Alkohol

Alkoholens positiva effekter ifrågasätts

I en debattartikel i Addiction ifrågasätter Hans Olav Fekjær bevisen för nyttoeffekterna av alkohol på hälsan. Han efterlyser studier från andra delar av världen än den engelskspråkiga för att få säkrare data.

Enligt den norske forskaren, överläkaren, författaren och seniorrådgivaren på Actis, Hans Olav Fekjær, har måttlig alkoholkonsumtion visat sig vara kopplat till minskad risk för mer än 20 olika sjukdomar och hälsoproblem. Han menar dock att det inte är alldelses klarlagt att det finns ett orsakssamband.

Listan på vad de som dricker måttligt skyddas mot är imponerande: Alzheimer, astma, autoimmun underfunktion i sköldkörteln, tarmcancer, förkylning, ischemisk hjärtsjukdom, typ 2 diabetes, gallsten, dövhet, fönstertittarsjuka, levercirrhos, låg födelsevikt, Symptom från urinvägarna hos män, metabolt syndrom, dålig utveckling hos barn, benskörhet, övervikt, psykiatriska sjukdomar, njurcancer, reumatism, stroke, generell hälsa, cancerdöd och total dödlighet.

Enligt Hans Olav Fekjaer har sambandet mellan måttlig alkoholkonsumtion och lägre risk att drabbas av något av dessa problem visats i fler än en studie. Desssutom har danska forskare visat att måttlig konsumtion av vin har samband med lägre risk att drabbas av cancer i övre matsmältningsorganen, magcancer, höftfrakturer och lungcancer.

Hans Olav Fekjaer anser det vara iögonfallande att måttligt drickande förebygger en så stor mängd sjukdomar som inte alls har samband med varandra. Han finner det också slående att de positiva effekterna för alla sjukdomarna verkar uppnås vid samma konsumtionsnivå. För så gott som samtliga sjukdomar saknas en dos – responseffekt, det vill säga ju mer desto bättre, men för alkohol gäller att lite är bra, medan mycket är skadligt.

Det är här Hans Olav Fekjaer vill ha debatt: Är det verkligen alkoholen som ger den skyddande effekten eller är det något annat?

Hans Olav Fekjaer påpekar att de flesta sjukdomarna som alkohol antas förebygga är livsstilssjukdomar. De nivåer som anses vara skyddande är också de som är socialt accepterade, mer accepterat än att inte dricka alls eller för mycket.

För att vara en ”normal” och väl integrerad medborgare ska man dricka alkohol, men göra det måttligt. Det är då inte förvånande om den gruppen är gynnad, menar Hans Olav Fekjaer. Han visar på en rad skillnader mellan gruppen nykterister och måttlighetskonsumenter. Det gäller bland annat, ålder, kön, förekomst av sjukdomar och högtblodtryck.

Han skriver att för hundra år sedan var många, särskilt i engelsktalande och nordiska länder, absolutister av ideologiska skäl. Idag är det däremot fler som är det av andra skäl, och allt fler tillhör marginaliserade grupper.

En analys av olika konsumtionsgrupper visar att måttlig alkoholkonsumtion ofta hänger ihop med andra levnadsvanor och social status. Som grupp äter måttlighetskonsumenter bättre och motionerar mer än nykterister och storkonsumnenter. Ett faktum som sällan nämns i de studier som visar alkoholens samband med positiva hälsoeffekter.

Dessutom har de i genomsnitt högre utbildningsnivå, högre inkomst, mer aktiv livsstil, är oftare gifta, mer sällan handikappade eller deprimerade och har fler sociala kontakter. Allt detta skydsfaktorer för livsstilssjukdomar.

Särskilt gynnsamt för att slippa drabbas av diverse sjukdomar verkar måttlig vinkonsumtion vara. Danska forskare har tidigare visat att just vindrickare lever sunt på många vis. Det kan alltså lika gärna vara de övriga vanorna som dryckesmönstret är kopplat till som ger den skyddande effekten.

Hans Olav Fekjaer efterlyser studier från andra kulturer än engelskspråkiga, där alla studier hittills är gjorda. Som exempel nämner han Indien där måttlig alkoholkonsumtion inte är kopplad till hög status och hälsosam livsstil

Mer från Accent