Drammen är en av de kommuner i Norge som utvecklat en framgångsrik modell för medling och uppföljning av unga för att förebygga ungdomsbrott, missbruk och kriminell nyrekrytering. Accent har besökt Konfliktrådet.
I Norge återfaller 20 procent av de frigivna från fängelserna i nya brott inom två år. I Sverige är den siffran 43 procent, sämst i Norden. De övriga länderna har en återfallsfrekvens på 27–36 procent.
Inom den svenska kriminalvården menar man att förklaringen är att Sverige har fler dömda till frivård och flera tungt belastade interner i fängelserna.
Det är ungefär lika stor andel av befolkningen som sitter i fängelse i Sverige som i Norge. Men Norge har i genomsnitt kortare strafftider och Sverige har skyhögt fler dömda som avtjänar frivårdsstraff med påföljder som villkorlig dom, samhällstjänst, skyddstillsyn, behandlingsprogram och elektronisk fotboja. Något som normalt ger förhållandevis längre avtjäningstid jämfört med fängelsestraff.
Andelen dömda till fängelse för narkotikabrott är 25 procent i Norge och 30 procent i Sverige. Men också när det gäller en stor del av den övriga brottsligheten finns missbruk med som en väsentlig del av bilden.
Norge tycks ha en högre ambition när det gäller att slussa ut frigivna till jobb och bostad efter strafftiden och att bryta missbruk. Norge har också sedan lång tid tillbaka utvecklat ett rikstäckande nät av konfliktråd som arbetar med konfliktbearbetning, stöd till brottsoffer, åtgärdsprogram och medling mellan framför allt unga lagbrytare och utsatta.
Medlingen bygger på att den som utsatts för ett brott och gärningspersonen träffas tillsammans med en opartisk medlare för att prata ut om det inträffade och försöka nå en gemensam överenskommelse och ett försök till att reparera eller minska skadorna av brottet.
– En stor del av vår medlingsverksamhet är inriktad på mindre brott som snatterier och skadegörelse. Men vi arbetar också med allvarligare kriminalitet som våldsbrott och inbrott. Och på senare tid har vi arbetat en hel del med mobbning, hot och trakasserier på nätet, säger Alf Sigmund Larsen verksamhetsledare på Konfliktrådet i Drammen med lång erfarenhet av medling.
Alf Sigmund är socionom med lång erfarenhet av samtal med människor i kris och han menar att det både är viktigt att ge stöd och upprättelse till brottsoffer och att fånga upp unga människor som begår lagbrott på ett så tidigt stadium som möjligt. Något som kan minska kriminalitet, droganvändning och konfrontation i samhället, och öka framtidschanserna.
–Mötet är frivilligt och förbereds genom att vi talar enskilt med båda parter om man vill träffas och vad man i så fall skulle vilja tala om. Det är också möjligt att ta med sig en stödperson. Men det kan vara bra att träffas på ett så personligt sätt som möjligt.
Medling bygger på filosofin om reparativ rättvisa. Det är de inblandade parterna som är drabbade och ”äger” konflikten, inte staten.
Medling kan också användas som en kommunikationsmetod vid missbruk – som inte bara berör den som missbrukar, utan en bred krets av anhöriga och vänner.
– Ibland kan det också vara bra att träffas i stormöten och gruppmedlingar med flera berörda i närsamhället som anhöriga, polis, skola och socialtjänst, säger Alf Sigmund.
Konfliktråden lyder under justitiedepartementets civilavdelning och har ett tätt samarbete både med socialtjänsten, polis och åklagare som skickar ärenden till råden. Det är också möjligt för enskilda, skola och företag eller näringsidkare att vända sig till rådet.
En viktig motivation för ungdomarna är att medlingen ger en möjlighet att reda ut brottet utan att hamna i straffregistret. Något som kan leda till stora problem när man ska söka jobb, bostad eller ta körkort. Genom medlingen kan man också undvika annan straffutmätning som böter, fängelse eller institutionsplacering.
– En förutsättning är att den som begått brottet har förståelse för att han eller hon gjort fel och vill försöka bidra till att reducera skadan. Om man inte kommer till någon överenskommelse eller om avtalen bryts finns det två möjligheter. Ny medling eller ordinarie hantering som polissak, säger Alf-Sigmund.
Vid mötet ges parterna möjlighet att prata ut om sina reaktioner kring händelsen. Ett av målen med medlingen är att träffa avtal om en uppgörelse om hur man ska reda ut det som har varit och hur man ska gå vidare i framtiden. Det kan handla om ekonomisk ersättning, arbetsavtal eller försoningsavtal utan ekonomisk ersättning. De avtal som träffas slutförs i 96 procent av fallen.
– Vår uppgift som medlare är inte att vara dömande. Vi arbetar för att ge båda parter möjlighet att tala till punkt och att få till stånd ett så konstruktivt och läkande samtal som möjligt. Något som kan minska konflikten och öka parternas förståelse för varandra. Målet är att man ska träffa ett avtal om en uppgörelse som gör att man kan titta framåt. Resultatet ska stämma överens med båda parternas rättskänsla, säger Alf-Sigmund.
I Norge genomförs närmare 9 000 medlingar om året och det skrivs 4 200 medlingsavtal. Forskningen visar att medling både kan vara läkande för de utsatta och minska återfallen i brott. Enligt en svensk undersökning från 2009 med 500 ungdomar som deltagit i medling halverades återfallen i brott vid medling jämfört med referensgruppen.
Flera internationella undersökningar pekar också på en reducering av återfallen i brott och en läkande effekt för de utsatta, framförallt vid våldsbrott. Medling förekommer också i Sverige men i betydligt mindre omfattning och saknas helt i många kommuner. Trots lagstiftning som kräver att alla kommuner ska erbjuda medling vid brott med gärningspersoner upp till 21 år.