I dokumentet, som antogs av IOGT-NTO:s förbundsstyrelse den 14 september 2018, finns riktlinjer vad gäller alkohol och narkotika, korruption, sexköp, exploatering, diskriminering och organiserad brottslighet. Uppförandekoden gäller både i Sverige och utomlands. Det finns sedan tidigare en uppförandekod som omfattat hela IOGT-NTO-rörelsen (det vill säga även juniorförbundet, Junis, Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, och Nykterhetsrörelsens scoutförbund, NSF).
Vad skiljer denna uppförandekod från tidigare?
– Denna är än mer anpassad efter lokal/nationell verksamhet, istället för att nästan enbart ha internationellt/utlandstjänst-fokus, säger Linda Engström, ansvarig för strategisk utveckling i IOGT-NTO.
Varför behövs en uppförandekod?
– Främst för att det ska vara klart och tydligt vad som gäller för medarbetare på IOGT-NTO. Det är viktigt för vår möjlighet att uppfattas som en seriös och pålitlig organisationen, och för att säkerställa att vårt varumärke inte skadas.
– Den är även ett verktyg om någon medarbetare agerar olämpligt. Den är inte tillkommen efter att oegentligheter eller olämpligheter förekommit, utan snarare för att vara förebyggande.
Omfattas även IOGT-NTO:s noder, som exempelvis Miljonlotteriet och behandlingshemmet Dagöholm?
– Vår förhoppning är givetvis att våra noder, systerorganisationer och andra nivåer i organisationen också använder den, eller gör en egen variant.
I dokumentet finns även en skrivning om att den som ser något inom verksamheten som hen uppfattar som olagligt eller i strid med uppförandekoden ska rapportera detta till ordförande eller generalsekreterare för IOGT‐NTO, alternativt till sin närmaste chef, som ”har skyldighet att ta upp frågan på ett seriöst sätt och arbeta för en tillfredsställande lösning.”