I studien har 349 vuxna alkoholberoende indelade i tre grupper följts upp. I den ena gruppen var målet helnykterhet, i den andra var målet att kunna dricka kontrollerat. För en tredje grupp fanns inget mål uppsatt. Alla klienter i studien hade gått i olika evidensbaserade behandlingar i Region Västra Götaland; två 12-stegsbehandlingar och en psykosocial behandling. Den första uppföljningen skedde efter två och ett halvt år och den andra fem år efter avslutad behandling.
– Bäst resultat visar gruppen som hade helnykterhet som mål, säger psykolog Kristina Berglund, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Bland de som hade helnykterhet som mål när behandlingen inleddes var 76 procent antingen helnyktra eller hade en låg till måttlig alkoholkonsumtion efter fem år. Som jämförelse hade 59 procent i gruppen med kontrollerad konsumtion samma låga konsumtion. Bland dem utan mål var motsvarande siffra 61 procent.
Det som utmärkte klienter med nykterhet som målsättning var också att de hade dubbelt så hög alkoholkonsumtion som de andra klienterna, drygt 11 flaskor vin i veckan i medeltal, när de påbörjade behandlingen. De hade också haft problem länge, i medeltal i 13 år.
– Det är viktigt att de som behandlar personer med alkoholproblem upplyser klienterna om att helnyheterhet är den mest effektiva målsättningen för att resultatet ska hålla över tid. Detta gäller speciellt för de klienter som under en lång tid haft en hög alkoholkonsumtion, säger Kristina Berglund.
Studien är gjord inom det longitudinella och tvärvetenskapliga projektet Gothenburg Alcohol Research Project, GARP, vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.