Förebyggande

Forskarbråk om förebyggande skolmetod

En ny utvärdering av den förebyggande metoden ÖPP visar att den har positiva effekter. STAD:s utvärdering förra året visade motsatsen.

Inom ramen för sin doktorsavhandling utvecklade Nikolaus Koutakis, forskare vid Örebro universitet, Örebro Preventionsprogram (ÖPP). Ett program som går ut på att få föräldrar att tydligt markera att ungdomar inte ska dricka.

Utvärderingen av metoden visade då positiva resultat och Nikolaus Koutakis blev därför förvånad när STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) kom fram till en annan slutsats.

− När STAD:s utvärdering kom lusläste jag den, förstås, och hittade några uppenbara brister, säger Nikolaus Koutakis.

En av de brister han menar att STAD:s utvärdering har är att de använt en reducerad varians, med andra ord en mer grovkalibrig skala: Till exempel druckit – inte druckit istället för en skala från 1-5 på hur mycket man druckit.

− Vi har aldrig trott att vi skulle få bort vare sig drickandet i sig eller berusningsdrickandet. Målet har varit att få det att minska. Då måste man mäta mer detaljerat, säger Nikolaus Koutakis.

Den största kritiken riktar han dock mot att STAD låtit skolor ingå som inte använder programmet fullt ut.

− De har klumpat ihop alla skolor som använt programmet, oavsett om de följt manualen eller bara gjort en liten del. Det är klart att det blir svårt att få skillnader jämfört med kontrollgruppen då, säger han.

Hans kollegor Håkan Stattin och Metin Özdemir har gjort nya beräkningar baserade på STAD:s data och kunnat visa att programmet haft effekt. De har publicerat sina resultat i Addiction.

− Vi har fått låna STAD:s datafiler så våra beräkningar baserar sig på samma material, säger Nikolaus Koutakis. Man måste följa receptet om man ska baka en kaka. Utelämnar man någon ingrediens så blir det kanske ingen kaka alls, och i varje fall inte den som receptskrivaren tänkt sig.

Maria Bodin, en av forskarna bakom STAD:s utvärdering, bemöter kritiken i en annan artikel i Addiction.

Där skriver hon att hon instämmer i kritiken mot att de tagit med skolor som inte använt programmet fullt ut. Men hon påpekar också att det är så verkligheten ser ut.

”För att testa programmets effektivitet är inte frågan vi ställde om programmet fungerar under optimala förhållanden, utan om det fungerar under de praktiska villkor som råder.”

I ÖPP ingår att skolorna ska ha ett föräldramöte per termin, medan de flesta skolor nöjer sig med ett per år.

Angående kritiken mot att de använt sig av dikotomisering, dvs en två gradig skala, säger Maria Bodin att det är en metod som ofta används då fördelningen är sned, som i detta fallet då många inte druckit alls och få druckit mycket och ofta.

Att det är problem med kontrollgruppen är både STAD- och Örebroforskarna överens om.

− Ingen svensk skola är ”osmittad” av ÖPP. Det skrivs mycket i tidningarna och pratas mycket på skolorna om att föräldrarnas attityder är viktiga. Det påverkar förstås kontrollskolorna och gör det svårt att få fram tydliga skillnader, säger Nikolaus Koutakis.

Även Maria Bodin påpekar i sin artikel att hon och hennes kollega är övertygade om att det inte är teorin bakom programmet som gör att de inte sett någon effekt. Istället tror även hon att det beror på att andra faktorer, som mediekampanjer, har gjort föräldrar mer restriktiva.

ÖPP är reviderat och heter numera ”Effekt”. Ingen skola som inte följer manualen till punkt och pricka får säga att de använder programmet.

− Det är det enklaste lågdosprogram man kan tänka sig. Det tar 15 – 20 minuter per halvår att genomföra, säger Nikolaus Koutakis.

Mer från Accent