Planen är att 25 procent av regionens cirka 6 500 anställda ska testas varje år. Syftet är att öka säkerheten för patienterna, förbättra arbetsmiljön och förebygga ohälsa hos medarbetarna. Kostnaderna för testerna beräknas bli 1,4 miljoner kronor om året. Testerna kommer att utföras av en extern företagshälsovård på enhetsnivå, och vid de tidpunkter på dygnet som enheten har verksamhet.
– Forskning visar att mellan tio och femton procent av befolkningen har ett riskbruk, och det finns inget skäl att tro att vår personal skulle vara något undantag. Det tar lång tid innan beroendet blir synligt, därför kan slumpmässiga alkohol- och drogtester bidra till att fånga upp medarbetare med riskbruk. Ju tidigare man får hjälp och stöd, desto bättre är prognosen, säger Karin Rystedt, HR-direktör i Region Gävleborg, i en intervju i Läkartidningen.
Frågan har processats i regionen i mer än fem år. Tidigare fanns lokala avtal på olika enheter om alkoholtester på opererande personal, men då detta ansågs vara en policyfråga lyftes den till regionnivå.
Regionen har förhandlat med 21 fackliga organisationer. Kommunal, Vårdförbundet och Läkarföreningen är oeniga med arbetsgivaren, bland annat med hänvisning till att skyddet för den personliga integriteten är otillräckligt.
– Vi har rätt till, och en skyldighet, att säkerställa säkerheten för anställda och patienter. Ett urinprov bedöms inte vara en integritetskränkande kroppsundersökning. Vi har tagit hjälp av juridisk expertis på området och utrett detta grundligt och vårt resonemang håller, säger HR-direktören Karin Rystedt.
Gästrike Hälsinge läkarförening skriver på föreningens webbplats att såväl deras medlemmar som styrelse har delade meningar i frågan. Bland annat anförs att det ”vid ett positivt prov som kräver rehab är mycket osannolikt att sekretessen upprätthålls”.
– Vi är splittrade i styrelsen. En del tycker att det är bra ur patientsäkerhetssynpunkt, andra tycker att det är integritetskränkande och att det inte är säkert att det ger effekt, säger ordförande Ylva Björklund, till Läkartidningen.
Accent rapporterade nyligen om Swedish Standards Institute, SIS, påbörjade arbete med att ta fram säkrare drogtester. Bakgrunden är att dagens snabbtester inte har tillräckligt hög kvalitet och att den personal som använder testerna ofta saknar rätt kunskap och utbildning. Detta gör testresultaten osäkra. I Brottsförebyggande rådets, BRÅ:s, analys Provtagning vid misstanke om ringa narkotikabrott, från 2016, står följande: Att avtvinga någon ett prov i form av urin eller blod är en mycket integritetskränkande form av myndighetsutövning; något som också avspeglas i att denna form av tvångsmedel endast får användas vid misstanke om brott som har fängelse på straffskalan. Vid sådan myndighets- utövning ställs mycket stora krav på att tillämpningen är riktig, rationell och enhetlig.