Sedan 2004 jobbar den svenska mödravården med ett alkoholpreventivt program där kvinnor med extra behov av stöd identifieras och hjälp att minska sitt riskbruk med motiverande samtal. Syftet är att främja beteendeförändringar hos kvinnor som har ett riskfyllt drickande.
En rapport från IFAU och Uppsala Universitet visar nu att programmet verkar ha haft effekt.
– Det ser ut som att det nya arbetssättet faktiskt ser ut att ha förbättrat barnens hälsa under första levnadsåret, säger Anna Sjögren, en av författarna till rapporten.
Olika former av alkoholprevention har funnits tidigare inom mödravården, men det är främst under senare år som arbetet blivit mer strukturerat. Idag screenas blivande mammor för riskbruk redan vid inskrivning och de kvinnor som anses ligga i farozonen erbjuds fler mödravårdsbesök.
– Man fokuserar på att stötta beteendeförändringar på ett mer empatiskt sätt. Det gör kanske att mammorna inte sätter upp skygglappar mot den som kommer med pekpinnar, säger Anna Sjögren.
Barn vars mammor deltagit i programmet hade under sitt första levnadsår färre infektioner, fick färre receptbelagda läkemedel och löpte lägre risk för att behöva läggas in på sjukhus på grund av skador och olyckor. Rapportens författare skriver att programmet verkar ha påverkat mammornas alkoholkonsumtion både under och efter graviditeten.
– Utgångs punkten har varit att de flesta föräldrar vill göra så gott de kan. Men det handlar för mödravården om att nå ut med sina budskap på ett sätt så att alla grupper kan ta till sig den här informationen, säger Anna Sjögren.
Det är främst barn till kvinnor som är unga eller har låga inkomster som sluppit läggas in på sjukhus till följd av skador och olyckor. Rapporten finner också att programmet lett till att färre mammor beviljats ekonomiskt bistånd. Även rökningen minskade bland de kvinnor som deltog i programmet.
Rapportförfattarna har tittat på cirka 270 000 förstföderskor utspridda över större delen av landet.