Så skadar alkohol fostrets hjärna

"Det finns ingen säker nivå", säger forskarna bakom ny studie som visar hur fostrets hjärna skadas av alkohol. Forskarna menar också att många barn som skadats av alkohol får diagnosen ADHD.
Av: Eva Ekeroth

Att kvinnor som dricker alkohol under graviditeten oftare får barn som är mentalt underutvecklade och har olika fysiska missbildningar är ingen nyhet. Hittills har det dock varit oklart vilka biologiska mekanismer som ligger bakom syndromet.

Nu har forskare vid University of California upptäckt att om de ger gravida möss en 25-procentig alkoholblandning så kapas förbindelser mellan hjärnceller och ungen visar tecken på ångest, saknar initiativförmåga och har dålig koordination. Det rapporteras i ett pressmeddelande från University of California.

När forskarna jämförde dem med musungar som inte utsatts för alkoholexponering visade det sig att alkoholen förändrat genuttrycket i neocortex, den yttersta delen av hjärnbarken i hjärnan.

Genuttrycket är den process som överför information från en gens DNA till cellerna. Det bestämmer hur cellerna ska bete sig och bilda nätverk i hjärnan. Neocortex är den del av hjärnan som styr intelligens, syn och motoriska färdigheter.

– Den här forskningen hjälper oss att förstå hur substanser som alkohol påverkar hjärnans utveckling och förändrar beteendet, säger Kelly Huffman, biträdande professor i psykologi vid UC Riverside och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Även om mössen i försöket fick stora mängder alkohol påverkas hjärnans utveckling även av små doser enligt Kelly Huffman.

– Jag var förvånad över att resultaten var så dramatiska, säger Kelly Huffman.

Kelly Huffman misstänker att många barn som skadats av alkohol, felaktigt får diagnosen ADHD.

Hon anser att gravida helt bör avstå från att dricka.

– ­Skulle du hälla whiskey i ditt barns nappflaska?  Att dricka under graviditeten är ungefär samma sak. Om du frågar mig om tre glas vin under graviditeten kommer att ge ditt barn FASD svarar jag ”troligen inte”. Om du frågar mig om det kommer att bli några förändringar i hjärnan svarar jag ”troligen”. Det finns ingen säker nivå, säger Kelly Huffman.

Undersökningen är publicerad i novembernumret av den vetenskapliga tidskriften The Journal of Neuroscience.

En utförlig artikel finns också på den danska webbsidan Videnskab.dk.

 

Dela artikeln:
0