Mellan år 2000 och 2012 minskade alkoholkonsumtionen bland skolelever i årskurs nio med 51 procent i CAN:s skolundersökningar.
I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Addiction visar Thor Norström, professor i sociologi vid Stockholms universitet, och Johan Svensson, utredare på STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, att minskningen skett i alla konsumtionsgrupper. De har inte kunnat hitta den polarisering mellan olika grupper som många befarat.
Resultatet förvånade forskarna.
– Lite förvånade blev vi till en början. Polariseringstanken är inte alls orimlig, säger Thor Norström till Accent.
Och om man bara tittar på procentuell minskning så har också de fem procenten som dricker allra mest bara minskat sin konsumtion med två procent, medan de som dricker lite, har minskat med 29 procent. En närmare analys visar dock att de som dricker mest står för hela 26 procent av den totala minskningen, medan de som dricker lite endast står för tre procent.
– Det tog ett tag innan vi kom på det, men om man tänker efter så måste det vara på det här sättet. Konsumtionen är oerhört skevt fördelad bland ungdomarna, värre än bland vuxna. De som dricker mest står för så stor del av den totala konsumtionen att det inte kan bli någon ordentlig minskning om inte de som dricker mest minskar sin konsumtion, säger Thor Norström.
Forskarna har också tittat på skillnaden mellan pojkar och flickor. De konstaterar att pojkarna står för den största minskningen.
– Vi har faktiskt ingen aning om vad det beror på. Men flickorna började minska sin konsumtion senare, år 2006 medan pojkarnas började tre år tidigare, säger Thor Norström.
Vad som har orsakat den dramatiska minskningen i alkoholkonsumtion bland svenska skolelever är det ingen som vet. Att unga idag dricker mindre än någon gång i undersökningarnas fyrtioåriga historia är särskilt märkligt med tanke på att tillgången på alkohol i samhället aldrig varit större.
Olika teorier har lanserats, som att datorspel skulle hålla unga hemma och spela istället, att dagens föräldrar skulle vara mer restriktiva eller att ungdomarna utsätts för färre riskfaktorer.