Så skadar alkohol den unga hjärnan
Foto: iStock

Så skadar alkohol den unga hjärnan

Ungas hjärnor skadas mer av alkohol än vuxnas. Våra hjärnor utvecklas fram till 25-årsåldern. Fram till dess är vi känsligare för alla former av påverkan.
Av: Eva Ekeroth

I ett laboratorium i Uppsala finns en bur med råttor som kan lära oss något om hur den unga hjärnan påverkas av alkohol. Buren är utrustad med två pedaler. Trampar råttorna på den ena pedalen får de en liten belöning i form av godis. Väljer de i stället den andra pedalen händer oftast inget alls, men nu och då får råttan en stor belöning.

Det visar sig att råttor som druckit alkohol under ungdomstiden konsekvent väljer den pedal som ger stor, men osäker belöning. Andra råttor räknar ganska snart ut att de, i längden, får mer godis om de håller sig till pedalen som ger liten, men säker, utdelning.

− Det förefaller som om alkoholen orsakar skador på framhjärnsbarken, den del av hjärnan som vi använder för att fatta beslut, göra riskbedömningar och kontrollera impulser, säger Ingrid Nylander, professor i farmakologi vid Uppsala universitet och den som ligger bakom experimentet.

Att skadorna verkar blir bestående tycker inte Ingrid Nylander är så konstigt.

− Hjärnan utvecklas som mest under barn- och tonårstiden och är inte färdigt utvecklad förrän i 25-årsåldern. Störs utvecklingen under de här känsliga ­perioderna kan bestående skador uppstå, säger hon.

Under den här perioden sker omfattande förändringar i hjärnan; celler bildas och förstörs, kopplingar mellan nervceller nybildas och förändras.

− Vi har inte ens samma antal hjärnceller i alla stadier av utvecklingen. Under vissa perioder är våra hjärnor mer mottagliga för att lära oss olika saker, språk till exempel vet ju alla hur mycket lättare det är att lära sig som ung. Som unga är vi också mer nyfikna, impulsiva och riskbenägna, säger Ingrid Nylander.

Hjärnan kräver intryck och påverkan utifrån för att utvecklas. Den unga hjärnan är mer påverkbar, på gott och ont. Familjesituationen, den omgivande miljön eller ett trauma – allt sätter spår för livet. Det gör också droger.

− Ju tidigare man börjar med någon drog, desto större är risken att man blir beroende, även av andra droger, säger Ingrid Nylander.

Forskning visar också att förändringar på hjärnan kan uppstå utan kemisk påverkan av alkohol eller andra droger.

− Även råttor som inte fått alkohol, men vuxit upp i en dålig miljö, får förändringar på hjärnan. Den förändringen förs vidare till nästa generation. En råtta som vuxit upp med en mamma som inte tar hand om sina barn kommer inte heller att ta hand om sina ungar på ett bra sätt, säger Ingrid Nylander.

Våra gener förs vidare till våra barn. När en förändring uppstått i genernas funktion kan den också föras vidare till nästa generation. Det är inte generna som ändras – de gener vi föds med är desamma genom hela livet – det är aktiviteten i dem som påverkas av yttre faktorer.

− Det är ungefär som att med en ”på- och av-knapp” aktiviera olika gener, förklarar Ingrid Nylander

Kan förändringar åstadkommas åt ett håll bör de även gå att vända tillbaka. Ingrid Nylander berättar att det gjorts lyckade försök att återställa förändringar på kemisk väg.

− Det skulle kunna tyda på att vi i framtiden kan få ett läkemedel som hjälper, säger hon.

På samma vis kan skador som uppstår av dålig social miljö vändas.

− Låter man den dåligt omhändertagna råttungen flytta till en annan miljö, med en mamma som tar bättre hand om den, återställs förändringarna, säger Ingrid Nylander.

Dela artikeln:
0