Sjävmedicinering

Självmedicinering med alkohol oroar

Varannan svensk har känt sig orolig för att någon eller några de känner använder alkohol för att lindra psykiska eller fysiska besvär.

Fyra av tio svenskar känner någon som använder alkohol för att lugna nerverna, dämpa stress eller slappna av. Mer än hälften av alla som själva gjort det under de senaste tolv månaderna anser att det brukar hjälpa. Särskilt vanligt är det bland kvinnor mellan 18 och 29 år. Sextio procent av dem uppger att det är vanligt att dricka alkohol av det skälet.

Omkring 20 procent känner någon som använder alkohol för att lindra nedstämdhet eller sorg, men för unga kvinnor är siffran betydligt högre, 37 procent.

Närmare hälften av de tillfrågade, 47 procent, har oroat sig för över personer i deras omgivning som använder alkohol i syfte att lindra psykiska eller fysiska besvär.

Det visar en undersökning som Systembolaget låtit Kantar Sifo göra under våren. Resultatet presenteras i Alkoholrapporten 2018.

– Psykisk ohälsa är ett ökande samhällsproblem, men det talas sällan om kopplingen till alkohol. Självmedicinering är en riskfaktor för att utveckla alkoholberoende, och det är en del av vårt samhällsuppdrag att informera om alkoholens risker, säger Magdalena Gerger, VD Systembolaget, i ett pressmeddelande.

Av undersökningen framgår också att en tredjedel av de äldre männen i undersökningen använder alkohol för att kunna somna en gång i veckan eller oftare.

Trots att många använder alkohol för att självmedicinera mot psykiska besvär kan resultatet i själva verket bli det motsatta. Även det framgår av Alkoholrapporten 2018.

Enligt rapporten förskjuter alkohol balansen mellan hämmande och stimulerande signalsubstanser så att nivåerna mellan de hämmande ökar och de stimulerande minskar. Om hjärnan utsätts för alkohol en längre tid försöker den kompensera genom att öka de stimulerande och minska de hämmande, vilket leder till obalans i systemet. 

– Det vanskliga med alkohol är att det på kort sikt kan kännas som att det fungerar för att dämpa negativa känslor, men i förlängningen kan effekten bli den motsatta. På sikt leder regelbundet alkoholintag till förändringar i hjärnan som paradoxalt nog gör en mer stresskänslig, ökar sömnbesvären och nedstämdheten, säger Lotfi Khemiri, läkare och beroendeforskare vid Beroendecentrum Stockholm, i pressmeddelandet.

Det finns också ett samband mellan alkohol och depression, även om det är svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Kanske kan vilken som leda till det andra?

Enligt rapporten lider mellan 30 och 40 procent av personer med alkoholproblem också av depressionsliknande tillstånd, samtidigt som mellan fem och tio procent av de som lider av depression också har alkoholproblem.

Det finns studier som visar att alkoholproblem kan uppstå av självmedicinering, men det finns också studier som visar att alkoholproblem kan leda till depression. Det ena utesluter inte det andra.

Mer från Accent