Forskning

Ny rapport: Alkohol inte bra för hjärtat

Det vanliga påståendet om att lite alkohol skulle vara bra för hjärtat saknar stöd i forskningen. Det visar IOGT-NTO:s och svenska läkaresällskapets nya rapport som presenterades på Läkarstämman i går.

Vid ett seminarium under Medicinska riksstämman presenterades IOGT-NTO:s och Svenska Läkaresällskapets gemensamma rapport om lågdoskonsumtion av alkohol.

– Jag blev förvånad över hur lite vetenskapligt stöd det finns för att alkohol skulle vara bra för hälsan. Det finns inte en enda randomiserad, vetenskaplig studie som visar på detta. Och ändå är det ett budskap som vi mata med hela tiden och läkare säger till sina patienter, säger Tim Naemi, en av författarna till IOGT-NTO:s och Svenska läkaresällskapets rapport som släpptes idag, till Accent strax innan rapporten ska presenteras.

Han låter betydligt mer bestämd än när Accent träffade forskargruppen när de samlades på Wendelsberg i augusti.

– Det som hänt sedan dess är att det faktiskt kommit en vetenskapligt hållbar studie på 260 000 européer. Den visar inte några sådana effekter. Den visar att ju mer man dricker desto större skador, säger han.

Han påpekar att forskarna inte utesluter att alkohol kan ha positiva effekter i något avseende.

– Det är inte det vi säger. Vi säger bara att det inte finns något vetenskapligt stöd för sådana effekter, så här långt, säger han.

Seminariet där rapporten presenteras hålls sist på fredagseftermiddagen. Arrangörerna, IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet oroar sig för att publiken ska utebli. Oron visar sig dock vara obefogad. Lokalen blir nästan fullsatt, vilket betyder att mellan 80 och 90 personer kommer för att lyssna.

Foto: Eva Ekeroth
Foto: Eva Ekeroth

Tim Naemi redogör för det problematiska med den J-kurva som säger att de som inte dricker alkohol alls löper en något större risk, än de som dricker lite, att drabbas av olika sjukdomar och dö i förtid.

– Problemet är att kurvan inte ser likadan ut i alla länder. I Indien är det en rät linje. Där ökar skadorna linjärt med konsumtionen. Det borde den inte göra om det finns positiva hälsoeffekter, säger han.

Ett annat problem är att alkohol är bra mot så mycket.

– Antingen kan vi imponeras över denna mirakelmedicin eller så kan mångfalden göra oss skeptiska, säger han.

Tim Naemi räknar upp alla åkommor som alkohol har visat sig hjälpa mot: förutom hjärt-kärlsjukdom även diabetes, Alzheimer, struma, cancer, gallsten, dövhet, urinvägsinfektion, låg födelsevikt, övervikt, psykisk sjukdom, stroke, reumatism, astma, vanlig förkylning och – hör och häpna – levercirrhos.

Enligt Tim Naemi finns ett tydligt samband mellan måttlig konsumtion och god hälsa.

– Men det man måste fråga sig är om sambandet är kausalt. Är måttlig alkoholkonsumtion upphovet till god hälsa eller är den ett tecken på god hälsa?

För att få ett tillfredsställande svar krävs, enligt Tim Naemi, att det görs fler randomiserade studier.

– När man gör en randomiserad studie kontrollerar man att inte andra variabler kan påverka utfallet. De studier som hittills har gjorts på alkohol har varit observationsstudier där man frågar folk hur mycket de dricker. Bland dem som inte dricker hamnar även personer som tidigare druckit alkohol, men slutat. Även i studier som kontrollerar att inte personer som tidigare varit beroende finns med, så slinker de som tidigare druckit mycket med. Tillsammans med dem som inte dricker av hälsoskäl påverkar de resultatet, säger han.

Studien på 260 000 européer som publicerades i augusti är den enda Tim Naemi och de andra forskarna anser håller måttet.

I en metaanalys av tidigare gjorda undersökningar jämförde man européer med en genetiskt dålig förmåga att bryta ner alkohol med andra européer. De som inte kan bryta ner alkohol dricker sällan eftersom de får en rad obehagliga symptom. Analysen visar att de har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom och inte högre. Inte heller hade de högre risk för diabetes, dåligt kolesterol eller stroke.

– Även om det skulle komma studier som kan visa att alkohol har en skyddande effekt på hjärtat så finns det mer effektiva och säkrare metoder att använda. Alkohol är ändå ett cancerframkallande preparat som orsakar enorma skador och kostnader för samhället, säger Tim Naemi.

Han tycker att det är viktigt att riskerna med alkohol får mer utrymme i debatten.

– Alkoholindustrin använder hälsoaspekten för att hindra viktiga alkoholpolitiska beslut att fattas. Den som vill dricka alkohol ska göra det för att de gillar det, men inte föröka rättfärdiga sitt drickande av hälsoskäl. Det är ingen hälsodryck säger han.

Sven Andréasson, professor i socialmedicin och överläkare vid Beroendecentrum i Stockholm, jämför antagandet om alkoholens hälsoeffekter med östrogendebatten.

– Många studier, faktiskt ännu fler än de som finns om alkohol, visade att östrogen tillskott till kvinnor i klimakteriet skyddade mot hjärt-kärlsjukdomar. I många år var det en behandling som rekommenderades till kvinnor. Ända tills någon gjorde en randomiserad studie som visade att det inta hade någon skyddande effekt, säger han.

Jonas Sjögren, Svenska läkaresällskapets representant i referensgruppen för rapporten, tror att rapporten kommer att vara till nytta för allmänmedicinare.

– Läkare som läst rapporten kommer förhoppningsvis inte att rekommendera sina patienter att dricka alkohol. Kanske kan rapporten också leda till att läkare blir lite mer aktiva i alkoholpolitiken från och med nu, säger han.

Johannes Forsberg, journalist på Expressen och krönikör i Fokus, är inbjuden till seminariet för att förklara hur det kommer sig att nyttan av alkohol är så populärt att skriva om. Han är också förvånad över att de påstådda  hälsoeffekterna är så dåligt underbyggda.

– Jag blev förvånad över att det inte fanns en enda randomiserad studie, säger han.

Att alkoholens positiva effekter får så stort utrymme tror han inte beror på att vi gillar goda nyheter.

– Vi gillar att bli skrämda. Ingen risk är för liten för att slå upp till en nyhet. Med alkohol är det annorlunda. Jag tror vårt förhållande till alkohol är mer emotionellt än vad det är till blåbär som det nyligen kommit larmrapporter om. Det är stor kontrast till hur lite utrymme nyheten om alkoholens cancerogena effekter har fått, säger han.

Han tycker dock inte att medierna kan lastas för den felaktiga bilden.

– Det är snarare ett symptom på samhällets syn. Det handlar också om vad läsarna vill ha. Och de ekonomiska nedskärningarna ger ett minskat utrymme för journalister att kritiskt granska forskningsresultat, säger han.

Han anser att vi behöver ändra synen på alkohol.

– Vi måste sluta ljuga för oss själva. Alkohol är ett farligt gift, jämförbart med illegala droger, men socialt accepterat och många tycker om det. Tillgången måste begränsas och alkohol säljas så säkert som möjligt så att inte folk uppmuntras att dricka, säger han.

Rapporten har fått stor uppmärksamhet i medierna under fredagen: Svenska Dagbladet, Dagens Medicin, TV4 Nyheterna, Sveriges Radio, Aftonbladet.

Artikeln uppdaterades 2014-12-06.

Mer från Accent