Nationell alkoholpolitik i all ära, men om den inte följs upp, så är den inte mycket värd. Det beska budskapet kommer från Harold Holder, den amerikanske forskaren som leder arbetet med den årliga forskarrapport som ges ut av bland andra IOGT-NTO.
– Det räcker inte att fatta nationella politiska beslut. Den lokala politiken måste dra åt samma håll och vi måste se till att de politiska besluten implementeras, säger han vid ett frukostmöte arrangerat av Alkoholpolitiskt forum.
Alkoholpolitik borde vara baserad på vetenskaplig evidens.
Forskargruppen han leder har just avslutat arbetet med årets rapport på IOGT-NTO:s folkhögskola Wendelsberg i Mölnlycke. Nu är Harold Holder i Stockholm några dagar, bland annat för att träffa representanter för organisationerna bakom rapporten, men han hinner också med en del andra möten, som detta frukostseminarium.
– Alkoholpolitik borde vara baserad på vetenskaplig evidens. Ibland är den det, men ibland inte alls. Det är också viktigt att den följs upp. Lagar och regler som man inte kontrollerar att de efterlevs kan få politiker att må bra, men har ingen effekt.
Som exempel tar han åldersgränser för att köpa alkohol.
– I USA har alla stater 21-årsgräns, men hur den efterföljs är olika från stat till stat vilket gör att konsumtionen bland unga varierar stort, säger han.
Mycket få åtgärder utvärderas ordentligt enligt Harold Holder.
– Den dåliga nyheten är att vi därför inte vet om det vi gör fungerar. Den goda nyheten är att ingen vet om det inte fungerar, säger han ironiskt.
Han påpekar att Sverige ändå är bättre än USA på utvärdering.
– Men ni har en del utmaningar ni med. Utvärdering underlättar för att få nationell och lokal nivå att dra åt samma håll, säger han.
Även skor säljs i större omfattning om antalet butiker ökar.
Trots att han är verksam i USA vet han en hel del om svensk alkoholpolitik.
– Det är 40 år sedan jag kom till Sverige första gången för att studera svensk alkoholpolitik, säger han.
Han tar upp diskussionen om gårdsförsäljning.
– Små förändringar kan få stora effekter och leda till systemförändringar, säger han varnande.
Tidigt i våras kom Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ut med en rapport där de drog slutsatsen att monopolet inte behövs eftersom det ändå är priset som håller konsumtionen nere.
Det håller Harold Holder inte alls med om.
– Det är naivt att tro att allt hänger på priset. Även skor säljs i större omfattning om antalet butiker ökar, säger han.
Risken att åka fast upplevdes som större än tidigare.
Som pensionär kan han välja vad han vill ägna sin tid åt. Dit hör att stötta lokalsamhällen som vill satsa långsiktigt på att minska alkoholskadorna. Han berättar om Lancaster county i South Carolina, den stat som hade tredje högsta antalet alkoholrelaterade trafikolyckor med unga förare.
– Trafikolyckorna gick ner kraftigt när ekonomin var i botten, men steg sedan rejält 2011. Vi genomförde en kampanj i medierna om rattfylleri. Den ledde till att risken att åka fast upplevdes som större än tidigare, vilket i sin tur ledde till att färre tog bilen när de druckit.
Förutom kampanjen utbildades serveringspersonal.
– De fick utbildning för att inte servera underåriga och minska överserveringen. Dessutom gjorde myndigheterna fler inspektioner i barer och restauranger. Alla som åkte fast i nykterhetskontroller fick också frågan var de köpt sin alkohol.
Sammantaget ledde åtgärderna till en kraftig minskning av rattfylleri och trafikolyckor där unga var inblandade. Det visar också att lagstiftning inte alltid är lösningen. Inga lagar eller regler ändrades under projektets gång.
– Men så snart projektet upphörde började rattfylleriet öka igen. Det räcker alltså inte med korta projekt för att minska skadorna. Det är ett arbete som måste pågå ständigt.