Michaela Brädefors

Michaela Brädefors Foto: Jonas Forsberg
Av: Maria Zaitzewsky Rundgren

Vad engagerar dig?

– Jag är ung, ny-nykter och förbannad, och vill vända den ilskan till något bra. Jag har länge vetat att den dag jag blir nykter ska jag engagera mig och väcka debatt kring bland annat bristen på samverkan mellan psykiatri och missbruksvård. Andra frågor som engagerar mig är utsatta kvinnor i missbruk och socialtjänsten, som måste bli bättre på att fånga upp barn som lever i missbruksmiljöer.

– Nykterist har jag varit i ungefär ett år, och medlem i IOGT-NTO några månader. För mig är engagemanget ett sätt att undvika återfall och ha ett mål. På sikt vill jag också engagera mig mer i IOGT-NTOs föreningsliv.

Berätta om din bakgrund.

– Fjorton år gammal var jag redan alkoholist och när jag var 15 flyttade jag hemifrån. Jag hade en trasslig barndom och mådde psykiskt dåligt, vilket gjorde att jag började självmedicinera med alkohol. Jag förstod att jag var alkoholist och kände igen symptomen, eftersom personer i min familj led av samma sjukdom. Men det tog tid att förstå att jag självmedicinerade. Jag visste inte hur jag skulle kunna ta mig ur missbruket och accepterade att det var så det var.

Fick du ingen hjälp?

– Jag försökte bli nykter och var på behandlingshem, men jag passade inte in och återföll i missbruk. Först nu har jag fått skräddarsydd hjälp utifrån mina behov och har fått kontakt med psykiatrin, då jag har en dubbeldiagnos. Viktigast för mig har varit att få stöd i nykterheten. Utan referensramar och stöd är det svårt att veta hur man gör för att leva ett ”normalt” liv.

Hur mår du i dag?

– Jag mår bra. Jag hyr ett hus där jag bor sedan fem år. Jag har fått stabiliserande medicin för min psykiatriska diagnos och går i eftervård. Snart ska jag börja plugga psykologi och ska gå en behandlingsassistentutbildning. Jag ser ljust på framtiden.

Dela artikeln:
0