Lockout från restauranger motverkar våld i Sidney
Foto: Transformer18/Flickr-CC by 2.0

Lockout från restauranger motverkar våld i Sidney

Lock-out, för den som lämnar restaurangen de sista timmarna före stängning, har minskat våldet i Sidney. Och slumpvisa blåstester har räddat 7 000 liv i trafiken sedan 1982.
Av: Eva Ekeroth

Efter klockan ett på morgonen släpps ingen som lämnar restaurangerna i Sidney in igen – trots att restaurangen har öppet två timmar till. Och det har givit resultat. Våldet på gatorna har minskat.

– Ändå har musikindustrin och underhållningsbranschen protesterat. De hävdar att Sidney har blivit en tråkigare stad. Tydligen krävs blod på gatan för att de ska tycka det är roligt, säger Ross Homel, kriminolog och preventionsforskare från Australien.

Däremot fungerade inte samma sak när det testats på krogar som stängde fem och lock-outen började klockan tre. Lock-outen infördes efter ett dödsfall där en ung man miste livet efter ett enda knytnävsslag.

– Att tvinga restaurangerna att stänga tidigare är inte politiskt gångbart. Det här blev en kompromiss, säger han.

 

Ross Homels tankar och idéer ligger till grund för delar av det arbete som STAD, Stockholm förebygger alkohol och drogproblem gör, till exempel Ansvarsfull alkoholservering.

Han arbetade på liknande sätt i Surfers Paradise, en stadsdel i Gold Coast i Queensland, i sin tur inspirerad av Addiction Reaserch Foundation i Kanada.

– Men era resultat är mycket bättre. Ni är ju bäst i världen, säger han.

Till en början fungerade satsningen bra även i Australien.

– Personalen blev stoltare över sitt arbete och publiken trivdes bättre.

Ändå rann arbetet ut i sanden.

– I Australien har vi problem med hög alkoholkonsumtion. Det förekommer mycket våld på uteställen och ägarna vet om det, men de hade inget incitament att fortsätta arbetet. Polisen förstod inte det preventiva syftet och hälsodepartementet brydde sig inte. De såg inte sin vinst i det hela, säger han.

Foto av Ross Homel

Ross Homel Foto: Eva Ekeroth

Ross Homel anser att utmaningen fortfarande är densamma för förebyggande arbete.

– Man måste ha ett gemensamt mål och presentera forskning för att visa att det fungerar. För att lyckas måste man få de olika myndigheterna att tänka likadant. Alkoholrelaterat våld trivialiseras, åtminstone tills någon dör. Men allvarliga problem kräver allvarliga lösningar, säger han.

Det gäller också att välja måttstock med omsorg.

– I Australien jobbar vi mycket med rattonykterhet och slumpvisa utandningstester. Resultatet av polisens arbete ska då inte mätas hur många som åkt fast, utan om olyckorna har minskat eller inte, säger han.

Själv har han fått blåsa tre gånger de senaste 12 månaderna.

– Hög synlighet utanför pubar gör att upptäcktsrisken uppfattas som hög. Det sättet att arbeta har räddat 7 000 liv sedan 1982, säger han.

 

Ross Homel talar om de risker han ser.

– Alkoholen är en viktig faktor. Men det finns annat som påverkar: om den som dricker har en tendens att bli aggressiv, om personen är ung och man till exempel. Även lokalen påverkar. Är det köer och trångt blir det mer våld, liksom om det är smutsigt och ofräscht.

Det handlar också om attityder.

– Är den sociala omgivningen tillåtande till aggressivitet? Vilka konsekvenser riskerar man? Om berusningsgraden är hög och om illegala aktiviteter, som droghandel och prostitution förekommer är också riskerna högre.

Personalen har stor betydelse.

– Tydliga roller och personal som har förmåga att upptäcka och avvärja konfliktsituationer minskar riskerna, liksom om alkohol serveras på ett ansvarsfullt sätt, säger han.

 

Att förändra människors normer är svårt.

– Men om reglerna ändras så att människor tvingas ändra sitt beteende så följer attityderna efter. När människor befinner sig i chock finns en beredskap för förändring, då får man passa på och handla snabbt, säger han.

Han räknar upp vilka åtgärder som har störst effekt för att förebygga våld:

– Reglerad fysisk tillgänglighet till alkohol, med pris och öppettider. Utbilda krogpersonalen, kontroll av att lagar och regler följs och lokalt förebyggande insatser, även om långtidseffekter bara uppmätts i Sverige.

Vad man däremot inte ska göra om man vill förebygga våld är han övertygad om.

– Det är onödigt att lägga energi på goda idéer som saknar evidens, att ägna sig åt interventioner som utgår från att några få individer är problemet, eller tekniska gimmickar som ID-scanners för att avslöja falska legitimationer.

Dela artikeln:
0