Kickstart för meningsfull fritid

Genom projektet Storebror och storasyster får utsatta barn i Bosnien-Hercegovina möjlighet till en rolig och meningsfull fritid. Projektet görs möjligt med pengar från Världens barn-insamlingen som går av stapeln nu i helgen.
  • Fakta: Världens barn

    ▪ Det är många som samarbetar kring insamlingen: Radiohjälpen, SVT och Sveriges Radio. skolor, föreningar, företag, kyrkor och runt 45 000 volontärer. Plus 15 humanitära organisationer – där IOGT-NTO-rörelsen är en.

    ▪ Pengarna går till projekt som gör livet bättre för de barn runt om i världen som har det allra tuffast – som CEM:s projekt storebror och storasyster.

    ▪ Flera av IOGT-NTO-rörelsens samarbetsorganisationer driver projekt som får stöd. En ny chans till gatubarn i tanzania, scoutverksamhet för tjejer i Kenya och stöd till barn på flykt från krigets Syrien är tre exempel.

Av: Lina Mattebo

Den starka solen på Travniks gator gör att mörkret i det nergångna trapphuset först känns kompakt. Men efter några trappor öppnar ett stort ljust rum upp sig. Golvet är täckt av tjocka, röda och blå mattor. Här håller Travniks karateklubb till. 12-åriga Amna Daut visar upp sparkar hon har lärt sig under året, och berättar försiktigt vad karaten betyder för henne:

– Jag har träffat jättemånga vänner här och har fått en roligare fritid. Tidigare läste jag mest böcker hemma. Jag tycker jättemycket om att träna karate.

Det är en av de bästa sakerna som hänt i år!

Alla nybörjare börjar med ett vitt bälte. För att få en ny färg måste man visa vad man lärt sig och klara ett prov inför domare. Under året har Amna Daut klarat de två första stegen, och bär nu ett orange bälte.

– Det är en av de bästa sakerna som hänt i år! Nu satsar jag på att ta ännu ett steg och få ett grönt bälte, säger hon och ler.

– Hon är en av de bästa i gruppen, kon- staterar tränaren Adnan Arnautovič.

 

Att Amna Daut tränar karate är långt ifrån en självklarhet. Hennes pappa och styvmamma har inte råd att betala avgiften. Men för drygt ett år sedan fick Adis Arnautovic och Nedim Pripoljac, som är manager respektive program manager, på IOGT-NTO:s samarbetsorganisation CEM, en idé.

De kände väl till att många barn i Bosnien-Hercegovina lever i farozonen på era sätt. Mest handlar det om fattigdom. Enligt Unicef lever drygt 18 procent av befolkningen i Bosnien-Hercegovina i absolut fattigdom, vilket innebär att grundläggande behov som mat, kläder, bostad och tillgång till grundutbildning och primär sjukvård inte tillgodoses. Men det finns också andra problem i de utsatta barnens familjer, som missbruk, våld och brott.

Vi vill att alla barn ska ha samma möjligheter och chans att växa och utvecklas.

– Det gör det svårare för de här barnen att delta i samhället. Vår idé var att föra samman föreningar och tränare som kan vara bra förebilder med de här barnen och deras familjer. Det ger barnen en bättre fritid och möjlighet att få vänner som inte befinner sig i samma situation som dem själva, säger Adis Arnautovic.

Sagt och gjort. Några telefonsamtal senare hade de ordnat stipendium från era föreningar.

– Vi vill att alla barn ska ha samma möjligheter och chans att växa och utvecklas. Alla kan göra små saker, som får stora resultat, säger Nedim Pripoljac.

 

Till en början var det tjugo barn som deltog i projektet, men under året har några hoppat av. Barnen och familjerna fick CEM kontakt med via socialtjänsten, som de samarbetar nära med. CEM vet inte i detalj vilka problem som finns i familjen, bara att barnen behöver aktiviteter och stöd.

64

Adna Daut Foto: Emil Malmborg

Amna Dauts pappa och styvmamma är tacksamma för att Amna fått gå på karate, och att hennes lillasyster Adna Daut har fått gå på dans under året:

– Det är en jättebra möjlighet för dem att få ut energin, säger styvmamman Fahra Grabus och skrattar.

– Karaten och dansen har gett dem ramar i livet, och nya vänner, lägger pappa Almir Daut till.

Han tar upp sin mobiltelefon och visar stolt upp en pixlig film på när yngsta dottern var med i en Frozen-dansshow utklädd till troll. Hela familjen skrattar förtjust när Adna Daut dyker upp på filmen.

– Jag har blivit bättre på koordination och känner att jag mår bättre av att vara med på dansen, säger Adna Daut och visar några danssteg hon har lärt sig.

 

I höst ska projektet utvecklas. Det är möjligt tack vare pengar som nu samlas in via Världens barn, som IOGT-NTO-rörelsen är en del av. Barnen kommer fortsätta gå till sina fritidsaktiviteter, men får också möjlighet att få en låtsas-storebror eller storasyster. Unga personer i Travnik mellan 18 och 30 år, främst studenter, har kunnat söka för att bli volontärer, och efter att ha blivit uttagna fått utbildning av CEM.

– Varje volontär ska tillbringa tjugo timmar i månaden med sitt barn. De får själva bestämma vad de vill göra, men kanske spela fotboll, gå på bio, fika eller äta pizza, säger Renata Ignjić, som tillsammans med Emina Beklija är huvudansvarig för projektet.

– Många av de här barnen lever i en mardröm. Så det viktigaste är att volontären lär känna sitt barn och få barnets förtroende. Om volontären upptäcker att barnet far illa kommer den att rapportera till socialen för att få hjälp, berättar Emina Beklija.

Det märks att de två projektledarna är engagerade och tror på projektet.

– Vi vill ge lite färg i barnens annars ganska grå liv. Och visa på ett bättre sätt att göra saker i livet på. Det är inte skamligt att vara fattig, men det finns andra möjligheter för dig. Du behöver inte följa i dina föräldrars fotspår. Det är till exempel möjligt att fortsätta i skolan, lägger Renata Ignjić till.

 

17

Karaten betyder mycket för Anna Daut Foto: Emil Malmborg

Mitt emot en av Travniks 18 moskeér ligger socialkontoret. Två trappor upp sitter socialarbetaren Emir Sakić på sitt kontor.

– Vi är beroende av att samarbeta med organisationer som CEM eftersom vi inte har kapacitet att möta barnens alla behov, säger han.

Enligt honom har projektet redan gett resultat, med bland annat färre ingripanden och större närvaro i skolan.

– De här barnen har vanligtvis för mycket fritid och får inte tillräckligt mycket uppmärksamhet från sina föräldrar. De har inte resurser så att de kan vara med på några aktiviteter. Så i stället vandrar många av dem omkring på gatorna och riskerar att få dåliga vanor, säger Emir Sakić.

Att barnen nu också får var sin egen storasyster eller storebror ser Emir Sakić som något väldigt positivt.

–Att jobba ansikte mot ansikte med barnen och kunna ge dem mycket egen tid och uppmärksamhet brukar ge bra resultat. Så en kombination av de här delarna tror jag är den bästa lösningen för dem.

Dela artikeln:
0