Som Accent tidigare berättat beslöt Systembolaget i våras att satsa mer pengar på alkoholforskning. Under tre år satsas 5 miljoner kronor per år, istället för de 3 miljoner kronor per år som tidigare delats ut.
– Jag har sökt pengar från Alkoholforskningsrådet två gånger tidigare, så jag är extra glad över att ha fått pengar den här gången, säger Christina Nehlin Gordh, universitetslektor vid Institutionen för neurovetenskap och psykiatri vid Uppsala Universitet.
Tillsammans med två kollegor forskar hon om motiv för alkoholanvändning, och de har redan kommit igång med projektet tack vare pengar från bland annat sjukhusfonder.
– Vi har samlat in material till ett frågeformulär. Nästa steg är att se vilka motiv folk har med hjälp av det formuläret. Vi kommer att titta på om motiven skiljer sig mellan olika grupper av personer, exempelvis baserat på kön, ålder och psykisk hälsa.
De pengar projektet får från Systembolagets Alkoholforskningsråd kommer att användas under 2015 och 2016, och sedan ska forskarna redovisa hur pengarna har använts.
– 100 000 kronor täcker inte hela projektet, men det täcker delar av våra löner. Vi pusslar med pengar från olika håll.
Christina Nehlin Gordh anser att motiven bakom alkoholanvändning är för dåligt undersöka i Sverige, framför allt bland vuxna.
– Vi tror att det här med motiv till varför man dricker är ganska viktigt att prata om, så att behandlaren kan prata om olika alternativa lösningar för de orsaker som ligger bakom. Man kanske dricker för att man känner sig olycklig och ensam, eller så kanske det är så att man huvudsakligen dras med när det är fester. Vissa motiv är mer kopplade till att man utvecklar beroendeproblem som är mer allvarliga.
Målet med projektet är att skapa ökad uppmärksamhet på vilka motiv som ligger bakom att människor dricker, samt att behandlare i framtiden ska använda forskarnas motivformulär på sina patienter.
– Formuläret består av 20 frågor som innehåller fyra olika orsaksmotiv, och så ska man gradera vilka motiv som är viktigast. Vi har översatt formuläret från engelska. Det lanserades på 90-talet och är väldigt välanvänt inom forskningen internationellt sett.
Christina Nehlin Gordh planerar att söka mer pengar för projektet nästa år.
– Det finns många intressanta saker att titta på. Vi vill bland annat komplettera med intervjuundersökningar för att se hur de stämmer överens med det vi hittat med formuläret, säger hon.
De andra forskarna som tilldelats pengar från Alkoholforskningsrådet har fått mellan 100 000 och 300 000 kronor var. Pia Steensland har exempelvis fått 100 000 kronor för att utvärdera dopaminstabilisatorn OSU6162 som ett läkemedel mot alkoholberoende, och Tomas Hemmingsson har fått 200 000 kronor för att studera sambandet mellan social position i barndomen och senare alkoholrelaterad sjuklighet och död.