”Lokalt förebyggande arbete är nödvändigt”
STAD:s chef Johanna Gripenberg. Foto: Eva Ekeroth

”Lokalt förebyggande arbete är nödvändigt”

Lokalt förebyggande arbete mot alkohol och narkotika är ett nödvändigt komplement till en aktiv politik. Det säger forskaren Johanna Gripenberg.
Av: Eva Ekeroth

Hon är mycket kritisk till att det inte finns någon myndighet som samordnar och förvaltar goda exempel inom förebyggande arbete. Och Johanna Gripenberg bör veta. I snart tjugo år har hon arbetat med frågorna på STAD.

– På läns- och lokalnivå finns samordnare, men nationellt finns det ingen som har ansvar att förvalta de metoder som visat sig ha effekter, säger hon.

Sedan 1995 har STAD jobbat för att utveckla, implementera och sprida metoder som fungerar.

– Arbetet måste rikta in sig på att begränsa såväl tillgång som efterfrågan. Kanske måste man också påverka samhällets normer. Att begränsa tillgängligheten exempelvis genom priset vet vi är mest effektivt, men även lokalt kan man minska tillgången, säger Johanna Gripenberg.

Hon beskriver processen för ett framgångsrikt förebyggande arbete:

– Först och främst måste man göra en kartläggning av problemen, och därefter en behovsanalys. Sedan identifierar man nyckelaktörer. Det krävs också en bra strategisk plan och tydliga, gemensamma mål. Med ett bra grundarbete blir insatserna så mycket bättre, säger hon.

Hon påpekar att en viktig framgångsfaktor är att mobilisera lokalsamhället.

– Att hitta de viktiga aktörerna och få dem med sig är ett måste. Alla ska känna sig delaktiga, säger hon.

Det är inte alltid självklart vilka som bör vara med.

– Men det är värt att lägga möda på att identifiera dem, säger hon.

Det är viktigt att träffas regelbundet anser hon.

– Man måste ha en samordnare som kallar till mötena och protokollför besluten. På STAD har vi till exempel skrivit avtal med alla samarbetsparter i vårt arbete i krogmiljön. På det viset blir det mindre personbundet och mindre risk att aktörerna inte förstår vad de ska bidra med om någon slutar.

Sedan gäller det att hitta ställen där man når målgruppen.

– Skolan är en populär arena, men det är ju unga vuxna som dricker mest och dem når man inte där. Krogen är däremot en mötesplats som lockar alla grupper av unga. Andra arenor kan vara universitet och högskolor, festivaler, idrotts­evenemang, träningsanläggningar och ungdomsmottagningar.

Uppföljning och utvärdering är andra nödvändiga moment.

– Dels måste man följa upp under processen och kanske revidera planen. Dels måste man utvärdera effekterna. Det är inte alltid lätt att bevisa att något haft effekt. Med Ansvarsfull alkohol­servering började vi i en stadsdel i Stockholm och kunde visa att våldsbrotten där minskade med 29 procent, jämfört med intilliggande stadsdelar. För varje satsad krona tjänade samhället 39 kronor i form av minskade kostnader.

Det är inte alltid ett enskilt projekt i en kommun har möjlighet att göra egna undersökningar för kartläggning och utvärdering.

– Men ofta finns det redan lokala data, skolundersökningar, akutsjukvårdsdata, ungdomsdata eller uppgifter om trafik­onykterhet, som man kan få tillgång till. Vi måste kunna visa att det vi gör har effekt, säger hon.

För små kommuner med begränsade resurser är samverkan med grann­kommuner ett utmärkt alternativ. Att rapportera tillbaka till skattebetalarna, om det är de som finansierar arbetet, anser hon är en skyldighet.

– Media är en viktig kanal för att öka medvetenheten om vilka problemen är, och få stöd för de åtgärder man vill göra. Dessutom kan man uppmärksamma och påverka beslutsfattare den vägen, säger hon.

Att arbeta långsiktigt är viktigt.

– Att förändra människors beteende, särskilt vuxnas, är svårt och tar tid, liksom att mobilisera lokalsamhället, säger hon.

Hon framhåller att man redan i starten ska tänka på fortsättningen.

– Om resultatet blir bra vill man ju att arbetet fortsätter. Därför är det viktigt att redan från början fundera över hur verksamheten ska finansieras när projekt­medlen tagit slut.

Dela artikeln:
0