Det talas mycket om att unga dricker mindre och äldre dricker mer än tidigare. Det är visserligen sant om man jämför en åldersgrupp med sin föregångare, men jämför man med hur de själva dricker nu jämfört med för tio år sedan så har alla minskat sin konsumtion – även de äldre.
– Det är så lätt att få bilden att människor börjar dricka mer när de går i pension, men det stämmer faktiskt inte, säger Björn Trolldal, utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, vid ett seminarium anordnat av Alkoholpolitiskt forum på onsdagskvällen.
Mer troligt är att det handlar om en generationseffekt.
– Att gruppen äldre dricker mer än tidigare är snarare en så kallad kohorteffekt. De nya pensionärerna dricker mer än de som faller ifrån. De tar med sig sina vanor, men dricker ändå mindre än de själva gjorde när de var medelålders, säger Björn Trolldal.
Även om skolelever inte dricker så mycket numera, dricker unga vuxna fortfarande mest av alla åldersgrupper. Men det har skett en förskjutning. 2004–2005 drack 19–20-åringarna mest, cirka 9,5 liter, men 2016–2017 var det 21–22 åringarna som drack mest, cirka 7 liter.
– Det har skett en åldersutjämning. Tidigare drack unga mer och äldre mindre. Nu har kurvan flackat ut och det har skett en utjämning mellan åldersgrupperna. Vårt dryckesmönster börjar likna övriga Europas allt mer, säger han.
Björn Trolldal visar att svenskarnas totala alkoholkonsumtion har ökat med 12 procent sedan 1996, det vill säga ett år efter att Sverige gick med i EU. Som högst var konsumtionen 2004 då svenskarna drack 10,6 liter alkohol per person över 15 år. Sedan dess har det skett en stadig minskning och 2017 var konsumtionen 9,0 procent. Detta innebär en minskning med 12 procent jämfört med år 2004.
Män dricker fortfarande mer än kvinnor, men männen har minskat sin konsumtion betydligt mer än kvinnor, som knappt har minskat alls. Svensken dricker i genomsnitt fem gånger per månad. Det är lika ofta som tidigare, men man dricker mindre mängder när man dricker. En konsekvens av det är att antalet berusningstillfällen minskat.
– Det kanske inte låter så mycket, men när jag räknade på det fick jag fram att det blir ett antal miljoner färre berusningstillfällen på ett år. Det borde ju märkas i samhället, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN och ansvarig för den rapport som dessa siffror är hämtade från.
Och det gör det. Våldet mellan obekanta utomhus har minskat med över 30 procent de senaste tio åren.
– Det är verkligen positivt. Vi ser verkligen vinsten med att alkoholkonsumtionen minskar. Det är ett samband som många inte velat se, men som blir väldigt tydligt här, säger Björn Trolldal.