Unga vuxna, 16–34 år, har fortfarande den mest tillåtande inställningen till att dricka alkohol, men under de sex år IQ har genomfört undersökningen är trenden mot ett måttligare drickande mycket tydlig.
– Det är en nästan dubbelt så stor förändring som för genomsnittet, och det är en väldigt positiv utveckling, säger Magnus Jägerskog, vd på IQ.
Det som mäts i Alkoholindex, IQ rapport 2016:1, är framförallt graden av berusning i olika typer av situationer.
– Även äldre dricker måttligare, men i den gruppen har antalet riskkonsumenter ökat, och det är vardagsdrickandet som ligger bakom, säger Magnus Jägerskog.
Han hänvisar till Folkhälsomyndigheten vars undersökningar bekräftar bilden.
– I folkhälsoenkäten ser vi att riskkonsumtionen ökat något bland äldre, samtidigt som andelen riskkonsumenter bland de unga vuxna har minskat kraftigt, säger han.
Magnus Jägerskog menar att det visar på ett samband mellan förändringen av attityder och konsumtion. Enligt honom har utvecklingen mot ett måttligare drickande bland unga flera orsaker.
– De förebyggande insatser som gjorts tror jag har stor betydelse. När alkoholdebuten skjutits upp bland tonåringar så tar de sedan med sig en måttligare syn på alkohol in i vuxen ålder. Och förhoppningsvis även högre upp i åldrarna. Det ska bli spännande att följa.
Skolprogram riktade mot föräldrar och kampanjer mot langning tillsammans med andra förebyggande insatser har bidragit till utvecklingen, tror Magnus Jägerskog.
– Olika åtgärder sammantaget har påverkat. Minskad tillgänglighet till alkohol har stor effekt: mindre än tio procent av alla föräldrar i dag köper ut alkohol till sina ungdomar – jämfört med trettio procent för inte så många år sedan.
Att värdet av förebyggande insatser ibland ifrågasätts i forskarvärlden menar Magnus Jägerskog har en naturlig förklaring.
– I medicinska studier är det av metodologiska skäl svårt att bevisa strikta orsakssamband mellan förebyggande insatser och alkoholkonsumtion, men det innebär inte att förebyggande insatser saknar effekt. Tvärtom hävdar fler och fler forskare att förebyggande arbete har betydelse.
– Att resurser satsas på förebyggande arbete är mycket viktigt om den här positiva utvecklingen ska fortsätta, säger han.