Läsvärd biografi om banbrytande journalist
Foto: Helén Karlsson/Bonniers förlag

Läsvärd biografi om banbrytande journalist

Ester Blenda Nordström är Sveriges första "wallraffande" journalist. I Ett jävla solsken beskriver Fatima Bremmer hennes livsgärning på ett sätt som gör henne levande för läsaren, och boken lika spännande som Ester Blenda Nordström själv.
Av: Eva Ekeroth

Ett jävla solsken är smeknamnet som Ester Blenda Nordström, Sveriges första wallraffande journalist, får av sin familj. Det är också titeln på Fatima Bremmers ambitiösa, och välförtjänt Augustprisade, biografi om journalisten. Ester Blenda Nordströms wallraffande äger dessutom rum långt innan Günther Wallraff är född. Redan 1914 tog Ester Blenda Nordström tjänst som piga för att kunna skildra pigornas usla villkor i arbetslivet i en artikelserie i Svenska Dagbladet.

Ester Blenda Nordström var en pionjär inom den svenska journalistiken; hon ville själv uppleva den verklighet hon skulle skildra, inte berätta andras historier. Hon var också med och banade väg för kvinnliga journalister. När hon började på Svenska Dagbladet fanns där bara tre kvinnliga reportrar. De var inte inbjudna till redaktionens morgonmöten och fick endast ägna sig åt notisskrivande. De stora nyheterna och reportagen var reserverade för de manliga kollegorna.

 

I eget namn tjänstgjorde Ester Blenda Nordström senare som lärarinna på en nomadskola för barn till renskötande samer. Hennes engagemang för samernas livsvillkor går inte att ta miste på, trots att hennes skildringar delvis präglas av samtidens rasistiska syn.

Under finska inbördeskriget reste hon till nordligaste Finland som utsänd nödkommissarie. När hon blir varse hur illa ställt det är med livsmedelsförsörjningen lyckas hon får svenska Folkhushållningskommittén att bidra med kött och grönsaker. Hennes artikel i Svenska Dagbladet får igång en pengainsamling.

Hon tar en båt till New york och reser i tredje klass tillsammans med emigranter från Norden, hon bodde en period i Sibiren tillsammans med upptäcktsresanden René Malaise och, inspirerad av Evert Taube, red hon över Anderna på en åsna.

 

Hon blev också flickboksförfattare och hennes böcker om Ann-Mari Lindelöf, ”en impulsiv vildhjärna som alltid tycks råka i problem” blev mycket framgångsrika. Ann-Mari har tydligt inspirerat Astrid Lindgren till hennes mer berömda karaktärer Pippi Långstrump, Madicken och Emil i Lönneberga.

 

Tack vare Fatima Bremmers gedigna arbete (källhänvisningarna upptar 32 sidor), där Ester Blendas brev till nära och kära är främsta källan, och familjens välvilja att låta författaren få tillgång till desamma, får läsaren möjlighet att komma Ester Blenda Nordström in på livet. Hon visar sig vara en orolig själ som inte kan vara hemma i Stockholm särskilt långa perioder utan ständigt har nya resor på gång. Att resa, särskilt till glest bebyggda områden har en lugnande inverkan. Stundtals drömmer hon om att slippa skrivmaskinen och bli bonde. Hon gick till och med igenom en lantbruksutbildning och köpte sig en liten gård.

I Stockholm hade hon ett rikt umgängesliv och var mycket ute och festade. Lite väl mycket. Cigaretter och alkohol konsumerade hon i stora mängder, något som sannolikt ledde till hennes allt för tidiga död. Fatima Bremmer anar att en livslång, förbjuden, kärleksrelation med Carin Wærn Frisell, kan ha bidragit till oron och självmedicineringen med alkohol och, på slutet då familjen dragit åt tumskruvarna kring alkoholtillförseln, även lugnande medicin och opium. Femtiosju år gammal somnar Ester Blenda Nordström in 1948 i sviterna av lunginflammation.

Boken är utgiven av bokförlaget Forum.

 

 

Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:

»
Dela artikeln:
0