Förebyggande

De är proffs på att förebygga

Ofta höjs röster för att satsa mer på förebyggande insatser. Men vad är det som fungerar i praktiken? Accent har träffat tre framgångsrika förebyggare.

Öckerö

Motiverade och kunniga föräldrar kan göra mycket för att minska ungdomars drickande. I Öckerö har andelen unga som varit berusade minskat från 42 till 12,7 procent sedan 2004.

Enligt Håkan Fransson, drogförebyggare i Öckerö kommun och pappa till Öckerö­metoden, är hemligheten föräldrarna.

– Om alla vuxna i en kommun blir överens om att ingen under 18 år ska dricka alkohol är problemet med ungdomsfylleri i princip redan löst, säger han.

Håkan Fransson deltar i föräldra­möten i årskurs 7–9, där han ger konkreta tips på hur föräldrarna kan försena sina barns alkoholdebut, och varför det inte är bra för barn att dricka, röka eller ta andra droger. Varje år genomförs en drog­­vane­undersökning, och på föräldra- mötena får vuxna en bild av hur situationen ser ut gällande alkohol, tobak och narkotika.

Han uppmuntrar föräldrarna att ta kontakt med varandra, göra gemensamma överenskommelser om utetider och annat, och också att alltid ringa och kolla när ungdomarna ska sova över hos varandra.

– Du älskar ditt barn över allt annat. När du nu vet hur farligt och dumt det är att ditt barn dricker måste du göra allt vad du kan för att göra det omöjligt, säger han.

Vi kan se att även de vuxnas drickande minskar, ibland lika fort som barnens.

I drogvaneundersökningen får barnen även frågan hur deras föräldrars alkoholvanor ser ut.

– Vi kan se att även de vuxnas drickande minskar, ibland lika fort som barnens drickande. Vad jag vet finns det ingen annan metod som lyckats med det, säger Håkan Fransson.

Han är noga med att inte prata om föräldrarnas alkoholdrickande på föräldra­möten.

– Oavsett om föräldrarna är nykterister, dricker måttligt eller väldigt mycket, handlar informationen om barnens drickande. En nyckel till Öckerömetodens framgång är att vi inte lägger oss i vuxnas drickande, säger han.

Illustration: Gunilla Hagström.

Norrtälje

I november 2017 utsågs Norrtälje kommun, för andra gången, till landets bästa förebyggande kommun av CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

– Egentligen är det ganska enkelt; samsyn, samverkan och gemensamma mål är nycklarna till framgång, säger Marita Bertilsson, chef för Trygg i Norrtälje kommun, Tink.

Tink startade som ett projekt och Marita Bertilsson har lett arbetet från start.

– Visst jobbade både polisen, social­förvaltningen och andra med förebyggande arbete och trygghetsfrågor även tidigare. Men var och en jobbade på sin kammare och resultatet blev inte så bra, säger hon.

Vid skolavslutningen 2008 samlades 800 ungdomar, många av dem berusade, i Societetsparken. Den kvällen anmäldes 70 brott till polisen. Den yngsta som anmäldes var 12 år. Något måste göras och kommunen avsatte medel för ett två-årigt projekt.

Vid skol­avslutningen 2008 hade vi sjuttio anmälda brott, året därpå sju, 2010 var det tre, och sedan dess har det varit noll.

Inför nästa skolavslutning fördes en dialog med alla berörda politiker, kommuntjänstemän, företagare, polisen – och ungdomarna själva.

– Vi frågade vad de vill göra på skolavslutningen, och de ville ha fest på Mobergs, en populär krog här i stan, med en känd discjockey. Det ordnade vi.

Polisen beslagtog och hällde ut alkohol för ungdomar redan från lunch. För att få ut vuxna under skolavslutningskvällen anordnades en tipspromenad och lokala företag och organisationer engagerades.

– Vår tipspromenad, Walkabout, började kockan 21 i Societetsparken. Där fanns vi och en rad ideella föreningar. Promenaden gick stan runt med frågor utplacerade på strategiska platser. I parken stod kyrkan och serverade korv med bröd, skänkt av en lokal handlare, och vid IOGT-NTO-lokalen bjöds det på alkoholfria drinkar. I Pressbyrån vid busstationen serverades kaffe och kanelbullar.

Prisutdelningen skedde vid midnatt.

– Vi ville ju att så många vuxna som möjligt skulle stanna ute hela kvällen.

Norrtälje är en stor kommun och många har långt hem.

– För att ungdomarna skulle komma säkert hem efter festen ställde bussbolaget upp med bussar.

Hon betonar vikten av att få företagen med sig.

– Över hundra företagare har varit med. Vi har alla samma mål och jobbar tillsammans. Det sänder en tydlig signal.

Arbetet har gett resultat.

– Vid skolavslutningen 2009 hade vi sju anmälda brott jämfört med de sjuttio året före. 2010 var det tre anmälningar, och sedan dess har det varit noll. Numera är det en polis i tjänst, istället för som tidigare fjorton.

Glädjande är också att föräldrarna slutat förse sina barn med alkohol.

– För sådär sex–åtta år sedan var det 17,5 procent av föräldrarna som bjöd sina barn på alkohol. I vissa skolor var det upp till 25 procent. Förra året var det noll. Det är häftigt, säger hon.

Sedan 2009 finns också Mini Maria i kommunen.

– Vi har utbildat både invånare och tjänstemän att de ska anmäla minsta oro dit, till oss, till polisen eller socialtjänsten. Hos Mini Maria får man alltid tid dagen efter. Man är mest benägen att ta emot hjälp när man befinner sig i kris.

Sedan 2010 är Tink en fast verksamhet som även fått ansvar för de ”hårdare” trygghetsfrågorna som dålig belysning, skymmande buskar etcetera. Arbetet underlättas av att alla som arbetar med trygghetsfrågor samlats under samma tak: två fältsamordnare, en integrationsstrateg, en strateg för våld i nära relationer, två föräldraskapsstödjare, en kommunikatör, en folkhälsostrateg, en brottsförebyggare och en chef.

Man har också genomfört invånar­dialoger som visat att det är busstationerna som invånarna upplever som de otryggaste platserna i kommunen.

– Vänthallen i Hallstavik var ett tillhåll. En del var påverkade och det hände att de uppträdde hotfullt mot dem som väntade på bussen.

Där har man nu byggt om och skapat ett kommunalt kontaktcenter.

– Vi har också hyrt en lokal intill där vi har olika verksamheter, som föräldra­utbildning.

Illustration: Gunilla Hagström.

Farsta 

2017 fick preventionssamordnaren Gabriella Luoma och hennes arbetsgivare Farsta stadsdelsförvaltning Stockholm socialförvaltnings tillsynspris. Gabriella Luomas mål är att minderåriga inte ska få tag i folköl och tobak. Alla som säljer folköl eller tobak: kiosker, kvartersbutiker eller stora kedjor, får minst ett besök årligen. De som ligger där ung­domar befinner sig, som till exempel vid skolor, kan vänta sig fler besök.

– Butikerna ska veta att vi har ögonen på dem, säger Gabriella Luoma.

Hon arbetar bland annat med kontrollköp, där hon låter ungdomar som fyllt 18 år, men ser yngre ut, att köpa folköl eller tobak. Om de får handla utan att personalen kollar deras id-handlingar talar Gabriella Luoma direkt med butiksägaren.

– Ofta är de lite skamsna och kan skylla på att det var många i kö, eller att de såg att ungdomen är 18, säger hon.

Kontrollköpen ger resultat, ju fler som görs desto bättre resultat ser vi.

Vid ett tillsynsbesök följs ett protokoll med olika punkter, som butiken sedan får en kopia av.

– Kontrollköpen ger resultat, ju fler som görs desto bättre resultat ser vi. Det är flera som tar legitimation nu, men det är ett långsiktigt arbete, säger Gabriella Luoma, som även delar ut informationspärmar om vad som gäller vid försäljning av folköl och tobak till butikerna, samt de egenkontrollprogram som de ska göra.

De butiker som följer reglerna får ett brev där det står ”Tack för att ni inte säljer till ungdomar under 18 år”

Mer från Accent