I en ny undersökning visar Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, att 18 procent av 20-25-åringarna kan tänka sig att bjuda minderåriga syskon på alkohol. Något fler, 21 procent, kan tänka sig att bjuda yngre kompisar. Var tionde kan tänka sig att köpa ut.
Kompisar, kompisars syskon och partners är den vanligaste källan till alkohol för minderåriga enligt CAN.
– Mycket har ju gjorts för att få föräldrar att inte ge sina barn alkohol. Föräldrar har också blivit mycket mer restriktiva än tidigare. Jag tror faktiskt att alla insatser har haft effekt, säger Håkan Leifman, direktör på CAN, till Accent.
Insatser har även gjorts mot andra grupper.
— Illegal alkohol har det gjorts en hel del för att komma till rätta med, till exempel polisens insatser enligt Kronobergsmodellen. Restaurangerna har blivit mycket striktare med ålderskontroller och på Systembolaget händer det att 40-åringar får visa legitimation. Då återstår inte så mycket annat för unga än kompisar och syskon. Det är därför vi hoppas få fortsätta vår insats som riktar sig till den gruppen, säger Håkan Leifman.
Insatsen han syftar på är Hejdå alkoholskador, som pågått sedan 2013 och avslutas i år. Den riktar sig till unga vuxna i storstadslänen och syftet är att de inte ska förse minderåriga med alkohol. Om CAN kan fortsätta beror på om de beviljas medel från Folkhälsomyndigheten.
– Många unga tror att det är bättre att de förser sina yngre syskon och kompisar med alkohol för att de annars köper av någon annan. Men så är det inte. De flesta minderåriga svarar i våra undersökningar att de inte kan tänka sig att köpa av några okända. De dricker för att de får alkohol av någon de litar på. Det är sådan kunskap som vi behöver få ut, säger Håkan Leifman.
I samband med utgivningen av IOGT-NTO:s och Svenska läkaresällskapets första gemensamma rapport i serien Alkoholen och samhället, kritiserade den amerikanske forskaren Harold Holder Sverige för att göra för lite för att stoppa langningen till unga. Hans råd till Sverige var då: ”Ni ska fortsätta att hålla uppe priserna. Höj skatten så att alkoholen följer den allmänna prisutvecklingen, begränsa tillgången för unga och begränsa den sociala tillgängligheten. Fortfarande är det föräldrar, äldre syskon och kompisar som förser unga med alkohol.”
Håkan Leifman håller inte med om att det gjorts för lite.
– Jag tycker att det är orättvis kritik. Vi har gjort jättemycket för att förebygga att unga får tag på alkohol, men det kan alltid göras mer. Harold Holder har rätt i att det är viktigt, säger han.
Han tror att de insatser som gjorts lett till att tillgängligheten till alkohol för unga minskat.
– Jag tror att det är förklaringen till de goda resultat för ungas drickande som vi ser i våra skolundersökningar. Många påstår att alkohol bara är ett knapptryck bort för unga. Så kan det säkert vara för vissa, men den allra största majoriteten unga skulle aldrig komma på tanken att åka ut till något skumt område och handla av kriminella, äsger han.
Även om Håkan Leiman tycker att Sverige satsat mycket hittills är han rolig för framtiden.
– De stora nedskärningar som ska göras nästa år oroar mig en del. Vi har vant oss vid ha hyfsat med resurser för utveckling. Nu tolkar jag signalerna som att det främst är förvaltning vi ska ägna oss åt. Förvalta ska man alltid göra, men om man slår sig till ro och nöjer sig med det man uppnått kommer resultaten snart att raseras. Jag är uppriktigt oroad, säger han.