Hej Johan! Några flickor ur en förskoleklass ropar glatt till rektorn Johan Hallberg när de möts på Malmaskolans skolgård. Att barnen känner rektorn beror inte bara på en slump eller på Johan Hallbergs sociala förmåga; att skapa goda relationer mellan elever och personal är en genomtänkt strategi inom Elevhälsan i Kolsva skolområde. Ett arbete som har gjort den lilla västmanländska bruksorten utanför Köping till rena vallfartsorten för dem som vill lära sig om elevhälsans roll för skolresultaten. Kolsvas skolor har också hittat ett arbetssätt som tycks gynna de elever som går till skolan med huvudet fullt av oro för hur det är hemma, kanske för att en förälder dricker.
Så sammanfattar skolområdets två rektorer Johan Hallberg och Gun-Marie Persson den tes som man jobbar utifrån. Tesen verkar stämma: Vårterminen 2013 gick 98,3 procent av niondeklassarna på Malmaskolan ut med behörighet till gymnasieskolan. De fem åren dessförinnan har behörighetsgraden legat mellan 100 och 96 procent, att jämföra med ett riksgenomsnitt på drygt 87 procent. Innan skolan inledde sitt utvecklingsarbete år 2005, var det bara 85–90 procent av Kolsvas nior som gick ut med gymnasiebehörighet.
Runt ett bord på rektorsexpeditionen sitter en del av teamet i Elevhälsan: specialpedagogerna Kent Evertsén och Eva-Lena Arvidsson tillsammans med ungdomsgårdens föreståndare Ann-Cathrin Jansson och rektorn Johan Hallberg. Tre förmiddagar i veckan har Elevhälsan öppen mottagning för skolans lärare.
– En lärare kommer till Elevhälsan med ett dilemma, en frustration och ibland med en känsla av otillräcklighet som lärare, säger Johan Hallberg.
– Vi försöker åstadkomma en strategi tillsammans, fortsätter Kent Evertsén.
Istället för att sucka ”inte nu igen”, är förhållningssättet ”vad gör vi nu”. Eva-Lena Arvidsson uppskattar det bollplank som Elevhälsan blivit till, där skolans olika yrkesgrupper kan bidra med sina perspektiv.
– Vi riktar inte alls bara in oss på ”riskgrupper”, utan arbetar främjande för alla elever, fastslår Johan Hallberg.
Ann-Cathrin Jansson fyller i:
– Det spelar ingen roll varifrån oron kommer. Det handlar om att göra skolan så bra som möjligt för alla. Det måste finnas något som gör att det är värt att komma till skolan.
Detta ”något” kan vara en vuxen på skolan, en vetskap om att det finns någon som bryr sig om hur man mår, som hejar och kan ens namn. På Malmaskolan utgår man ifrån att eleverna tar med sig det som händer hemma även till skolan. Precis som på andra skolor finns det elever som känner oro för föräldrar som bråkar, en otrygg ekonomisk situation, sårande kommentarer på nätet eller för en vuxen som dricker för mycket.
Men är inte lärare främst pedagoger? För Johan Hallberg är det en gammaldags syn att lärare enbart ska undervisa. Läroplanen säger att skolan ska kompensera föräldrars bristande stöd för barnen.
– Är man lärare så har man gått in i ett yrke där man bland annat har det uppdraget. Sen kan jag acceptera att man inte känner sig trygg i den rollen, men då behöver vi utbilda och fortbilda personalen, menar Johan Hallberg.
Elevhälsans roll är att stötta läraren, kanske genom att hitta nya sätt att hantera en situation där något i elevens hemmiljö påverkar. Elevhälsan kan också fundera vidare på hur det fungerar i övrigt kring den här eleven. Hur ser det ut på rasterna, kommer eleven i tid till skolan och så vidare?
En bit bort i korridoren sitter David Klint, kurator. Här står dörren öppen så mycket som möjligt.
– Det ska vara enkelt för eleverna att bara slinka in, säger David Klint som menar att man aldrig kan veta vem det är som kan behöva prata efter en jobbig helg.
På ett litet bord innanför dörren ligger olika lappar och foldrar att plocka med sig. Flera handlar om alkohol och en folder kommer från DROPP, en lokal stödgrupp för unga som lever med någon som dricker för mycket.
– Att DROPP finns visar att det finns ett behov av att få stöd. Och det visar i sin tur eleverna att de inte är ensamma om sin situation.
David Klint betonar att elever inte bryr sig om vilken titel som står på namnskylten när de väljer vem de anförtror sig till. Som vuxen måste man finnas där eleverna är, och visa att man är intresserad, menar David Klint. När Elevhälsan i sin enkät frågar eleverna ”Vem kan du vända dig till?” svarar de numera en hel rad med vuxna på skolan.
En bra plats för att skapa relationer är elevkafeterian. Ann-Cathrin Jansson tar oss dit och hejar glatt på en tjej som sitter i korridoren.
Det välkända introt till Nirvanas ”Smells like teen spirit” hörs från ett bord där en kille spelar gitarr. Några elever spelar rundpingis och andra köar för att köpa fika av den elev som idag tjänstgör som kaféansvarig. Det här är dock inte bara en samlingsplats för eleverna – här får personalen gratis kaffe vilket gör att lärare och annan personal också söker sig hit.
Kafeterian är strategiskt förlagd till en lokal som många elever går igenom när de kommer till skolan på morgonen.
– När jag står här på mornarna är det många trötta elever som kommer in med hängande huvuden och blicken nedåt. Sedan ropar jag ”God morgon!” – och så åker huvudet upp, skrattar Ann-Cathrin Jansson som är väl medveten om att det för vissa elever kan vara en ren överlevnadsfråga att bli sedda.
Många kommuner och skolor är nyfikna på Kolsvas framgångsrecept och Kolsva skolområde tar ofta emot studiebesök. Johan Hallberg deltar i en nationell satsning som Skolverket gör kring förstärkt elevhälsa. Han är övertygad om att andra skolor kan skapa ett liknande sätt att förhålla sig till elevernas känsla av trygghet i skolan. Malmaskolan har inte högre skolpeng per elev än andra skolor – huvudessensen av det som görs i Kolsva kan man skapa oavsett ekonomi, menar Johan Hallberg.
– Vi har satt samman tankar som många inom skolan har kring främjande, relationsskapande och förebyggande arbete. Det är ingen raketforskning det vi gör.
***
Öppna möten tre gånger i veckan
Kolsva skolområde består av Malmaskolan, i tätorten Kolsva, och Odensvi skola i glesbygden. Totalt går cirka 530 elever i skolan här, och omkring 95 är anställda. Ett hundratal elever som inte hör till skolområdet har själva valt att gå på Malmaskolan. I Kolsva kommundel bor 4 500 personer.
På Elevhälsans öppna morgonmöten träffas rektor, skolsköterska, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare, skolkurator och speciallärare. Vid ett längre veckomöte med Elevhälsan deltar även skolpsykolog, skolläkare, talpedagog, socionom samt fritidshemmets och ungdomsgårdens föreståndare.
Många barn i behov av stöd
Fler barn och unga än vad vi tidigare har trott lever i hem med missbruk och/eller allvarlig sjukdom, visar en kartläggning som forskningsinstitutet CHESS och Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) presenterade i juni. Närmare åtta procent av barnen som föddes i Sverige 1987–89 hade innan sin artonårsdag upplevt att minst en förälder vårdats inneliggande på sjukhus på grund av psykisk sjukdom och/eller missbruk av alkohol eller narkotika. De här barnen löper själva risk att drabbas av ohälsa och sociala problem. Folkhälsoinstitutets beräkningar visar dessutom att vart femte barn i Sverige lever med en vuxen som har en riskfylld alkoholkonsumtion.
Källa: ”Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de?”, www.anhoriga.se
Skolor saknar rutiner
Enligt föreningen Maskrosbarns rapport ”Frågar man inget får man inget veta” upplever de flesta ungdomar som lever i familjer med missbruk och psykisk sjukdom att de inte blir lyssnade på av myndigheter. Ofta känner lärare känner en osäkerhet och skolorna saknar rutiner för hur man ska stötta dessa barn. Det viktigaste för ungdomarna är att bli bemötta på ett varmt och medmänskligt sätt, bli tagna på allvar och bekräftade i sina känslor.
Källa: Maskrosbarn