Hjärnans belöningssystem i kombination med lusten att testa gränser och göra saker tillsammans med andra, är förklaringen till rusets lockelse enligt Claudia Fahlke, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.
– Människan har alltid försökt att nå en annan nivå med olika medel. Det finns dokumenterat långt tillbaka. Även det lilla barnet har behov av att uppleva hisnande känslor, till exempel genom att snurra på en gunga eller bli hissat upp i luften. Att känna den lilla förtjusningen över det tillfälliga tillståndet, under kontrollerade former, upplevs positivt. Om det inte går över tillräckligt snabbt blir det däremot obehagligt.
Lust och belöning är starkt kopplade till vår överlevnadsinstinkt, men det är inte hela förklaringen.
– Utöver det finns en stor psykologisk aspekt. Viljan att testa nytt och tänja gränser är central för vår överlevnad. Det måste vi göra för att veta vad som är bra för oss, eller inte. Men berusningen är också en ritual som stärker banden mellan dem som deltar. Känslan av att ingå i ett sammanhang upplevs som positiv. Vi är sociala varelser, säger Claudia Fahlke.
Även råttor och apor gillar ruset berättar hon. Låter man råttor välja mellan vatten och en svag alkohollösning ser man att en grupp väljer att bara dricka alkoholblandningen. Några dricker å andra sidan aldrig alkohol, medan majoriteten väljer att dricka både vatten och alkohol. Av dem som väljer att dricka både och, är det vissa som alltid dricker hälften av varje, medan andra dricker alkohol varannan dag och avstår varannan. Det tyder på att det finns individuella skillnader i vad man föredrar och hur man upplever ruset.
– Vissa får en starkare belöning än andra. Andra reagerar fysiskt med starkt obehag på alkohol. Det är genetiskt. Många asiater har en sådan gen. Personer som har starkt kontrollbehov tycker ofta också att ruset är obehagligt.
På forskningsnivå har man inte kunnat visa att olika personligheter skulle dras till olika droger.
– Men på individnivå har både jag och andra sett det. Personer som är utagerande söker sig ofta till mer dämpande droger och tvärtom. Personer med psykosproblematik söker sig ofta till cannabis eftersom det delvis dämpar vissa av deras symptom, säger hon.
En annan lockelse är att ruset lyfter individen ur det vanliga sammanhanget.
– Man talar om ett parentesbeteende. Det är här och nu som gäller, man får en paus från sitt vanliga liv. Det blir lite mer avslappnat och inte lika seriöst. Skulle något hända, till exempel att man gör eller säger något dumt, så skyller man gärna på berusningen, säger Claudia Fahlke.
Behovet av parentesen är något hon tror kan ha ökat i takt med att allt större krav ställs på oss.
– Ökade krav i samhället kan göra den mer attraktiv. I dag räcker det inte att vara en bra skribent, till exempel. Du måste också se bra ut och vara en god talare.
De associationer till fest som alkohol ger tror hon också spelar roll. Hon är oroad över att alkoholen blivit så central.
– Det har blivit så att det är alkohol vi ska belöna oss med hela tiden: after work, teater, vernissager, när någon slutar eller vi har presterat extra bra. Då ska det drickas alkohol. Det är en oroande utveckling. Gränserna flyttas succesivt och att gå ut och dricka efter jobbet en vanlig vardag är helt accepterat. Det kommer att leda till att fler får problem.
En del av rusupplevelsen handlar också om förväntningar menar Claudia Fahlke.
– Det finns helt klart en placeboeffekt.
I studier har man kunnat visa att dopaminaktiviteten ökar bara av att du förväntar dig något. Men jag har svårt att tro att man skulle kunna känna sig berusad om man aldrig varit det tidigare.
Den positiva upplevelsen varar inte särskilt länge.
– Efter ett eller max två glas avtar den. Att fortsätta dricka gör inte att den första känslan stannar kvar.
Och systemet avtrubbas. Allt större mängder krävs för att bli berusad. Så småningom infinner sig inte den positiva känslan alls: personen har blivit beroende och dricker för att inte må dåligt.
Hur kan man ersätta ruset?
– Lusten att känna kickar och må bra har vi ju. Den får bäst utlopp tillsammans med andra. Vi behöver något som gör det lättare att närma oss varandra. Det kan vara gemensamma aktiviteter som gör att vi stärker gemenskapen. I föreningar där man hittar en gemenskap ser man mindre av alkohol. Det är inte så vanligt att man dricker på frimärksklubbens möten, säger Claudia Fahlke.
Varför dricker folk alkohol?
Enligt en undersökning från Nederländerna som presenteras på webbplatsen Web for health svararde tillfrågade så här:
- Sociala skäl (71%)
- Smakar gott (51%)
- Avkopplande (12%)
- Vill bli påverkad (6%)
- Vill bli berusad (2%)
- För att alla andra dricker (6%)
- Vill glömma problem (0%)
Enligt Tonårsparlören som ges ut av IQ är svenska ungdomars skäl att dricka följande:
- För att bli en del av gemenskapen.
- För att smutta på vuxenlivet.
- För att det verkar spännande.
- För att våga.
- För att det förväntas.
- För att det verkar vara en naturlig del av livet.
På Flashback, där man är helt anonym, svarar folk så här:
”För att det är kul.”
”Vatten dricker man för att överleva, alkohol dricker man i goda vänners sällskap. Alkohol skapar hormoner som gör dig glad (det gör även socker, men inte lika mycket) och när man är lite salongsberusad så blir det mesta lite roligare.”
”För att det är gott, ruset är ju givetvis en fin bonus.”
”Ruset. Jag gillar att bruka andra droger också, men oftast blir det alkohol eftersom det är lättast i sociala sammanhang.”
”Lättare att slappna av och tänka på annat. Skönt att bara va och utan att behöva tänka :P”
”Dricker för att bli full, helt enkelt … Inte nödvändigtvis stupfull dock och sen må illa och ha huvudvärk nästa dag, utan oftast för att bli salongsberusad … Fast jag behöver inte nödvändigtvis befinna mig i en salong, det går fint då man är ensam hemma också …”
”För allt som händer kring det, sällskap, roliga upptåg osv. Sen är väl själva ruset man vill åt egentligen.”
”Antingen för att det är gott eller för att bli lite dragen.”
”Jag dricker på krog eller vid vissa fester, några gånger har det hänt att jag har druckit för att glömma/däcka.
Men det är fan idiotiskt!”
”För att jag kan inte uttrycka mina känslor när jag är nykter. Så jävla skönt att bara ventilera lite när man är lite salongsberusad för en kompis.”
Njutning på låtsas
”Alkohol och andra droger kan skapa optimala upplevelser, men de ligger ofta på en mycket låg nivå av komplexitet. Drogerna förminskar vår uppfattning både om vad som kan åstadkommas och vad vi själva som individer kan åstadkomma … Att vara berusad är en behaglig känsla, men den är bara en vilseledande simulering av den njutning som kommer av ökade möjligheter till handling och ökad förmåga att handla.”
Citat ur boken Flow, 1990, av Mihaly Czikszentmihalyi
Enkät: Vad blir du hög på?
Text och foto: Maria Zaitzewsky Rundgren
Anna Lundbäck, Stockholm:
– Löpning. Speciellt gillar jag att springa tidiga vår- och sommarmorgnar innan stadens brus har kommit igång och luften är frisk, men inte kall. Jag njuter av att pressa mig själv i uppförsbackar, så där så att det känns som om man ska dö. Lättnaden när man är uppe på krönet är obetalbar!
Henrik Östman, Stockholm:
– Att träffa nya människor gör mig hög på glädje. Träning gör mig också hög. Jag gillar att cykla och att springa, och alla endorfiner gör att jag bara vill ha mer.
Bodil Avén, Gotland:
– Jag blir hög av beröm och bekräftelse. Det ger mig en kick att höra att jag är duktig eller snygg, eller att jag har gjort något riktigt bra. Sedan blir jag lycklig av att påta i min trädgård på Gotland. Att se blommor växa och frodas, se skönheten i naturen och uppleva årstidernas växling gör mig hög.
Emelie Lundgren, Stockholm:
– När jag lyssnar på musik så går jag helt in i min egen värld. Det kanske man kan kalla att bli hög. Jag lyssnar mycket på musik, lugn eller poppig beroende på min sinnesstämning, och det får mig att må bra.