Medlemmen

Peter Roth

Månadens medlem heter Peter Roth och är 54 år. Just nu befinner han sig i Palestina där han jobbar som ekumenisk följeslagare.

Du befinner dig Israel och Palestina som ekumenisk följe­slagare. Berätta!
– Jag har befunnit mig här sedan mars och min uppgift, tillsammans med en handfull andra följeslagare från olika länder, är att utgöra en preventiv närvaro i området, att vara ögonvittne. Vi är opartiska men tar ställning för internationella lagar. Vi inga mänskliga sköldar utan arbetar fredsbevarande och våldsdämpande genom att iaktta, lyssna, finnas till hands och föra statistik över det vi ser. Själv skriver jag också reseberättelser om mina iakttagelser. Jag har länge varit intresserad av Israel-Palestinakonflikten och när jag hörde ett föredrag om vad ekumeniska följeslagare gör, ansökte jag och blev antagen. Alla kan söka, unga eller gamla, bakgrund eller erfarenhet spelar ingen roll, bara man har ett engagemang.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– Den kan börja klockan fyra på morgonen med att vi tar en taxi till en checkpoint, en plats där palestinier som jobbar i Jerusalem måste passera. Checkpointen ser ut som en boskapsfålla och palestinierna kollas av vakter innan de släpps igenom. Vi brukar vara där i cirka tre timmar och försöker, genom vår närvaro, bidra till att passeringen sker på ett humanitärt sätt. Här finns även andra, israeliska ideella fredsorganisationer, som arbetar för att allt ska gå schysst till. Efteråt skriver vi rapporter om vad vi sett. Jobbet kan också exempelvis bestå i att stödja palestinier som vräkts från sina hem. Vi kollar upp och dokumenterar.

Vad är din drivkraft?
– Jag har sett mycket orättvisor här och anser att världen måste få upp ögonen för detta! Jag tror att jag, genom min närvaro, kan göra en liten skillnad. Ibland är det frustrerande att inte kunna ingripa mer, men det är viktigt att komma ihåg att alla kan göra något och bidra. Mina reseberättelser mailar jag till tidningar och politiker, för att situationen här ska uppmärksammas mer. På ett rent personligt plan har erfarenheten ökat min tacksamhet för att jag bor i Sverige, att jag har tak över huvudet och mat på bordet. Jag har också upplevt många positiva möten med människor här, de är ofta mycket vänliga och generösa och bjuder på det de har, trots att de har det svårt.

Maria Zaitzewsky Rundgren

Mer från Accent