Mer pengar till mammastöd
Moderskap – inte alltid så enkelt. Foto: Richard/Flickr_CC_BY_2.0.

Mer pengar till mammastöd

Mammanet.se, det internetbaserade stödet till mammor, och den gruppverksamhet som är kopplad till projektet kan fortsätta. Kronprinsessan Margaretas minnesfond bidrar med nya medel.
Av: Eva Ekeroth

Leena Haraké, kanslichef på Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, KSAN, är jublande glad. Hon har just fått besked att den närmaste framtiden är tryggad för MammaNet.se, det internetbaserade stöd som främst riktar sig till mammor som känner sig osäkra i sin mammaroll och som startades av KSAN i höstas, har fått medel för ett år till.

– Det här något vi velat göra enda sedan 2005. Vi fick startbidrag från kronprinsessan Margaretas minnesfond 2016 och nu har vi fått medel för 2018 av samma fond. Jag är så fantastiskt glad, säger hon.

 

Föräldrar kan känna sig osäkra av många anledningar. En anledning kan vara att de befinner sig i en utsatt situation, till exempel eget missbruk eller lever med en missbrukande eller misshandlande partner. Kanske har de fått sitt barn omhändertaget av samhället.

– Att vara mamma på distans är inte så enkelt, säger Leena Haraké.

Utifrån erfarenheterna av ett projekt som KSAN genomförde tidigare på uppdrag av SKL (Sveriges kommuner och landsting), ”Flera mammor – ett placerat barn”, ville de bredda mammastödet.

– På MammaNet får man fråga vad som helst. Den som frågar får också välja vem som ska svara på frågan. Det kan vara en jurist, en lärare, en barnmorska, fritidspedagog, socialsekreterare, läkare, polis eller någon representant för våra medlemsorganisationer, säger Leena Haraké.

 

Många frågor som kommer in gäller myndighetskontakter.

– Den senaste frågan vi fick är: Har jag rätt att byta den rättshjälpsadvokat jag tilldelats? Den vanligaste frågan är: Har jag verkligen ingen rätt till behandling? MammaNet får också frågor om misshandel: När räknas handgripligheter som misshandel?

Tanken är att kvinnorna ska kunna få handfast hjälp med konkreta frågor och stöd för att våga söka samhällets hjälp.

– Många är rädda för myndigheter. Vi är tydliga med att vi inte är någon myndighet, men vi uppmuntrar dem att ta kontakt själva.

 

Leena Haraké hoppas också att få igång ett mamma-forum där man kan diskutera med, och ställa frågor till, andra i samma situation.

– Det kan utvecklas till ett framtida nätverk och i bästa fall hittar man någon som bor i närheten och som man kan träffa fysiskt.

Fysiska träffar ordnas också i form av mamma-grupper.

– Fyra grupper är inplanerade, i Örebro, Luleå, Lund och i Stockholmsområdet. En femte kommer att starta, men vi håller orten lite öppen ännu. Grupperna kommer att ledas av en vuxenpedagog från en av våra medlemsorganisationer.

 

År 2011 fick Sveriges kommuner och landsting, SKL, i uppdrag av regeringen att förstärka stödet till föräldrar med missbruksproblem. Inom ramen för uppdraget fick KSAN fick stöd av SKL:s projekt Från kunskap till praktik för att starta Mammakampen – från instinkt till insikt.

– Vi arrangerade mammagrupper som var unika genom att biologisk mamma deltog i samma grupp som familjehemsmamma och socialsekreterare. Det var nog första gången som de tre satt tillsammans.

Den erfarenheten visade att kommunikationen med den biologiska mamman måste bli bättre.

– Missbrukande mammor möts ofta med en blandning av rädsla, förakt och bristande tålamod. Alla talar om för dem vilka skyldigheter de har, men det är sällan någon upplyser dem om deras rättigheter. Omhändertagna barn mår sämre och har sämre skolresultat än andra. De är en riskgrupp. Det finns all anledning att stötta mammorna i ett tidigt skede.

 

När SKL-projektet var slut ville därför KSAN fortsätta arbetet och utveckla ett nationellt stödforum, MammaNet.se. Och nu blir det alltså fortsatt verksamhet – åtminstone i år.

 

Dela artikeln:
0