Barnombud

Så ska barn få bättre hjälp vid utredningar i socialtjänsten

Med hjälp av den ideella organisationen Maskrosbarn kommer nu två Stockholmskommuner att under ett år testa barnombud inom socialtjänsten. Syftet är att ge de utsatta barnen en starkare röst, vilket ökar chansen att de får rätt hjälp.

Den 1 november startades ett försök med barnombud inom Socialtjänsten i Tyresö och Nacka i Stockholm. Försöket ska pågå i ett år innan det utvärderas. I dag erbjuder bara en procent av Sveriges kommuner barnombud och sju av tio erbjuder aldrig barnombud. Det visar en undersökning från vårdföretaget Humana. Samtidigt visar en rapport från organisationen Maskrosbarn att nio av tio unga vill ha en utomstående vuxen när de utreds av socialtjänsten.

Enligt socialtjänsten har alla barn rätt att ha med sig en stödperson när familjen utreds. Det kan handla om en lärare eller någon annan vuxen person som barnet litar på. Men ett barnombud som arbetar för Socialtjänsten har socionomutbildning och känner till utredningsprocessens alla detaljer och kan svara på frågor, samtidigt som de är utbildade i att möta utsatta barn. Det innebär att utredningen kvalitetssäkras.

Under försöket i de två Stockholmskommunerna bistår den ideella föreningen Maskrosbarn med barnombud till unga mellan 13 och 19 år.

Caroline Andréasson, enhetschef för barn- och ungdomsenheten i Tyresö kommun är mycket positiv till försöket och förklarar att tanken med ett barnombud är att barnet ska få möjlighet att bygga upp ett förtroende och ett eget stöd, så att han eller hon lättare vågar uttrycka sina behov.

– Vi har fyra månader på oss att utreda ett barn, vilket innebär ett begränsat antal möten. Men med ett barnombud får barnet fler tillfällen att prata kring det som händer. Barnombudet har fackkunskap om utredningen och står på barnets sida under hela processen, och även efteråt vid behov. Det ökar chansen att barnet får komma till tals och säga vad han eller hon verkligen känner och upplever. Upplevelsen från barn är nog många gånger att det är vi vuxna som sitter i möte och att föräldern på något vis har ett försprång i utredningen, säger Caroline Andréasson.

Hon menar att ett barnombud gör barnet mer delaktigt, vilket gör det tryggare – vilket i sin tur bidrar till en bättre utförd utredning.

– Barnombud innebär en kvalitetsökning och att vi får lättare att sätta in rätt insatser från början. Men det är viktigt att komma ihåg att ett barnombud gagnar hela familjen, inte bara barnet, förtydligar Caroline Andréasson.

Lisa Dahlgren. Foto: Maskrosbarn
Lisa Dahlgren. Foto: Maskrosbarn

Lisa Dahlgren, barnombud på Maskrosbarn, tycker att försöket är ett steg i rätt riktning och hon hoppas att det ska bidra till att fler kommuner nu får upp ögonen för vilken viktig roll barnombudet har under utredningsprocessen. Ambitionen på sikt är att alla barn i alla kommuner ska erbjudas ett barnombud.

– Vi fungerar som en bro mellan ungdomen och myndigheten och har tid att etablera en djupare kontakt och bygga tillit, vilket socialsekreteraren sällan har. Vi är ingen myndighet, utan står helt på barnets sida. Vi på Maskrosbarn delar dessutom de utsatta barnens erfarenheter, vilket säkert bidrar till ett ökat förtroende, säger Lisa Dahlgren.

Hon berättar att det rent konkret fungerar så att barnet, när en utredning blir aktuell, erbjuds kontakt med barnombud. Om det tackar ja kontaktas ombudet av socialsekreteraren och ett möte mellan ungdomen och ombudet arrangeras. Därefter diskuterar de gemensamt barnets önskemål och behov och barnombudet finns också med på alla möten med Socialtjänsten.

– Det känns jättekul att få vara med och påverka. Vi hoppas mycket på det här försöket. Med barnombud ger socialtjänsten bättre förutsättningar att ge barn rätt stöd i rätt tid, säger Lisa Dahlgren.

Mer från Accent