Attityden till berusning mer tillåtande
Ulrik Simonsson, Mats Ramstedt, Kaisa Snidare och Sven Andréasson i paneldiskussion om IQ:s alkoholsiffror. Foto: Eva Ekeroth

Attityden till berusning mer tillåtande

IQ:s alkoholindex visar att attityden till berusning blivit mer tillåtande, särskilt bland yngre. UNF:s ordförande är dock inte särskilt orolig.
Av: Eva Ekeroth

Attityden till alkohol har blivit mer tillåtande jämfört med förra året. Det framgår av IQ:s alkoholindex som släpptes idag och är ett trendbrott från de allt mer restriktiva attityder som setts de senaste åren. Det är framför allt till berusning som attityden blivit mer tolerant.

– Trenderna är ganska diskreta, men de går åt fel håll. Det är en varningssignal som kan ge konsekvenser för hur vi kommer att dricka framöver, säger Sven Andréasson, professor och chef för alkoholmottagningen Riddargatan 1, under en paneldiskussion vid det frukostseminarium där IQ:s index presenterades.

 

Mot vardagsdrickande har attityden tvärtom blivit något mer restriktiv.

– Det är förvånande. Jag hade nog väntat mig tvärtom, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

Det verkar vara de äldre som står för förändringen.

– Det är också den grupp som dricker allra oftast, men de dricker sig sällan berusade. De har de mest kontinentala vanorna av alla. Det kan leda till en normalisering av alkohol, säger han.

Sven Andréasson inflikar att det märks i vården.

– Det har lett till att vi ser allt fler 65-plussare i vården. Alkohol har försåtligt smugit sig in allt oftare i tillvaron och så småningom leder det till konsekvenser, sgäer han.

 

Bekymmersamt är att ett trendbrott verkar ha skett i synen hos unga, som länge gått i en alltmer restriktiv riktning.

– Under en lång tid har ungas alkoholkonsumtion gått ner, men kanske finns det en större frikoppling mellan egen konsumtion och attityd. Man kanske tänker mer att det är upp till var och en, säger Ulrik Simonsson, vd för Ungdomsbarometern.

Sven Andréasson tror dock att en mer tillåtande attityd i förlängningen kan leda till en ökad konsumtion. Något som Mats Ramstedt instämmer i.

– Jag tror också det. I undersökningar ser man att de som konsumerar mest har mest tillåtande inställning till alkohol. Vad som är orsak och verkan är svårt att säga, eller om de båda påverkas av någon ytterligare faktor. Men sambandet finns där, säger han.

Kaisa Snidare, länssamordnare i ANDT-frågor på Länsstyrelsen i Stockholms län, tror dock att det kan vara lita annorlunda för unga.

– Jag tror att de mer skiljer sin egen konsumtion från andras.

 

Karin Hagman, vd för IQ, undrar om paneldeltagarna tror att årets trendbrott kommer att fortsätta eller om det är tillfälligt.

– Det beror på, säger Sven Andréasson, och fortsätter:

– Samtidigt som vi har en hälsotrend som påverkat i restriktiv riktning så finns en mer kommersiell trend, som bland annat tar sig uttryck i att media skildrar alkohol i nästan uteslutande positiva termer. Sedan har vi ju ständiga pendelrörelser i konsumtionen. Efter en tioårig nedgång säger all logik att det borde svänga åt andra hållet.

Mats Ramstedt är mer optimistisk.

– Det som talar emot är att vi i skolundersökningarna har rekordlåga konsumtionsnivåer bland grundskoleeleverna. Och de är ju de som kommer att bli de nya vuxna.

 

Ulrik Simonsson bekräftar att föräldrarna fortfarande är restriktiva.

– Generellt umgås dagens unga mer med sina föräldrar och mindre med kompisar, rent fysiskt. Föräldrarna har bra koll på vilka de unga umgås med och vad de gör på sin fritid. De skjutsas ju överallt. De har däremot sämre koll på vilka de umgås med på nätet och vad de gör där, säger han.

Han påpekar också att nattklubbsbranschen har haft det tufft.

– Ungdomar går inte ut lika ofta och när de gör det vill de inte ha för hög musik och inte dricka en massa alkohol. De vill ha mer utrymme för samtal. Nu har nattklubbmarknaden börjat ställa om, men alkoholförsäljning är ju det som ger stor förtjänst, säger han.

Kaisa Snidare håller med om att föräldrar i dag är mer restriktiva.

– Men det är också många vuxna, särskilt i mer välbärgade områden där konsumtionen bland vuxna är hög, som möjliggör för ungdomarna att dricka genom att lämna dem ensamma hemma på helger. Kanske måste vi snart börja närma oss frågan om vuxnas konsumtion, vilket är en mardröm för många, säger hon.

Karin Hagman undrar vilka argument som skulle nå unga om det trendbrott som IQ nu sett håller i sig.

– Unga tar hälsoargument, man vill inte prestera sämre eller få dåligt resultat på provet för att man druckit, men vi ser också att hälsotrenden svängt från träningsfokus till kostfokus. När man fokuserar på att äta nyttigt och laga god mat finns det en risk att intresset för alkohol tvärtom ökar. I träningssammanhang, däremot, hör alkohol inte alls hemma, säger han.

 

UNF:s ordförande Isabelle Benfalk deltog i seminariet och är nöjd efteråt.

– Jag tycker att det var särskilt bra att betydelsen av vuxnas konsumtion och attityder kom upp, att de smittar av sig. Det visar att det är viktigt att prata med föräldrar, säger hon.

Att erbjuda nyktra aktiviteter är en annan viktig del anser hon.

– Det är ju det vi i UNF gör, erbjuder en nykter och meningsfull fritid.

UNF lyckades ju bättre med värvningen förra året. Beror det på att det är trendigt att vara nykter eller på att ni satsade hårdare på att värva?

– Jag hoppas och tror att det är en effekt av båda. Vi la in en högre växel i värvningsarbetet och har övergått till att prata mer värdegrund och verksamhet. Det hoppas jag har givit resultat, men jag tror också att det beror på att fler unga inte dricker.

Hon är inte särskilt oroad över den mer tillåtande trenden.

– Det var första gången och det var inga stora förändringar. Jag känner ingen oro än. Jag väntar med spänning på nästa års siffror, säger Isabelle Benfalk.

 

 

Dela artikeln:
0