Den 25 oktober 2011 antogs en förordning som innebär att de gällande EU-reglerna om livsmedelsmärkning ändras. Vissa delar träder i kraft redan den 13 december 2014, och från och med den 13 december 2016 blir det obligatoriskt med näringsdeklaration på livsmedel. Syftet med de nya reglerna är att ”konsumenterna ska kunna göra informerade val och använda livsmedel på ett säkert sätt”.
Vissa livsmedel undantas dock från de nya reglerna. Det gäller bland annat obearbetade produkter som endast innehåller en ingrediens, kryddor, salt – och alkoholhaltiga drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol.
Det är dock långt ifrån alla som anser att det är en god idé att undanta alkohol från de nya reglerna. Exempelvis kräver nu brittiska Labours talesperson för hälsofrågor i Europa, Glenis Willmott, att även alkohol ska märkas med energiinnehåll.
– Det faktum att ett medelstort glas vitt vin innehåller ungefär lika många kalorier som en chokladbar kan få folk att tänka till en extra gång innan de tar ett andra glas, säger hon i ett pressmeddelande.
Glenis Willmott anser att den roll alkohol spelar för nutrition och fetma ofta förbises, medan de flesta människor är medvetna om andra hälsorisker med alkohol, så som ökad risk för leversjukdomar, cancer och beroende. Hon är även övertygad om att det är alkoholindustrins lobbyarbete som ligger bakom att alkohol undantas från de nya reglerna.
Enligt Martin Stafström, som forskar om ungdomars alkohol- och drogvanor och om förebyggande åtgärder på Lunds universitet, är alkoholindustrin reflexmässigt emot alla typer av regleringar.
– För varje litet steg som tas kommer man närmare mer avgörande och effektfulla regleringar, och det är den stora rädslan från alkoholindustrins sida, säger han.
Martin Stafström tror inte att näringsdeklaration på alkohol skulle få så stora effekter.
– Vuxna alkoholkonsumenter sänker inte sin konsumtion för att det kommer kaloriinformation på flaskorna. De är redan väl insatta i sitt kaloriintag och det verkar ju inte som att vi är extremt rädda för att få i oss kalorier. Fetman är ju på uppgång, och det tyder ju på att vi inte tycker att mycket kalorier är så läskigt.
Inte heller bland ungdomar tror Martin Stafström att kalorimärkning skulle påverka särskilt mycket.
– När man är yngre är drivkraften att bli full mycket starkare än att inte bli överviktig om fyra till tio år. Det är olika tidsperspektiv och incitament. Det finns säkert de konsumenter som skulle påverkas så att de dricker mindre av en kalorimärkning, men jag tror inte att de är många.
Något som diskuteras mycket mer är effekterna av information om hur många så kallade standarddrinkar eller alkoholenheter olika typer av alkoholbehållare innehåller, enligt Martin Stafström.
– Den märkningen har lite samma syfte som en näringsdeklaration, det vill säga att vi ska få koll på vad vi dricker så att vi inte sätter i oss saker vi inte vill ha i oss. Vissa tycker även att det vore bra att börja med avskräckande bilder på alkoholflaskorna, liknande de som finns på cigarettpaketen i ganska många europeiska länder.
Det är dock svårt att forska på vilka effekter olika typer av märkning får, enligt Martin Stafström.
– Det man tror är att olika typer av märkning kan ha en positiv effekt på debutåldern, framför allt bland tjejer, men att det inte har någon större effekt bland dem som redan brukar alkohol. Men det här är ganska dåligt belagt.
Vissa resultat tyder dessutom på att märkning med antal alkoholenheter kan få motsatt effekt – vissa konsumenter väljer sådana förpackningar som innebär att de får i sig så mycket alkohol som möjligt så billigt som möjligt. Den risken lär dock inte finnas med en näringsdeklaration, och Martin Stafström tycker inte att det är någon dålig idé att ange kaloriinnehåll på alkoholhaltiga drycker. Han tror inte alls att det är omöjligt att alkohol på sikt kommer att omfattas av de nya reglerna om livsmedelsmärkning.
Kristina Sjölin, ämneskoordinator på Livsmedelsverkets regelutvecklingsavdelning, hoppas att så kommer att bli fallet.
– Livsmedelsverket har bistått regeringen under arbetet med förordningen om livsmedelsinformation och hållningen under förhandlingarnas gång har varit att Sverige tycker att det vore bra med energivärde på den här typen av produkter. Vi är positiva till att konsumenterna får information om antalet kalorier i det de dricker, säger hon.
Den 13 december 2014 ska en EU-rapport vara klar om huruvida alkoholhaltiga drycker bör fortsätta vara undantagna från de nya märkningsreglerna eller inte, enligt Kristina Sjölin.
Blir någon obligatorisk näringsdeklaration på alkohol?
– När man ser rapporten kommer det att ge en viss spegling av läget. Det finns ju också en koppling till att vi har en stor fetma- och överviktsepidemi – man kan ju betrakta näringsdeklaration på alkohol som en del i att konsumenterna ska kunna göra det som står i förordningen om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, det vill säga att de ska få rätt information så att de kan göra medvetna val. Det är det som är meningen, säger Kristina Sjölin.