Du är ordförande i IOGT-NTO:s somaliska förening i Örebro. Sedan när?
– Sedan 2012. Men föreningen har funnits sedan 2006. I början var inte föreningen särskilt aktiv, men nu är vi 84 medlemmar. Samtliga är från Somalia och många är ungdomar – och via ungdomarna får vi in deras föräldrar och andra släktingar. Vi erbjuder en mängd aktiviteter, som läxhjälp, simning och fotbollsturneringar. Vi ger också våra medlemmar information om Sverige, vad som gäller här, vilka rättigheter och skyldigheter man har. Vi lyfter fram vikten av att själv vara aktiv och försöka integrera sig. Vi håller också föreläsningar om drogen khat och varför khat är förbjudet att använda i Sverige. Många reagerar negativt och tycker att Sverige fördömer deras bruk av khat. Men vi anser förstås att man inte ska sitta och tugga khat på nätterna, utan att man ska ut i samhället och göra rätt för sig.
Är khat ett problem bland somaliska invandrare?
– Ja, det är ett jättestort problem, men många somalier håller inte med om det. De är vana från sitt hemland att tugga khat, som är en drog man blir pigg av, och vill fortsätta här. De blir arga när vi säger att de måste sluta. Men medan en dos khat kostar någon krona i Somalia, kostar den 400 kronor här. Det kan innebära att vissa måste bli kriminella för att finansiera sitt missbruk. Jag har sett många familjer gå sönder på grund av den här drogen. Det är mest män som missbrukar och de klarar inte av att försörja sina familjer, vilket inte bara drabbar dem själva utan även deras fruar och barn.
Hur ser du på din roll som ordförande?
– Jag hoppas att jag ska kunna påverka IOGT-NTO att lyfta upp problemet med khat – och att frågan på så vis ska uppmärksammas mer av polis och myndigheter. Jag vill påstå att bortåt 90 procent av alla somalier i Sverige någon gång har provat khat. Det är kanske inte så många som är aktiva, men användandet börjar i allt lägre åldrar, vilket är ett stort problem. Vi har pratat med polisen i Vivalla, där många somalier bor, för att göra dem uppmärksamma på det utbredda khatanvändandet.
Intervjun publicerades i Accent nr 3/2014.