Alkoholforskning

Därför väljer vissa alkohol framför annan belöning

Låga nivåer av en molekyl i hjärnan gör att råttor blir alkoholberoende. Mycket tyder på att samma sak gäller även för människor. Det visar en ny studie från Linköpings universitet.

De senaste fem åren har forskare vid Linköpings universitet undersökt vad som händer i hjärnan hos råttor som utvecklar alkoholberoende. Råttorna har fått välja mellan att trycka fram alkohol med tassen via en pedal i buren, eller att dricka sötat vatten.

– Det normala beteendet är att välja socker. Det är en större belöning för de flesta däggdjur, säger Eric Augier, som lett studien.

Men alla råttor valde inte socker. 15 procent av de 600 råttorna i studien valde att dricka alkohol i stället – och de råttorna fortsatte att välja alkohol trots att de senare i studien fick elstötar av det.

– Just det var det överraskande, när vi upptäckte att råttorna fortsatte även fast de blev skadade av beteendet. Det är nämligen ett av de viktigaste kriterierna för att fastslå ett mänskligt beroende. En människa som är beroende kommer att välja drogen även när de vet att det kommer att skada dem. De kommer fortsätta oavsett konsekvenser, säger Eric Augier.

Råttorna hade uppenbarligen blivit alkoholberoende, och brydde sig inte om att de blev skadade, det viktigaste var att få i sig alkohol.

Forskarna började då att undersöka de beroende råttornas hjärna. Och de hittade ett stort fel. Råttorna hade låga nivåer av en molekyl i hjärnan – ett transportprotein som heter GAT-3 och som ligger i amygdala, en del av hjärnan som styr känsloreaktioner. De låga nivåerna av transportproteinet gör att signalsubstansen GABA i hjärnan inte sugs upp som den ska, utan samlas i amygdala.

Mycket tyder på att samma samband finns även hos människor som är alkoholberoende. Via University of Texas i USA har Linköpingsforskarna fått möjlighet att analysera hjärnvävnad från avlidna personer. De kunde då se att nivåerna av signalsubstansen GAT-3 var låga även hos konstaterat alkoholberoende människor.

– Nu hoppas vi kunna ta fram ett nytt läkemedel mot alkoholism. Vi arbetar redan med det. Det har inte kommit något nytt läkemedel på 30 år, så det finns ett stort behov, säger Eric Augier.

Studien har gjorts av professor Markus Heiligs forskargrupp vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap på Linköpings universitet, i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet och University of Texas i Austin, USA. Studien har publicerats i forskningstidskriften Science.

Mer från Accent