Alkoholberoende – en klassfråga
Foto: Charles Chan/Flickr

Alkoholberoende – en klassfråga

Lågutbildade personer löper större risk att utveckla alkoholberoende. Det visar en ny studie från CAN och Folkhälsomyndigheten.
Av: Nathalie C. Andersson

En ny rapport från CAN och Folkhälsomyndigheten har kartlagt hur andelen alkoholberoende ser ut i olika delar av befolkningen. Studien ville undersöka om människor med olika inkomst eller utbildningsnivå har olika benägenhet att bli beroende av alkohol, narkotika eller andra substanser.

– Det är nytt. Såvitt vi vet har man aldrig kartlagt socioekonomiska skillnader kopplat till beroende förut, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, till Accent.

Och studien visar att när det gäller andel alkoholberoende finns det tydliga skillnader mellan olika grupper.

– Vi mäter det på två sätt – utifrån utbildningsnivå och utifrån inkomstnivå. Rent konkret handlar det om att gruppen med låg utbildning har högre andel beroende än grupper som har en högre utbildning, säger Mats Ramstedt.

Alltså, ju lägre utbildning – desto högre andel alkoholberoende.

– Det finns ett liknande mönster när det gäller inkomst, framför allt för beroende av cigaretter och narkotika. Grupper med låg inkomst hade högre andel beroende, säger Mats Ramstedt.

Kan man säga att alkoholberoende är en klassfråga?
– På ett sätt är det ju det. Om man ser att de här grupperna har en större risk, så blir det någon form av klassfråga. Men det gäller inte bara alkoholberoende, utan även beroende av cigaretter, snus och narkotika. Det är vanligare bland de som har lägst utbildning, säger Mats Ramstedt.

Varför ser det ut som det gör?
– Det är svårt att veta. Det är mycket lättare att beskriva hur det ser ut, än att förklara varför det ser ut så … Men man kan tänka sig, på gruppnivå, att de som har en lägre utbildning också har en generellt sett lite sämre situation. Och om man har en livssituation som är mer ansträngd och påfrestande så kan det vara svårare att hitta resurser för att ta tag i problem när de uppstår.

 

Studien är den första som undersöker just sambandet mellan beroende och utbildningsnivå/inkomstnivå. Tidigare studier har tittat på sambandet mellan dödlighet på grund av alkoholkonsumtion och utbildningsnivå – men inte på andel beroende.

Mats Ramstedt. Foto: Nathalie C. Andersson

– Där kan vi se att i gruppen lågutbildade har vi fyra–fem gånger fler dödsfall jämfört med dem som har högre utbildning. Det är viktigt att synliggöra hur de här problemen slår i olika grupper i samhället. Det verkar som att risken för att få riktigt allvarliga skador av beroende påverkas av vad man har för socioekonomisk position i samhället.

Vad tycker du är mest intressant av det ni har kommit fram till?
– Det är intressant dels att vi har kunnat fastställa att det finns socioekonomiska skillnader i beroende, som man inte vetat om tidigare, dels är det intressant att skillnaderna varierar beroende på substans.

 

Nästa steg i forskningen blir att studera hur alkohol och andra droger konsumeras, och om konsumtionsvanorna påverkar andelen som blir beroende.

– Vi ska titta på om, och i så fall på vilket sätt, konsumtionen följer de här skillnaderna. Om det är så att man givet samma konsumtionsmönster ändå har olika risk för beroende, säger Mats Ramstedt.

Dela artikeln:
0