Spel

CAN: Koppling mellan alkohol och spel om pengar

Allt färre unga ägnar sig åt spel om pengar. Men de som dricker alkohol tenderar att spela mer än andra.

Spelandet har minskat kraftigt bland ungdomar i årskurs 9 och andra året på gymnasiet ända sedan 2001. Det visar en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

År 2001 hade hälften av pojkarna i årskurs 9 spelat om pengar den senaste månaden. 2018 var det bara 8 procent som spelat den senaste månaden i samma kategori. Och spelandet har sjunkit kraftigt bland alla kategorier i undersökningen.

Bland flickor har minskningen, i båda åldersgrupperna, sjunkit från 20 procent år 2004 till 2 procent förra året. Skillnaden mellan pojkar och flickor har varit stor under hela mätperioden. Bland pojkar på gymnasiet har spelandet minskat från 44 procent 2004, till 15 procent 2018.

En anledning till minskningen kan vara att 18-årsgräns införts av många spelbolag och att onlinespel ofta kräver att man har ett betalkort.
– Till största delen spelar ungdomar inte på internet utan fysiskt med lotter eller tips. Men det finns en stor grupp som uppgett att man spelar ”övriga spel på internet”, och vi har inte riktigt lyckats ringa in vad det handlar om, säger Martina Zetterqvist, utredare på CAN och medförfattare till rapporten.

Bland de pojkar som spelar finns det tecken på ett problematiskt spelande hos var fjärde ungdom. I undersökningen anses man ha ett problematiskt spelande om man upplever sig spela om mer och mer pengar, eller om man ljugit om sitt spelande för en närstående. CAN menar också att det finns en koppling mellan spelande och andra riskbeteenden som att konsumera alkohol, narkotika eller att ha varit utsatt för mobbning. De ungdomar som dricker alkohol eller använder narkotika är också mer troliga att ha spelat under det senaste året.
– Vi kan se på de sambanden vi tittat på att det finns en koppling mellan substansanvändning och spel om pengar. Det är ett mönster både bland yngre och äldre, säger Martina Zetterqvist.

Ett riskabelt spelande verkar går att knyta statistiskt till ansträngda sociala relationer, dåliga skolresultat, kriminalitet, depression och risk för problematiskt spelande i vuxen ålder. De som har ett problematiskt spelande verkar må sämre.
– I båda åldersgrupperna finns det en större risk för att utveckla ett problematiskt spelande om man blivit mobbad eller är missnöjd med sig själv. Det ser vi inte bland moderata spelare, säger Martina Zetterqvist.

Mer från Accent