ANDT

Källkritik grunden i prisbelönt ANDT-arbete

För fyra år sedan började lärarna på tre högstadieskolor i Borlänge undervisa om drogfrågor på ett nytt sätt. Den prisbelönta modellen, som heter ANDT på schemat, sprider sig nu i hela landet.

– Det nya är att frågorna är med i läroplanen, och inte något som flyter lite ovanpå eller som man ska beta av under en temadag, säger läraren Stefan Ericsson.

Det är fredagsförmiddag på Forssaklackskolan i Borlänge. Ungefär hälften av eleverna som går profilen atlet i årskurs åtta har lektion i samhällsorientering, SO. De har jobbat en vecka med alkohol som tema och ska ha redovisning om ytterligare en vecka.

– Tänk källkritiskt hela tiden. När ni redovisar måste ni kunna visa varför det material ni har hittat är relevant och sant, mässar Stefan Ericsson, och släpper sedan iväg klassen på en timmes grupparbete.

Hela klassen jobbar med samma sju frågor och ska bland annat svara på hur bruket av alkohol har sett ut historiskt, och vilka lagar och regler som styr hanteringen av alkohol.

Hugo Jungsbo, Kim Larsson och Elif Yurek sätter sig i ett eget hörn av klassrummet med varsin Ipad.

– Vi letar information på nätet, förklarar Hugo Jungsbo och startar sin padda.

– Och så tittar vi källkritiskt på sidorna vi hittar. Till exempel vem som står bakom, om det finns någon ansvarig utgivare och kontaktuppgifter, fortsätter han.

Foto: Maria Hansson
Kim Larsson, Elif Yurek och Hugo Jungsbo. Foto: Maria Hansson

Elif har hittat information från CAN:s sida www.drugsmart.se. Hon håller på att ta reda på hur bruket av alkohol påverkar kroppen, och har skrivit ut flera sidor där hon har markerat det viktigaste med en överstrykningspenna.

– Vi försöker att bara använda oss av en sida, men ibland går det inte, då får man leta på fler ställen. Men det tar tid att göra källkritik på nya sidor och därför är det bra att använda samma, säger hon.

Materialet som eleverna samlar in ska sedan matas in i programmet Keynote och redovisas i mindre grupper. I skolans bibliotek håller Alicia Larsson och Adam Sjöö på att spela in ljudfiler till sin Keynotepresentation. Under redovisningen ska det nämligen bara vara att trycka på play och luta sig tillbaka.

– Vi har skrivit stödord som vi ska prata kring, förklarar Alicia Larsson, innan Adam börjar sin inläsning.

”Vad är alkohol. Det är en drog som påverkar dig själv. Alkohol är bland annat etanol. Alkohol finns i öl, vin och sprit och alkohol mäts i promille. Nio av tio vuxna dricker alkohol”, läser han.

På frågan om vad de har lärt sig ger Alicia och Adam samma svar: Mycket.

– Till exempel om vad som händer i kroppen vid olika promille, det var intressant, säger Alicia.

– Vi har kollat på en del film också. I sjuan när vi hade tobak såg vi Tobakens barn, berättar Adam.

Läraren Stefan Ericsson berättar att initiativet till ANDT på schemat kom från Länsstyrelsen Dalarna. Hösten 2012 började tre högstadieskolor jobba med ett pilotprojekt för att integrera ANDT-undervisningen i läroplanen.

– Tidigare har det har varit något som flutit lite ovanpå, eller som man försökt avhandla på en temadag. I och med att ämnet nu integrerades i läroplanen blev elevernas resultat mätbart, säger Stefan Ericsson.

Foto: Maria Hansson
Foto: Maria Hansson

Våren därpå utvecklades arbetsmetoden när Forssklackskolans SO-lärare fick i uppdrag att rätta de nationella proven i historia.

– Vi satt och rättade prov efter prov och efter ett tag slog det oss: Begrepp och källkritik är grunden i allt. Vi måste ha källkritiken som grund i ANDT-arbetet, säger Stefan Ericsson.

Tanken med ANDT på schemat är att det ska vara som ett skelett som kan användas i alla ämnen. Utgångspunkten är de sju frågorna som eleverna jobbar med, oavsett ämne och oavsett om det handlar om alkohol, narkotika, dopning eller tobak.

– Det ideala är att man delar med sig utifrån de behov som finns i arbetslaget. När mina elever gör keynoteredovisningar på SO:n så kan ju NO-läraren titta på dem i efterhand och bedöma de bitar som handlar om NO. Till exempel hur kroppen påverkas. Det här är något som sparar resurser, säger Stefan Ericsson.

Tanken är också att fler ämneslärare ska använda materialet.

– Det finns tillgängligt och kan användas, sedan måste alla hitta sina former, säger Stefan Ericsson.

När ni redovisar måste ni kunna visa varför det material ni har hittat är relevant och sant.

Foto: Maria Hansson
Stefan Ericsson Foto: Maria Hansson

Sedan CAN har tagit sig an arbetsmaterial och gjort det tillgängligt på webben har fler skolor börjat jobba med det. Stefan Ericsson och hans kollega har också varit ute och föreläst.

– En viktig del i det här arbetet är att träffa andra, då uppstår nya idéer. Det finns många som redan är väldigt duktiga på att jobba med de här frågorna, men materialet kan ju vara ett stöd.

Sedan han började som lärare år 2000 har han sett det som också statistiken visar, att tobaks- och alkoholanvändningen har minskat bland eleverna.

– För tio år sedan var det mer tissel tassel på fredagar och prat om helgens fylla på måndagen bland eleverna, nu hör jag inget av det. Och bland skolans 500 elever är det bara några få som röker.

– Det går åt rätt håll men som lärare vill man ju rädda alla från utanförskap i framtiden. För det är utanförskap det handlar om, få börjar med droger om inte har rökt innan. Och börjar man med droger blir det svårt att klara av skolan och man kanske inte tar sig igenom högstadiet och gymnasiet. Det ökar risken för ett liv i utanförskap, säger han.

Vi tittar källkritiskt på sidorna vi hittar. Till exempel vem som står bakom, om det finns någon ansvarig utgivare och kontaktuppgifter.

Även bland föräldrarna har attityden ändrats, upplever han.

– Föräldrar har blivit mer restriktiva med att köpa ut och bjuda på alkohol, det är min bild.

När eleverna börjar jobba med en bokstav, till exempel A som i alkohol, gör de en lista tillsammans med läraren på för- och nackdelar. Efter kursens slut får de fylla på listan.

– Vi kan inte hymla om att människor kan uppleva fördelar med alkohol, men genom att ge eleverna information så kan de göra bättre och mer informerade val. Efter kursens slut fyller vi på listan och då ser de hur många fler nackdelarna är, säger Stefan Ericsson.

Alla skolor och arbetslag väljer hur de vill jobba och i vilken ordning de tar bokstäverna.

– Om det till exempel är stora problem med marijuana på en skola så kan man ju börja med narkotika. Här har vi valt att börja med rökning i sjuan, för det är ofta det eleverna möter först. Alkohol i åttan och droger och doping i nian.

I arbetsmaterialet finns en bakgrundstext där läraren kan läsa in sig på respektive ämne. Och det behövs, enligt Stefan Ericsson.

– Vissa elever är drogliberala och väldigt pålästa, de har läst sida efter sida med propaganda. Men när jag har bett dem att skriva ner adresser till sidorna och gå igenom dem källkritiskt tillsammans med mig så har ingen kommit tillbaka och gjort det, säger Stefan Ericsson.

Foto: Maria Hansson
Foto: Maria Hansson

De 7 frågorna

1. Hur har bruket av ANDT sett ut historiskt kontra nutid?

2. Hur påverkas närsamhället och individerna där ANDT produceras?

3. Hur påverkar framställningen av ANDT miljön, lokalt och globalt?

4. Vad säger lagar och regler om bruk och hantering av ANDT?

5. Hur marknadsförs ANDT?

6. Vilka sociala och ekonomiska konsekvenser ger bruk och hantering av ANDT?

7. Vad händer i kroppen när du använder ANDT?

Mer från Accent