Bäst att inte dricka alls för den som vill ut ur beroende
Foto: iStock

Bäst att inte dricka alls för den som vill ut ur beroende

Den som vill komma tillrätta med sitt alkoholproblem har störst chans att lyckas om behandlingen har helnykterhet som mål.
Av: Eva Ekeroth

En studie gjord av forskare från Göteborg visar att de som deltar i en behandling med helnykterhet som mål lyckas bättre än de som genomgår en behandling för att lära sig kontrollera sitt drickande.

– Våra resultat visar att helnykterhet fungerar bättre, men det skulle behövas fler studier med fler behandlingsformer innan man säkert kan säga att det är så. Det kan vara andra faktorer som spelar in, säger förste författaren till studien, Kristina Berglund, docent vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

I studien visade det sig att 88 procent av patienterna, som själva hade som mål att bli helnyktra och deltog i behandlingen med helnykterhet som mål, klarade att hålla målet vid uppföljningen två och ett halvt år senare. Det var 18 procent bättre än förväntat. Av de patienter som hade som mål att kontrollera sitt drickande och deltog i en behandling med samma målsättning, lyckades 54 procent, vilket är 16 procent sämre än förväntat.

 

Studiens syfte var dock inte att ta reda på om helnykterhet som mål för behandlingen var effektivare än kontrollerat drickande.

– Vi ville kontrollera om det är viktigt för utfallet av behandlingen att behandlare och patienter hade samstämmiga mål. Tidigare studier tyder på det, men vi fann inget sådant samband, i stället fann vi att de som genomförde den behandling som syftade till helnykterhet lyckades bättre oavsett vilket mål patienterna hade från början, säger hon.

Hon påpekar att det inte alls är säkert att patienterna vet vad de vill.

– I vår studie var det 26 procent av deltagarna som inte hade något tydligt mål för sin behandling, säger hon.

Trots sina egna vaga mål uppnådde de betydligt bättre resultat i behandlingen som syftade till helnykterhet, 81 procent jämfört med 43 procent, var helnyktra eller drack kontrollerat efter 2,5 år.

 

Även om resultaten av studien är tydliga är Kristina Berglund försiktig med att dra för långtgående slutsatser.

– Vi hade bara två olika behandlingsverksamheter med i studien. Det ena var en tolvstegsbehandling med tydlig helnykter målsättning, den andra behandlingen var psykodynamiskt inriktad. Till tolvstegsbehandlingen skickades patienterna av sina arbetsgivare, medan de själva sökte till den andra. Det kan ju vara ett starkare incitament om arbetsgivaren bekostat behandlingen. För den andra betalade de själva vanlig sjukvårdstaxa, säger hon.

Generellt tror hon dock att det kan vara lättare att hålla målet om man väljer helnykterhet.

– Det är mer konkret än kontrollerat drickande. Då funderar man mycket mer på alkohol och den finns i medvetandet hela tiden. Jag tror också att det blir jobbigare för de närstående än om personen håller sig helnykter, säger hon.

Hon tycker ändå att behandlingsformer som syftar till kontrollerat drickande kan vara bra.

– För vissa är det nog inget alternativ att komma till en behandling som syftar till att de aldrig mer ska dricka. Och om de som dricker för mycket kan förmås att dricka mindre så är det en stor samhällsvinst. Men för andra kan det inge falska förhoppningar. Vissa kommer aldrig att kunna dricka måttligt, säger hon.

 

Kristina Berglund hoppas att fler studier kommer att följa.

– Vi behöver mer kunskap så det vore bra om det gjordes en studie. Det är inte helt enkelt det här, säger hon.

Dela artikeln:
0