legalisera cannabis. Nyligen föreslog borgerliga Radikale Venstre legalisering under en treårig försöksperiod.

Hur ser då polisen på framtiden för Christiania? En polis, som inte vill förekomma med namn i media, uppger att det är politikernas sak att avgöra. För tillfället är polisens uppgift att bekämpa den öppna haschhandeln med målet att få bort den. Men försäljare som anhålls ersätts genast av nya. Efter den storskaliga polisinsatsen mot försäljningen förra året har tre saker förändrats:

1. Haschbodarna har inte längre en permanent karaktär inredda med värme och belysning.

2. Försäljarna är inte längre maskerade eftersom de vet att de ändå blir anhållna om polisen lyckas gripa dem.

3. Nu kan polisen patrullera på området – stenkastning gjorde det näst intill omöjligt tidigare. Problemet är att försäljarna oftast hunnit springa iväg med sina varor när polisen anländer.

Reza kopplar gärna av med en joint när han pausar från jobbet i restaurangköket.
Foto: Joi Grinde.

Tillbaka till studentgruppen. En överraskande regnskur gör att vi söker skydd i områdets kyrka.

– Vi ska ha ett dop här nu på söndag, säger prästen som håller på med förberedelserna.

Konserterna, naturen, konsten och restaurangerna lockar tusentals besökare hit. Utanför ett fullsatt matställe tar Reza paus, rökande en joint. Han jobbar emellanåt frivilligt som kock i köket, men bor inte på området.

– Det är ett fritt jobb. Skönt att inte ha någon chef över sig, säger han.

En smedja där enbart kvinnor arbetar är en verksamhet som rönt försäljningsframgångar. Möblerna och spisarna uppskattas av många. Beställningar kommer från företag och kyrkor. Här tillverkas möbler med mått som passar ihop med Ikea-moduler.

I en lugn och naturskön del av Christiania bor Lene i en kasernlänga. Hon har bott här i 40 år. En av hennes två döttrar bor mittemot i samma hus.

– Det bästa med Christiania är att det inte är så fyrkantigt som utanför, säger hon, och visar bostadens nya golv och eluppvärmning.

Lene berättar att hon lever pensionärsliv. Tidigare har hon haft flera arbeten inne på Christiania.

Inkomsterna från turismen och skolgrupperna har blivit en allt viktigare inkomstkälla.

En bit bort lastar två män av vedsäckar från en lastbil. Det är oktober och bränsleförrådet behöver fyllas på inför den kalla årstiden.

I trappan på väg upp till Christianias informationskontor ligger rökdimman tät. Jag kliver mellan sju-åtta unga killar som röker på.

– Vi vill legalisera cannabis, påminner Kirsten Larsen, som arbetar på kontoret, och tillägger att hon tror att det kommer att bli rätt så snart.

Alkohol får serveras på området sedan 1990 och cannabis har christianiterna inget emot. ”Tunga” droger som kokain och heroin är däremot förbjudna.

I de senaste kommunalvalen har Christiania ställt upp med en egen lista, men inte lyckats ta plats i huvudstadens fullmäktige. Legalisering av cannabis är ett av kraven. Det stöds av socialdemokraterna och vänsterpartierna. Flera vill ha ett lokalt försök med legal cannabis i Köpenhamn, men på nationell nivå har motståndet hittills varit stort.

Inkomsterna från turismen och skolgrupperna har blivit en allt viktigare inkomstkälla, förklarar Kirsten Larsen. 30 000 besökare går med i de guidade grupperna per år. Den siffran är knappast i överkant. Jag räknar till sju grupper med 12–15 personer i varje som visas runt bara den här dagen.

Kirsten Larsen avbryts av ett telefonsamtal. En grupp elever vill komma på besök eftersom de ska göra ett skolarbete om Christiania.

 

 

Fotnot: De flesta som bor och arbetar på Christiania vill inte ha med sitt efternamn i media.

Dela artikeln:
0