Forskning

Unik kartläggning avslöjar missbruk av läkemedel

Fler än var tionde svensk har använt beroendeframkallande läkemedel utan läkares ordination. Bättre samordning och nytt fokus i vården krävs för att minska missbruket.

En ny studie gjord i fem EU-länder visar att användning av narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination är ett omfattande problem. Mer än var tionde svensk över tolv år har någon gång använt läkemedlen på icke-medicinska grunder.

Sverige, där färre brukar använda droger än i andra länder, skiljer inte ut sig på något positivt sätt i den här studien. Tvärtom. Inte för något av de tre läkemedelsslagen: centralstimulerande, opioider och lugnande medel, låg Sverige bäst till. Förutom Sverige ingick Danmark, Tyskland, Storbritannien och Spanien i studien.

– Vi ligger i paritet med de andra länderna. Det har vi traditionellt inte gjort, säger Anders Håkansson, docent i beroendemedicin vid Lunds universitet och läkare på Beroendecentrum i Malmö som ansvarat för de svenska och danska delarna av studien, till Accent.

Minst vanligt var missbruk av läkemedlen i Tyskland, som hamnade lägst för alla tre preparaten.

– I Sverige var det lugnande medel och sömnmedel, typ bensodiazepiner som till exempel Stesolid, som var mest förekommande. Därefter kommer opioder som förekommer i smärtstillande läkemedel, och läkemedel som används i behandling av opiatberoende. Lite mindre vanligt var centralstimulantia, som används i behandlingen av patienter med ADHD, säger han.

Trots att de centralstimulerande preparaten är de som missbrukas minst är Anders Håkansson förvånad över omfattningen, 6,1 procent hade använt preparaten utan förskrivning.

– Det är mer restriktioner kring förskrivningen av ADHD-medicin. De kan inte förskrivas utanför psykiatrin. De andra läkemedlen är mer spridda, säger han.

Hans slutsats är dock inte att det förskrivs för mycket ADHD-medicin.

– I opinionen finns det både de som är övertygade om att det sker en överförskrivning och de som är övertygade om motsatsen. Personligen tror jag att det förekommer både och, säger han.

Det absolut vanligaste sättet att få tag på läkemedlen är att man får dem av vänner eller familjemedlemmar. I andra hand kommer att stjäla preparaten, inte långt därefter kommer att ha lurat till sig medicinen av en läkare. Först på fjärde plats kommer att köpa från en familjemedlem eller vän. På sista plats kommer, kanske något oväntat, internetapotek.

De som använder preparaten utan förskrivning är i första hand män. Risken är hälften så stor för kvinnor. Omvänt så är psykisk ohälsa en stor riskfaktor.

– Att ha fått en förskrivning på ett preparat är en riskfaktor för att senare skaffa läkemedlen på annat sätt, säger Anders Håkansson.

Eftersom inte någon tidigare kartläggning gjorts går det inte att säga om problemet ökat.

– Polisen har antagligen bättre koll, men min känsla är att det ökar. På Maria-verksamheten för ungdomar i Malmö är Tramadol, ett smärtstillande läkemedel som innehåller opiater, nu det vanligaste narkotikapreparatet efter cannabis. Så har det inte varit förut, säger han.

Enligt Anders Håkansson är orsakerna till att läkemedlen hamnar hos fel personer flera.

– Det ligger både lite slentrian, okunskap och brist på fokus bakom. Både patienter och läkare kan vara skyldiga till att driva upp förskrivningen av de här preparaten, säger han.

För att få bukt med problemet anser Anders Håkansson att flera åtgärder krävs.

– Sjukvården måste flytta fokus och göra nya prioriteringar. Det är så lätt att ta till de kraftfullaste preparaten genast, men man måste se behandlingen som en trappa. Man måste bli bättre på att behandla psykiatriska tillstånd och smärttillstånd med evidensbaserade metoder och mer individuellt. Mer arbete borde ske i team med olika professioner. Sedan måste vi också bli bättre på att behandla läkemedelsberoende när det uppkommer, säger han.

Genom att förskriva beroendeframkallande läkemedel till personer med beroende kan prognosen försämras.

– Man gör dem en otjänst och riskerar att inte kunna hjälpa dem. Sidobruk av bensodiazepiner är en stor utmaning för beroendevården. Det är en riskfaktor för dåligt förlopp i behandlingen. Dessutom kan metadon och buprenorfin, de preparat som vi använder för behandling av opiatberoende och som är svårare att överdosera än heroin, bli dödliga om de kombineras med bensodiazepiner, säger han.

I studien har drygt 22 000 personer från fem länder medverkat. Bakgrunden till studien är att läkemedelsmissbruk i USA närmast håller på att bli ett folkhälsoproblem. I USA har kartläggningar gjorts tidigare, medan Europa inte har någon motsvarande studie. Ett amerikanskt läkemedelsinstitut har därför bekostat den nya kartläggningen som gjorts av ett oberoende amerikanskt forskningsinstitut. Resultatet visar att de fem europeiska länderna ligger bättre till än USA vad gäller samtliga preparat.

– USA har haft en väldigt omfattande förskrivning länge. Det är möjligt att vi bara släpar efter. Förskrivningen av ADHD-läkemedel ökar kraftigt, säger Anders Håkansson.

Mer från Accent