Miljonsatsning ska minska studenters drickande

En tredjedel av Sveriges studenter dricker alkohol på ett riskabelt sätt. Nu satsar Sveriges Förenade Studentkårer miljoner på att minska supandet.
Av: Pierre Andersson

En ny undersökning genomförd av IQ tillsammans med fyra studentkårer visar att det är vanligt att dricka mycket bland Sveriges studenter. Var tredje student dricker så pass mycket att de ligger i riskzonen för att utveckla allvarliga problem – tittar man bara på männen handlar det om nästan 37 procent.

Undersökningen – som omfattar svar från 7300 studenter på fyra orter – visar också att studenter har ett högre riskbeteende än sina jämnåriga som inte studerar och att en tredjedel av studenterna upplever att de får sämre studieresultat på grund av alkoholen.

– Det mest framträdande bland studenterna är att när man dricker så gör man det rejält, berusningsdrickande är vanligt, säger Magnus Jägerskog, vd på IQ.

69 procent anser att det i studentsammanhang är självklart att dricka alkohol – trycket att dricka är stort.

– Den förväntan som finns om att dricka gör det svårare att avstå för dem som skulle vilja det. Det gäller speciellt de yngre, det kan vi se i undersökningen, säger Magnus Jägerskog. Mycket tyder på att alkoholen har en exkluderande effekt mot de som inte dricker alkohol. De som inte dricker medverkar i mindre grad i studentaktiviteter.

Bakgrunden till IQ:s arbete tillsammans med studentkårerna är bland annat de fylleskandaler som varit omskrivna de senaste åren.

– För några år sedan var det mycket skriverier i bland annat GP om incidenter på Chalmers. Vi träffade ledningen och studentkåren och flera andra kårer hörde av sig till oss. Vi såg ett gemensamt behov att göra något.

Arbetet kommer nu att intensifieras och spridas över landet. Nyligen blev det klart att SFS, Sveriges Förenade Studentkårer, beviljas närmare 1,8 miljoner kronor per år under två år för att jobba med alkoholkulturen i studentlivet.

– Vi kommer att jobba utifrån den här modellen som IQ har tagit fram tillsammans med bland andra kåren på Chalmers, säger Karin Nolke Grubbström, kanslichef på SFS. Först handlar det om att göra inventeringar och undersökningar runt om i landet för att ta reda på hur det ser ut. Sedan går vi vidare med utbildningar, workshops och handlingsplaner för varje studentkår.

SFS vill till en början satsa på åtgärder som ger snabba beteendeförändringar. Karin Nolke Grubbström poängterar att det är för tidigt att säga exakt vad det innebär, men nämner policy kring alkoholfritt utbud som ett exempel på viktiga insatser.

Dela artikeln:
0