I studien ingick 24 städer. Av dem slumpades 12 till att förstärka sin lagstiftning och 12 till att inte göra någon förändring.
Alla 24 städerna ingick i ett statligt stött program för att intensifiera kampen mot tobaksreklam och försäljning till personer under 18 år. Skillnaden mellan städerna var att i 12 av dem ändrades lagen så att det blev förbjudet för unga att använda och inneha tobak. Den som ertappades med tobak på offentlig plats fick böta.
Resultat över förväntan
Åtgärden hade förväntad effekt; efter fyra år kunde man visa att rökningen i årskullarna från städer med hårdare lagstiftning ökade långsammare under åren än i de andra städerna.
Man undersökte också hur ofta ungdomarna använt alkohol eller andra droger. Det visade sig att resultaten även gäller för dessa preparat.
För alkohol var det fler som aldrig testat alkohol och färre som gjort det nyligen. Även antalet tillfällen som ungdomarna erbjudits att köpa illegala droger påverkades i samma riktning.
Små skillnader
Några stora skillnader mellan städerna har inte uppmätts även om de är signifikanta. Antalet ungdomar som testat någon drog var litet i samtliga städer. Före försöket var det dock ingen skillnad mellan städerna.
Författarna till studien drar slutsatsen att polisens insatser på tobakssidan gjorde ungdomarna mindre benägna att använda andra droger på grund av risken att bli ertappade. De antar också att samhällets normer mot att unga använder tobak kan ha spillt över på andra droger.
Polisen tror att ungdomar som röker offentligt kan uppfattas som en signal till narkotikalangare att de kan vara intresserade av droger. Färre unga som röker offentligt kan därför göra området mindre attraktivt för langare. Dessutom anses minskad synlighet minska normaliseringen och samhällets acceptens.
En annan förklaring kan helt enkelt vara att minskat tobaksbruk sprider sig till alkohol och andra droger.
Studien är publicerad i Journal of Community Psychology.