Island

Så minskade Island ungdomsdrickandet

På femton år har Island lyckats minska andelen 16-åringar som druckit den senaste månaden från 42 till 5 procent.

Anledningen till att man 1998 beslöt att satsa på en total förändring av det preventiva arbetet på Island var att man konstaterade att tidigare insatser inte haft någon effekt.

ICSRA, Icelandic Centre for Social Research and Analysis, startades och fick till uppgift att göra kartläggningar och besluta om åtgärder för att få de isländska ungdomarna att använda mindre alkohol, tobak och andra droger.

Lagändringar

På nationell nivå gjordes ett antal lagändringar: myndighetsåldern höjdes och likaså inköpsåldern på det isländska alkoholmonopolet. Man förbjöd all alkoholreklam och införde mer restriktiva öppettider. Snus är förbjudet sedan tidigare, men cigaretter och öl får inte längre synas i butikerna, utan kunderna måste aktivt fråga efter varorna. Man begränsade också tiderna som barn och unga får vistas utomhus ensamma. Är man upp till 12 år måste man vara hemma efter 22:00 på sommaren och 20:00 på vintern. Är man mellan 13 och 16 gäller 22:00 på vintern och midnatt på sommaren.

Kartläggningar

Man började också göra omfattande undersökningar av barns och ungas hälsa. I enkäterna ingår också frågor om drogvanor. De isländska kommuner som velat vara med i programmet har fått lokala data från undersökningarna inom tre månader.

Enligt Jón Sigfússon, som är chef för ICSRA, ger den snabba rapporteringen en direkt återkoppling till dem som jobbar och dessutom ger lokala data bränsle åt den lokala debatten.

Lokala åtgärder

En annan uppgift var att ta reda på vilka risk- och skyddsfaktorer som finns. De lokala åtgärder som kommunerna har vidtagit har skjutit in sig på att öka skyddsfaktorerna och minska riskerna. Man har satsat på att stärka föräldrarollen, att stödja strukturerade fritidsaktiviteter och frivilligorganisationer och man har gett extra stöd till unga i riskzon.

– Alla barn som vill ska ha möjlighet att delta i aktiviteter oavsett om föräldrarna har råd att betala. Vi har löst det så att föräldrarna skriver in sitt barn i den verksamhet barnet vill delta i och sedan skickar idrottsklubben eller musikskolan eller vad det kan vara en faktura på avgiften till oss, säger Jón Sigfússon till Accent.

Resultatet har blivit att 42 procent av ungdomarna deltar i någon aktivitet nu jämfört med 20 procent tidigare.

Mer tid med föräldrarna

Förbudet mot att vistas ute har gjort att barnen spenderar mer tid med sina föräldrar.

– Det har visat sig att tiden man tillbringar med sina föräldrar är en stark skyddsfaktor. Vad man gör under den tiden är mindre viktigt. Vi har slagit hål på myten om ”kvalitetstid”, säger Jón Sigfússon.

Viktigt att dra åt samma håll

Han vill inte uttala sig om vilken eller vilka åtgärder som varit mest effektiva.

– Både de lokala och de nationella åtgärderna måste finnas där för att det ska ge resultat. För att fungera måste det preventiva arbetet ha stöd från regeringen, men det är ändå lokalt som jobbet görs och debatten förs.

På frågan vad det viktigaste de åstadkommit är har han dock ett snabbt svar:

– Det är att få alla att sätta sig kring samma bord, svarar han utan att tveka. Om alla jobbar åt samma håll så blir det mycket större effekt. De lokala verksamheterna stöder de nationella åtgärderna och tvärtom.

Det bekräftas av utvärderingar som visar att alla kommuner på Island går åt rätt håll, men det går långsammare i kontrollkommunerna som inte gör några lokala insatser.

Att den positiva trenden skulle bero på någon internationell trend kan också uteslutas eftersom Island ligger allt bättre till jämfört med andra länder.

Råd till andra

Hans råd till alla som vill satsa på en fungerande förebyggande verksamhet är att inte styra i blindo, utan göra sådant som forskningen säger fungerar, att inte låta sig luras att tro att genomsnittet är allmängiltigt, det kan se väldigt olika ut på olika ställen, och att ge snabb lokal återkoppling.

Mer från Accent