Supporterkultur

Fotboll utan fylla samarbetar med beroendecentrum

Projektet Fotboll utan fylla har på kort tid förbättrat nykterheten vid fotbollsmatcher i Stockholm. Nu tar projektet flera steg till.

Fotboll utan fylla startade 2015 med målet att förbättra nykterheten och minska våldet kring fotbollsmatcher i Stockholm. Projektet beviljades medel för tre år 2015–2017. På den korta tiden har goda resultat uppnåtts.

 – Jag trodde faktiskt inte att vi skulle se så stora effekter på så kort tid, säger Johanna Gripenberg, chef för Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, STAD, som driver projektet tillsammans med IQ och Stockholmsklubbarna.

Resultaten är anmärkningsvärda. År 2015, när den första undersökningen av fotbollspubliken gjordes, hade 50 procent druckit innan de kom till arenan. Två år senare har det sjunkit till 43 procent. Dessutom har deras promillenivå sjunkit från 0,63 till 0,57 promille. Trots att publiken blivit nyktrare ökade andelen som vägrades inträde på arenan från 13 till 33 procent och andelen som nekades servering inne på arenan ökade från 32 till 57 procent.

– Det visar hur mycket mer uppmärksamma både entrévärdar och restauratörer är nu, säger Johanna Gripenberg.

I projektet samverkar STAD och IQ med klubbarna AIK, Djurgården och Hammarby, polisen, länsstyrelsen, arenabolagen och restauratörer. Serveringspersonalen får utbildning i ansvarsfull alkoholservering och får träning i att neka att servera den som druckit för mycket.

Andelen kraftigt berusade matchbesökare har sjunkit från tio till sex procent.

– Det kanske inte låter så mycket, men Hammarby IF:s vd räknade ut att det betyder 22 000 färre berusade på Hammarbys matcher under en säsong, säger hon.

En minskning som påverkar fler än de berusade, påpekar hon.

– Det är så många runt om som berörs av en kraftigt berusad person, både på väg till matchen och på hemvägen kan en berusad ställa till med saker som drabbar dem runtomkring. Och så är det familj och vänner nära personen som påverkas. Ju färre berusade desto mindre våld, skadegörelse och obehag för andra, säger hon.

I somras meddelade Socialdepartementet att projektet fått medel för 2018.

– Det här är ju inget man kan göra i tre år och sedan lägga ner och tro att problemen är lösta. Vi har sett bra effekter, men det finns utrymme för förbättringar och arbetet måste pågå hela tiden. Det kommer nya personer hela tiden och kunskapen måste hållas uppe, säger hon.

Nytt för i år är ett samarbete med Beroendecentrum Stockholm

– När klubbarna stoppar fler besökare från att komma in på arenorna har de uppmärksammat att det ofta är samma personer som blir nekade. Klubbarna värnar om sina supportrar. Därför vände de sig till oss för att få hjälp. Vi tog kontakt med Beroendecentrum Stockholm för att se om vi kunde samarbeta, säger hon.

På Beroendecentrum Stockholm var man snabbt med på noterna och nu har samarbetet blivit verklighet.

– Vi jobbar sedan tidigare med STAD på ett liknande sätt med krogpersonal. Det gäller att få in dem på en gång. Får de en lapp i handen med uppmaning att ringa ett nummer blir det ju inte av, säger Johan Franck, professor och verksamhetschef för Beroendecentrum Stockholm.

I stället har Fotboll utan fylla fått en kontaktperson på Magnus Huss-mottagningen i centrala Stockholm och ett direktnummer som klubbarnas SLO-er (Supporter Liaison Officer, kontaktpersonen mot supportrarna) kan ringa och snabbt få en tid för den berörda.

– I princip får de tid dagen efter eller kanske till och med samma dag. Klubbarnas SLO-er är enormt viktiga och väldigt bra. De kan också följa med personen till mottagningen vid första besöket.

Syftet är att tillgängligheten till behandling ska vara hög.

– Det är en metod, Skellefteå-modellen, som utvecklats för rattonyktra och som vi använt ett tag i ett rattfylleriprojekt. När polisen tar fast någon för rattfylleri ska de kunna köra personen direkt till oss. Det sättet att arbeta har vi använt för krogpersonal och nu för fotbollssupportrar.

Det första besöket är en tröskel.

– De behöver få kontakt innan ruelsen sätter in. Så fort de kommit till oss och träffat en trevlig person blir det mycket lättare att komma tillbaka. Man vet vem man ska träffa nästa gång och förstår att man inte blir kritiserad eller dömd, säger han.

Fotboll utan fylla fortsätter att utvecklas och sprider sig nu till övriga landet.

– Vi har börjat samarbeta med IFK Norrköping och har inlett en kontakt med Malmö FF. Även andra klubbar har hört av sig. Det har också hört av sig personer från andra idrotter som ishockey och bandy. Det är jätteroligt att initiativet kommer från klubbarna själva, säger Johanna Gripenberg.

Hon skulle önska att STAD fick ett nationellt uppdrag att utveckla och förvalta metoden.

– Det borde vara en myndighet som har ansvar för att förebygga och förvalta förebyggande metoder som fungerar. Men nu gör det inte det och då skulle vi gärna få det uppdraget. Vi försöker hjälpa till så gott vi kan även utanför Stockholm, men det är inte alltid vi har möjlighet, säger hon.

Det finns också ett internationellt intresse.

– Vi har varit och föreläst i flera länder, både Europa och USA, säger hon.

För en tid sedan ringde ett företag som fått i uppdrag av Quatar att förhöra sig om STADs metoder inför fotbolls-VM 2022.

– De hade läst artiklar vi skrivit och blivit intresserade. I ett land där man inte ens dricker alkohol blir det förstås ännu viktigare att personalen får utbildning om de ska servera alkohol. Man kan ju tycka att Quatars lagar skulle gälla, men så var det ju inte i Brasilien. Bra att de är ute i god tid och roligt att de uppmärksammat vårt arbete, säger Johanna Gripenberg.

Mer från Accent