Det stora hjärtfelet
Foto: iStock

Det stora hjärtfelet

De senaste 20 åren har en stor mängd studier visat att en måttlig mängd alkohol är bra för hälsan. Allt fler ifrågasätter nu resultaten – och menar att de är resultatet av ett systemfel i studierna.
Av: Eva Ekeroth

”Det underliga är inte att jag reflekterat över detta, utan att så många andra inte gör det.” Så kommenterar Hans Olav Fekjær, tidigare överläkare och numera pensionär och rådgivare åt Actis, frågan hur det kom sig att han började tvivla på alla undersökningar som visar att alkohol i måttliga mängder skyddar mot allehanda krämpor.

Hans Olav Fekjær är tidigare överläkare och numera pensionär och rådgivare åt Actis, ett samverkansorgan för norska organisationer engagerade i rusmedelsfrågor. Han anser det helt osannolikt att alkohol skulle kunna skydda mot så många olika krämpor och skrev därför en debattartikel som antogs av den ansedda tidskriften Addiction. Den publicerades där i mars.

− När jag skrev artikeln, i december förra året, var det 24 olika sjukdomar som alkohol sades vara bra för. Nu har de ökat till 29 stycken. Skulle det stämma är det en av de största medicinska sensationerna i modern tid, säger han till Accent.

En och samma dos mot allt

Han påpekar också det märkliga är att alla sjukdomarna verkar förebyggas bäst av samma dos alkohol, den som motsvarar måttlig konsumtion. Effekten blir inte bättre om man dricker mer, tvärtom, överskrids dosen blir effekten oftast den motsatta.

− Sådana resultat borde få alla varningsklockor att ringa. Att alkohol skulle kunna ha den här effekten på en sjukdom är inte alls omöjligt. Tittar man på studierna en och en finns därför ingen anledning att misstro dem. Det är när man ser helheten som man bör bli misstänksam, säger han.

Livsstil troligare orsak

Hans Olav Fekjærs teori är att det inte är alkoholen i sig som skyddar, utan den livsstil som måttlighetskonsumenter i genomsnitt har.

− De flesta sjukdomar som alkohol sägs vara bra emot är livsstilssjukdomar. Det finns flera undersökningar som visar att måttlighetskonsumenter lever sundast. De har högre utbildning, motionerar mer, äter bättre, är oftare gifta och har ett större socialt nätverk, säger Hans Olav Fekjær.

Han säger att det idag är mer socialt accepterat att dricka än att inte dricka och att skälen till att avstå är annorlunda idag.

− För hundra år sedan var de flesta nyktra av politiska skäl, för att de var engagerade i nykterhetsrörelsen. Så är det inte idag. Nu är det mer socialt accepterat att dricka än att inte dricka. De flesta som inte dricker gör det numera av hälsoskäl, säger han.

En norsk undersökning, som gjordes av Kreftregistret i Oslo, visade att organiserade nykterister har 19 procents lägre dödlighet än genomsnittet. I hjärt – kärlsjukdomar var dödligheten 15 procent lägre. Det talar också emot att det skulle vara alkoholen som ger den skyddande effekten, enligt Hans Olav Fekjær.

För sin artikel har han gått igenom 88 olika studier. Förutom de som visar att alkohol är bra för diverse krämpor har han funnit studier av både danska, och amerikanska forskare som pekar på att vindrickande i måttliga mängder snarare är ett tecken på ett gott liv än orsak till det.Det är just det som är svagheten i de studier som visar på alkoholens positiva effekter, enligt Hans Olav Fekjær. Man har hittat ett samband och sedan dragit slutsatsen att det är ett orsakssamband.

− De studier som gjorts är alla observationsstudier. De är aldrig lika tillförlitliga som kontrollerade experimentstudier. Försök på människor går knappast att göra, men på råttor skulle det vara ganska enkelt, men det behövs många råttor och tar lång tid innan man kan se effekt, säger han.

Östrogen var också ett undermedel

Han drar paralleller till östrogenbehandling av kvinnor.

− Man var så säker på att östrogen skyddade mot hjärtsjukdom att läkemedelsproducenterna fick tillåtelse att ange det på förpackningen. Så påbörjades en randomiserad studie och då visade det sig att kvinnorna i försöksgruppen drabbades av hjärtsjukdom i så mycket högre grad än kontrollgruppen att man blev tvungen att avbryta studien i förtid, säger Hans Olav Fekjær.

De som tog östrogen före försöket var de välbeställda och välutbildade som hade råd att gå till gynekologen och som tog till sig nya rön. De drabbades i mindre utsträckning av hjärtsjukdom, trots, och inte tack vare, östrogenet. Av samma anledning tror han att man för hundra år sedan skulle kunnat visa att rökning skyddar mot tuberkulos.

Får medhåll

Sven Andréasson, professor och överläkare, håller med Hans Olav Fekjær.

− Jag tror att han har rätt. De norska studier som visar att organiserade nykterister drabbas av hjärt-kärlsjukdom i mindre utsträckning än andra gör att man måste ifrågasätta slutsatsen att alkohol skulle skydda mot hjärt-kärlsjukdom, säger han.

Han hänvisar också till en indisk studie där man inte hittat några skyddseffekter på hjärtat.

− I Indien är nykterheten norm och att dricka alkohol det avvikande beteendet, säger Sven Andréasson.

Han påpekar att det finns forskare som redan för tio år sedan ifrågasatte sambandet.

− Men det har inte fått någon genklang. Majoriteten har valt att hålla fast vid antagandet att alkoholen har en skyddande effekt, säger han.

Allt kan inte avfärdas

Sven Andréasson avfärdar dock inte alla möjligheter till att alkohol skulle skyddar mot sjukdom.

− Man kan inte helt utesluta att alkoholen skulle kunna ha en sådan effekt på vissa organsystem. Det har till exempel gjorts reumatologiska studier på apor där man kunnat visa att de som konsumerade alkohol i måttliga mängder löpte mindre risk, säger han.

Han anser dock att det oavsett eventuell skyddseffekt mot någon sjukdom är problematiskt att uppmuntra folk att dricka alkohol av medicinska skäl. Till det är alkohol en alltför giftig och beroendeframkallande drog och risken är stor att andra hälsoproblem dyker upp i stället.

 

Dela artikeln:
0