AccentAccent http://www.accentmagasin.se Sveriges största tidning om droger och nykterhet Fri, 28 Apr 2017 13:24:48 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.7.4 Valborg förknippas med alkoholhttp://www.accentmagasin.se/forebyggande/valborg-en-helg-forknippad-med-alkohol/ http://www.accentmagasin.se/forebyggande/valborg-en-helg-forknippad-med-alkohol/#respond Fri, 28 Apr 2017 12:44:15 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1643547 Unga dricker allt mindre, men Valborg är ändå en helg då det dricks mycket. Fyra av fem i Accents minienkät svarar att de förknippar firandet med alkohol.]]>

Unga dricker allt mindre, men Valborg är ändå en helg då det dricks mycket. Fyra av fem i Accents minienkät svarar att de förknippar firandet med alkohol.

Valborgsmässoafton har traditionellt varit förknippad med alkohol och många unga har alkoholdebuterat just denna helg. Särskilt i studentstäderna brukar fylleriet vara utbrett. Det har dock blivit lugnare med åren, och särskilt unga dricker betydligt mindre än förr.

I Uppsala nya tidning rapporterar Hilde Wiberg, enhetschef på socialtjänsten i Uppsala, att 37 unga omhändertogs för fylleri 2005, medan de senaste åren har mellan fem och sju omhändertagits.

Paradoxalt nog oroar sig föräldrar mer och mer för att deras tonåringar ska dricka alkohol. Det visar undersökningar som Systembolagets dotterbolag IQ gjort.

– Föräldrar kanske tror att det är som när de var unga, säger Juan Pablo Roa, vd för IQ, till Sveriges radio.

 

Lagom till Valborg har IQ lanserat årets utgåva av boken Tonårsparlören med råd till oroliga föräldrar.

Den innehåller bland annat följande 10 råd:

  1. Bjud inte tonåringar på alkohol och köp inte ut.
  2. Var intresserad och lyssna på barnets tankar och upplevelser.
  3. Visa att du bryr dig.
  4. Lita på dig själv.
  5. Var tydlig och sätt gränser.
  6. Ta hjälp av andra föräldrar. Då kan du lättare slå hål på argumentet ”alla andra får”.
  7. Ge barnet goda argument för att säga nej till alkohol.
  8. Kom ihåg att du är en förebild.
  9. Våga släppa taget, men visa att du finns där för barnet.
  10. Visa kärlek. Låt din tonåring förstå att du tycker om honom eller henne oavsett vad som händer.

ENKÄT VALBORG

Text & foto: Mari Johansson

  1. Förknippar du valborgsfirandet med alkohol?
  2. Hur ska du fira valborg?

 

Lea Lindqvist, 21

  1. Ja, det gör jag väl lite.
  2. Det vet jag inte. Det har jag inte planerat än.

Una Modig, 52

  1. Nej.
  2. Jag kommer ha det lugnt och skönt hemma, och äta något gott. Utan alkohol.

Gustav Eklund, 30

  1. Ja.
  2. Oj, det blir nog att laga mat med vänner.

Liam Alvarez, 20

  1. Ja.
  2. Jag vet inte, förmodligen festa.

Caroline Pira, 25

  1. Ja, det gör jag.
  2. Jag ska träffa några vänner och grilla.
]]>
http://www.accentmagasin.se/forebyggande/valborg-en-helg-forknippad-med-alkohol/feed/ 0
Dokumentär om KRIS mamma-grupp väcker starka känslorhttp://www.accentmagasin.se/kultur/dokumentar-om-kris-mamma-grupp-vacker-starka-kanslor/ http://www.accentmagasin.se/kultur/dokumentar-om-kris-mamma-grupp-vacker-starka-kanslor/#respond Fri, 28 Apr 2017 10:04:10 +0000 Maria Zaitzewsky Rundgren http://www.accentmagasin.se/?p=1643524 Just nu visar SVT dokumentärfilmaren Åsa Blancks serie i tre delar om tre nyblivna mammor med missbruk i bagaget Aldrig backa. Serien ligger även på SVT-play till oktober.]]>

Just nu visar SVT dokumentärfilmaren Åsa Blancks serie i tre delar om tre nyblivna mammor med missbruk i bagaget Aldrig backa. Serien ligger även på SVT-play till oktober.

Åsa Blanck. Foto: Monica Sohlman

Vad handlar Aldrig backa om?

– Den handlar om tre unga nyblivna mammor som går i KRIS nystartade mamma-grupp. Tjejerna, Sara, Bella och Javi, har alla missbrukat, men kämpar för att hålla sig drogfria för barnens och sin egen skull. Det är en kamp, men de hittar stöd och styrka i varandra och gruppen.

Hur kom det sig att du ville göra den här dokumentären?

– För två år sedan fick jag av en slump ett tips från en BVC-sköterska som jag kände. Hon berättade om KRIS mamma-grupp och tyckte att jag borde skildra den, eftersom hon tyckte att det var så fantastiskt. Hon beskrev att mammorna levt med mycket elände, men att det var mycket kamp, skratt och glädje också. Efter några veckor tog jag kontakt med gruppen och fick träffa mammorna. Då kände jag att jag måste berätta om detta!

Hur blev du bemött av tjejerna?

– Bra, men de var ganska skeptiska till en början. Jag har aldrig blivit så prövad tidigare när jag har velat göra en film. De tre mammor som valde att medverka visade stor integritet, vilket jag uppskattade. När de väl hade bestämt sig för att tacka ja till medverkan, lät de mig vara med dem nästan överallt under 1,5 år. Många varnade mig och sa att de kommer att hoppa av, att man inte kan lita på missbrukare. Men så blev det verkligen inte. De har varit väldigt involverade.

Hur mår de i dag?

– De mår bra, alla tre! Det har gått lite fram och tillbaka, men nu är de alla på en bra plats i livet.

Vad har du lärt dig av arbetet med dokumentären?

– Jag har fått en mer nyanserad bild av det svenska välfärdssamhället, som ofta sägs vara nedrustat. Men jag har mött så många engagerade, varma människor i denna värld, tjänstemän- och kvinnor som verkligen bryr sig och vill att det ska gå bra för de här mammorna och deras barn. Det gör mig glad. En annan lärdom är att det aldrig är för sent. De här tjejerna har varit med om mycket svårt, men de har också en stor livsnerv och kraft. Och så har mina fördomar om hur en missbrukare är kommit på skam. De här mammorna är alla smarta och roliga. Vem som helst kan drabbas av beroendesjukdom, det är inte alltid så att det beror på en svår uppväxt.

Vilka reaktioner har du och mammorna mött när serien nu visas på SVT?

– Det är oerhört mycket positivt. Det är tungt att vara mamma och ha ett missbruk i bagaget och tjejerna var rädda för att bli dömda. Men de har blivit överrösta av kärlek och pepp. Det känns otroligt fint!

Fotnot: KRIS, Kriminellas revansch i samhället.

]]>
http://www.accentmagasin.se/kultur/dokumentar-om-kris-mamma-grupp-vacker-starka-kanslor/feed/ 0
Många motioner om hur kakan ska fördelashttp://www.accentmagasin.se/nykterhet/manga-motioner-om-hur-kakan-ska-fordelas/ http://www.accentmagasin.se/nykterhet/manga-motioner-om-hur-kakan-ska-fordelas/#respond Fri, 28 Apr 2017 05:44:36 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1643535 Den fråga som flest har motionerat om till IOGT-NTO:s kongress är resursfördelning. Men också andra frågor, bland annat jämställdhet, tas upp.]]>

Den fråga som flest har motionerat om till IOGT-NTO:s kongress är resursfördelning. Nästan var fjärde motion berör frågan på något sätt. Men det motioneras förstås även om andra frågor, som jämställdhet.

Årets motioner till kongressen handlar om såväl stort som smått. Den fråga som engagerar allra flest är fördelningen av organisationens resurser. Hela 14 av 57 motioner berör hur organisationens pengar ska användas.

Nio handlar specifikt om fördelningen mellan central nivå och distrikt eller föreningar, medan fem tar upp hur medlen ska användas på andra sätt. De gäller storleken på förbundsstyrelsens arvoden, om stimavgiften kan förhandlas och betalas centralt, om förbundet kan sponsra dem som tävlar i någon idrott för IOGT-NTO, och om stöd till föreningar i form av centralt inköp av bokföringsprogram och annat stöd till kassörer respektive centralt stöd till lokala arbetsgivare.

 

En av dem som motionerat om resursfördelningen är Bo Axelsson, distriktsordförande i Västmanland.

– Vi står inför ett vägskäl. Man måste bestämma sig; är det flådiga centrala kampanjer eller en stark lokal verksamhet vi ska ha? Utan en kraftig lokal verksamhet kommer möjligheterna att påverka politiken att minska. Men titta på utvecklingen, det är inte så länge sedan vi var 40 000 medlemmar, nu är vi färre än 30 000. Och nyrekryteringen minskar. Det är förstås ingen garanti att det blir annorlunda med en omfördelning, men man måste försöka, säger han.

Bo Axelssons förslag går ut på att alla distrikt ska få 500 000 till en konsulent, och storstäderna 400 000 extra. Sedan ska varje distrikt få 600 kronor per medlem, och tre miljoner avsättas till en lokal utvecklingspott.

– Konsulentstödet har legat på 400 000 kronor länge nu och alternativa inkomstkällor för distrikten har minskat. Det behövs en höjning för att kunna anställa en konsulent på heltid. Förr kunde vi söka bidrag från landstinget, men den möjligheten har minskat. Dessutom anordnade vi bingo, men dels har bingons betydelse minskat och dels har vi blivit så små att vi inte kommer in på bingohallarna. Det är bara idrottsföreningar som anordnar bingo nu, säger han.

Han tycker att hans motion borde ha chans att gå igenom, men är rädd för att splittringen på så många motioner kan göra det svårare.

–  Min erfarenhet säger mig att det är svårare om man splittrar upp en fråga på flera motioner, men om ombuden ser till rörelsens behov så borde den gå igenom, säger Bo Axelsson.

Göteborgs och Bohusläns distrikt har beslutat att ställa sig bakom Bo Axelssons motion och skickat in den som sin egen.

 

Att motionera verkar främst vara en manlig sysselsättning i IOGT-NTO. De inkomna motionerna har totalt 32 kvinnliga underskrifter jämfört med 60 manliga. Många motioner är undertecknade av flera personer, och vissa personer har skrivit under flera motioner, men skillnaden förklaras inte av att kvinnor skulle nöja sig med att skriva en motion och män fler.

En annan noterbar skillnad är att kvinnor sällan motionerar ensamma. Ett av de fyra undantagen är Jessica Rembeck som motionerat om jämställdhet.

– Jag är stolt över att IOGT-NTO gör så mycket på jämställdhetsområdet. Jag har själv gått ”Nyktra kvinnor kan” och haft stor nytta av det, men jag märker samtidigt att många behöver lära sig mer, både förtroendevalda och vanliga medlemmar, säger hon.

Hon har funderat på motionen en längre tid.

– Jag har gått och tänkt på att skriva en motion sedan i höstas. När sedan Accent kom i brevlådan, med flera sidor om jämställdhet, veckan innan jag skulle tala för motionen på distriktsårsmötet tänkte jag att nu är manegen krattad, säger hon.

 

Motionen landade väl på distriktsårsmötet.

– Jag är superglad att distriktsårsmötet tog motionen som sin. Jag vet att jag kunde gått direkt till kongressen med motionen, men jag ville ta den i distriktet först för att få frågan uppmärksammad på fler nivåer.

Jessica Rembeck kommer att bevaka motionen på kongressen.

– Just nu förbereder jag mig för att tala för motionen på kongressen. Jag hoppas och tror att motionen ska bifallas. Det är min tredje kongress, men det är första gången jag är ordinarie ombud, säger hon.

]]>
http://www.accentmagasin.se/nykterhet/manga-motioner-om-hur-kakan-ska-fordelas/feed/ 0
7 punkter som ska stoppa narkotikadödenhttp://www.accentmagasin.se/missbruk/generaldirektorer-kraver-7-insatser-mot-narkotikadoden/ http://www.accentmagasin.se/missbruk/generaldirektorer-kraver-7-insatser-mot-narkotikadoden/#respond Thu, 27 Apr 2017 08:13:36 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1643503 I dag presenterar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen en gemensam åtgärdsplan för att komma till rätta med den skenande narkotikadödligheten.]]>

I dag presenterar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen en gemensam åtgärdsplan för att komma till rätta med den skenande narkotikadödligheten.

Ökad tillgång till LARO och rena sprutor, minskade regionala skillnader i vården, bättre samverkan, tillåta Naloxon, ökad kunskap om självmord, samt information och utbildning till olika grupper. Det föreslår Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens generaldirektörer för att motverka narkotikadödligheten.

”Varje dödsfall är ett misslyckande … Samhällets stöd vid missbruk och beroende är otillräckligt.” Så skriver generaldirektörerna Johan Carlson och Olivia Wigzell på DN debatt i dag där de presenterar sju insatser för att stoppa narkotikadöden, som nu årligen tar över 900 liv i Sverige.

  1. Bättre tillgång till läkemedelsassisterad behandling, LARO, och minskade skillnader mellan olika delar av landet.
  2. Utbildning och information till patienter och närstående, till exempel vid tecken på överdos och hjärt- lungräddning.
  3. Bättre tillgång till sprututbyte och andra så kallade lågtröskelverksamheter.
  4. Gör överdosmotgiftet Naloxon tillgängligt för patienter, närstående och personal inom polisen och socialtjänsten. För det krävs dock en lagändring som Läkemedelsverket och Socialstyrelsen fått i uppdrag att formulera. I december ska förslaget presenteras.
  5. Införa ett varningssystem med målgruppsanpassad information till personer som är beroende av narkotika, exempelvis om nya farliga substanser eller att det cirkulerar förorenat heroin. Det kräver förbättrat informationsutbyte mellan statliga myndigheter, kommuner och landsting, något som generaldirektörerna menar även skulle kunna snabba på narkotikaklassningen.
  6. Undersöka hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården fångar upp unga med missbruks- och beroendeproblem, för att de inte ska falla mellan stolarna. Och även en kartläggning av hur personer som kommer till akuten med en överdos tas omhand och följs upp.
  7.  Ökad kunskap om, och uppföljning av, narkotikarelaterade självmord är av stor vikt för att stärka det förebyggande arbetet och minska dödsfallen. Bland annat efterfrågas ökade insatser för att minska överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel och förbättrad uppföljning av patienter, samt mer kunskap om effektiva insatser för narkotikarelaterade självmord.

Åtgärdsplanen för att stoppa narkotikadödsfallen kommer att presenteras för regeringen under dagen.

]]>
http://www.accentmagasin.se/missbruk/generaldirektorer-kraver-7-insatser-mot-narkotikadoden/feed/ 0
Punknizze har hittat hemhttp://www.accentmagasin.se/politik/punknizze-har-hittat-hem/ http://www.accentmagasin.se/politik/punknizze-har-hittat-hem/#respond Thu, 27 Apr 2017 05:56:16 +0000 Accent http://www.accentmagasin.se/?p=1643442 I dag är Niclas Nilsson en välbetald IT-chef som gillar heminredning. Men minnena från åren som ilsken punkare och hemlös lever kvar.]]>

I dag är Niclas Nilsson en välbetald IT-chef som gillar heminredning. Men minnena från åren som ilsken punkare och hemlös lever kvar.

Niclas Nilssons handslag är kraftigt. Han bjuder mig att kliva in i lägenheten som ligger i närheten av Globen i Stockholm. Han och sambon Pernilla Larding gillar formgivning och design. Det märks. Att Niclas Nilsson numera är IT-teamchef med god lön märks också.

Däremot är det svårare att upptäcka den hemlöse, ilskne punkaren. Niclas Nilsson skrattar och drar med handen över det rakade huvudet och konstaterar att de dubbla tuppkammarnas tid är över. Men musiken finns kvar i hans liv. Samma punkmusik som var hans räddning, men också blev hans fall då han 17 år gammal hamnade utanför socialens trygghetsnät och blev bostadslös.

– Fast vi spelar inte längre med en gaffel och slår på strängarna, säger han och smeker sin blankpolerade gitarr.

Det finns ett tydligt då och ett nu i Niclas Nilsson liv. En Nizze och en Niclas. Men det var först då han lät båda sidorna av sig själv komma fram som han fick ordning på sitt liv. Och när han slutade supa förstås.

– Det är märkligt att jag inte blivit alkoholist eller fastnat i tyngre droger så mycket som jag har druckit. Whisky var det enda som bet mot kylan och skammen. Jag drack en flaska nästan varje dag.

Det är ingen höjdare att kränga på sig skitiga kallingar utan att ha någon möjlighet att torka sig först.

Det värsta av allt var att bli upptäckt i en portuppgång och bli utkörd. Hygienen skötte han på offentliga toaletter.

– Jag var alltid fuktig. Det gick att tvätta sig under vattenkranen och få tag i tvål. Men det är ingen höjdare att kränga på sig skitiga kallingar utan att ha någon möjlighet att torka sig först.

Bröd och räkost var hans husmanskost. Han tiggde pengar för att få ihop till bröd, räkosten snodde han i obevakade ögonblick. I övrigt gick pengarna till whisky och till punkkonserter.

 

Niclas Nilsson. Foto: Jonas Malmström.

Men hur kan en kille, född i slutet av 1960-talet i välfärdens Sverige hamna på gatan? Och hur lyckas han ta sig därifrån och bli en medelklassig snubbe, med bra lön, insatslägenhet och designmöbler?

Niclas Nilsson berättar att han i stort sett inte minns något av tonåren. Från att han var 13 år tills han blir 21 år finns bara fragment av minnen, resten har försvunnit i en dimma av alkohol, ilska och självdestruktivitet.

Som barn blev han mobbad. Han och hans yngre bror bodde med sin mamma, pappan försvann innan brodern ens var född. Det var ont om pengar och de flyttade ofta, i perioder bodde mamman ihop med någon man, men oftast kämpade hon ensam för sin och barnens överlevnad.

Till slut försökte jag göra mig osynlig, men ju mer jag kröp ihop och visade mig osäker, desto mer stryk fick jag.

– jag var osäker och blyg och ett lätt offer för mobbare. Det var inte bara verbala trakasserier. Fler gånger åkte jag på gruppspö. Till slut försökte jag göra mig osynlig, men ju mer jag kröp ihop och visade mig osäker, desto mer stryk fick jag.

I sjuan hände någonting. Han fick en kompis. Tillsammans brukade de snatta godis och folköl i affären. Med alkohol i kroppen blev han gladare, modigare och glömde för en stund allt som var svårt. Men i praktiken var allt förstås som vanligt. Han var precis på väg att få spö av en äldre kille då det hände något i hans huvud.

– Det var som om jag befann mig in i en stor boll. Det var helt overkligt. Jag har aldrig vare sig förr eller senare varit så galen av ilska.

Vreden som hade samlats i den lilla kroppen kom ut som en våldsam explosion.

– Med någon form av urkraft flög jag på killen, fick ner honom på marken, tog struptag och tryckte knät mot hans strupe. Hade inte en lärare kommit hade jag dödat honom. Det fanns ingen som helst spärr hos mig, jag var rasande.
Från att ha varit skolans hackkyckling beskriver Niclas Nilsson hur han på ett ögonblick blev fruktad.

– Jag insåg att jag fått makt. Efter det var det ingen som rörde mig. Jag lydde inga regler. Jag behövde inte ens slåss, det räckte med att jag tittade på folk med fast blick så gjorde de som jag önskade.

Lärarna och mamman stod handfallna. Den lille, blyge pojken började klä sig i nitar och trasiga jeans, kallade sig punkare och hade sockervatten eller raklödder i håret så att han kunde ställa det rakt upp i en kaxig kam. I punken hittade han en subkultur som passade honom: Ilskan, utanförskapet och kreativiteten fick äntligen utlopp. Men med punken följde för hans del även också alkohol, normlöshet och provokationer mot vuxenvärlden.

När Niclas Nilsson hamnade på Danderyds barnpsyk slog han sönder allt som kom i hans väg. Han minns inte att han någon gång kände sorg eller saknad. Allt var avstängt – förutom ilskan.

 

Niclas Nizze Nilsson. Foto: Privat.

Niclas blev Nizze, som sjöng i punkband, hamnade på ungdomsvårdsskola, hade ihop det med olika tjejer, rymde så ofta han kunde från allt som samhället försökte ”tämja” honom med. Till slut hade han lyckats bryta all kontakt med de sociala myndigheterna. Då föll han. Hårt. Utan bidrag och med en sista strimma av stolthet som hindrade honom från att ta kontakt med vänner och anhöriga var hemlöshet hans enda alternativ.

Kanske hade Nizzes liv slutat där om inte Therese hade kommit in i bilden. En tjej som gillade punk, men som var helnykterist och som hade en pappa som såg igenom fasader av ilska och trots.

– Han bad mig kamma ner tuppkammen och komma och hjälpa honom på jobbet. Efter några månader fick jag nyckeln till lägenheten där han och Therese bodde.

Den där nyckeln och allt den stod för blev vändpunkten.

– Tillsammans med Therese blev det inga spritfester, vi fick ganska snart en dotter, April, och sedan följde två döttrar till. Jag som aldrig hade haft en far ville vara en närvarande pappa och ge mina barn allt det där som jag själv inte fått.

Han blev erbjuden ett jobb som hade med IT att göra och ganska snart insåg både han och hans kunder att han hade talang. All den kreativitet och rastlöshet som han tidigare ägnat åt självdestruktivitet kanaliserade han nu i jobbet. Han blev snabbt en ansvarsfull trebarnspappa som tjänade rejält med pengar.

Jag försökte vara perfekt. Kontrollera allt, hinna allt, kunna allt.

Men det fanns ett glapp mellan den destruktive punk-Nizze och den propre Niclas som erövrade allt högre positioner i den lukrativa IT-branschen.

– Jag försökte vara perfekt. Kontrollera allt, hinna allt, kunna allt.

Till slut gled identiteterna allt längre isär och Niclas gick rakt in i väggen. Relationen med Therese tog slut och det blev lite ”stökigt” – som jag snart lär mig är ett standarduttryck i Niclas vokabulär för de situationer när nykterhet övergår i alkohol och det rationella tänkandet förvandlas till självdestruktivitet.

 

Foto: Jonas Malmström.

Efter flera år som sjukskriven och någ- ra år med socialbidrag träffar han Lotta som är mamma till hans yngste son Loke. Men inte ens ett barn till får honom riktigt på banan. Relationen spricker – som så många gånger förr. Någonstans där träffar han den andra kvinnan i sitt liv som är spik nykter.
Pernilla Larding, som mest suttit i köket under intervjun, kommer nu och sätter sig i soffan. Förhållandet har varat i åtta år. Hon och Lokes mamma är goda vänner, precis som paret har en god relation till döttrarna och deras mamma.

Tillsammans med Pernilla är det naturligt att avstå från alkohol.

Pernilla Larding delar Niclas Nilssons intresse för musik, och hon har producerat flera musikvideor som han gjort. Hon har upp- muntrat honom till att gå i terapi och att inte förneka den ledsne och förtvivlade Nizze som en gång var hans enda identitet. Hon stöttar honom i att möta de rädslor som fortfarande kan komma över honom:

– Tillsammans med Pernilla är det naturligt att avstå från alkohol. Jag kämpar fortfarande för att bli en hel person. Ibland kan det komma över mig att jag inte är värd allt det här.

Han ser sig runt i det vackra hemmet. Han drivs av en önskan att betala tillbaka. Båda jobbar för olika projekt som stöder barn som har det svårt.

– Att se och våga möta blicken på alla som är hemlösa, som tigger, som är utsat- ta på olika sätt är livsviktigt. Ingen har rätt att se ned på någon. De bär sin skam själva, vi får inte ytterligare skambelägga den med vår bortvändhet.

 

Niclas Nizze Nilsson

Familj: Sambo, 9-årig son, tre vuxna döttrar och ett barnbarn.

Ålder: 49 år.

Yrke: It-teamchef, har utvecklat en molntjänst.

Bor: Nybyggd trea i Blåsut i södra Stockholm.

Intresse: Spelar punkmusik i bandet The Dead Pollys, och visor med Eldinger.

 

 

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/punknizze-har-hittat-hem/feed/ 0
De hoppas på nyktert vuxenfritidshttp://www.accentmagasin.se/forebyggande/nyktert-vuxenfritids-ljusdal-kan-bli-verklighet/ http://www.accentmagasin.se/forebyggande/nyktert-vuxenfritids-ljusdal-kan-bli-verklighet/#respond Wed, 26 Apr 2017 12:09:32 +0000 Maria Zaitzewsky Rundgren http://www.accentmagasin.se/?p=1643478 När Kanish Shirshah för fyra år sedan kom från Afghanistan till lilla Ljusdal slogs han av att det inte fanns några bra mötesplatser för alla. Nu har han skickat ett medborgarförslag om ett nyktert vuxenfritids till kommunen.]]>

När Kanish Shirshah för fyra år sedan kom från Afghanistan till lilla Ljusdal slogs han av att det inte fanns några bra mötesplatser för alla. Nu har han skickat ett medborgarförslag om ett nyktert vuxenfritids till kommunen, och hoppas på bifall från politikerna.

Uppvuxen i bland annat Kabul i Afghanistan är Kanish Shirshah van vid att kunna gå ut och träffa folk på lokal – utan att alkohol är inblandat.

– Där fanns det ställen på varje gata som kunde erbjuda biljardspel, mat eller fika för den som ville komma och umgås med andra en stund. När jag kom till Ljusdal blev jag chockad över hur få människor som rörde sig ute. Det var faktiskt ganska tråkigt. Det enda ställe som finns är Stadshotellet. Men dit vill många utlänningar inte gå, eftersom det ofta dricks mycket alkohol där, säger Kanish Shirshah, som började klura på vad han skulle kunna göra för att skapa vad han kallar för ett ”vuxenfritids” i Ljusdal.

 

Han insåg ganska snabbt att han själv inte skulle ha råd att finansiera projektet. Men eftersom han redan är väletablerad i det svenska samhället, med en anställning på kommunen, tänkte han att han skulle kunna lägga ett medborgarförslag till kommunen om ett vuxenfritids.

– Jag vill skapa ett ställe dit alla är välkomna, svenskar och invandrare, och där det finns spel, internationell mat, kaffe, en barnhörna, och annat som gör att folk vill komma dit. Det skulle gärna få vara öppet hela dagarna och även kvällar och helger. På sikt kanske man skulle kunna bygga en bowlingbana också.

 

Kanish Shirshah har nu fått besked om att hans förslag har gått vidare till politikerna och håller tummarna för att han får finansiering. Om inte, står hoppet till att någon förening kan tänka sig att stötta hans idé.

Om och när vuxenfritiset startar kommer även hans fru Manisha Akbal att vara med i planeringen och genomförandet.

]]>
http://www.accentmagasin.se/forebyggande/nyktert-vuxenfritids-ljusdal-kan-bli-verklighet/feed/ 0
Kraftig ökning: 6 av 10 hissar IOGT-NTOhttp://www.accentmagasin.se/politik/kraftig-okning-6-av-10-hissar-iogt-nto/ http://www.accentmagasin.se/politik/kraftig-okning-6-av-10-hissar-iogt-nto/#respond Wed, 26 Apr 2017 07:33:02 +0000 Ulrica Ambjörn http://www.accentmagasin.se/?p=1643475 Allt fler tycker att IOGT-NTO:s verksamhet är viktig. Förbundsordförande Johnny Mostacero tror att den kraftiga ökningen beror på den ökade insikten om att alkohol är ett samhällsproblem.]]>

Allt fler tycker att IOGT-NTO:s verksamhet är viktig. Förbundsordförande Johnny Mostacero tror att den kraftiga ökningen beror på den ökade insikten om att alkohol är ett samhällsproblem.

 Våren 2015 tyckte 44 procent av de intervjuade att IOGT-NTO:s verksamhet är viktig. Vid den uppföljande mätningen i höstas hade andelen ökat till 61 procent. Ökningen har skett både bland kvinnor och män, unga och gamla, i storstad såväl som på mindre orter, och bland människor med olika utbildningsbakgrund. Det visar en mätning gjor av undersökningsinstitutet Ipsos.

Även andelen som har en positiv uppfattning om IOGT-NTO har ökat rejält, från 32 till 47 procent (Här är ökningen större bland de som bor utanför storstadsområdena).

– Det är svårt att exakt sätta fingret på orsaken, men eftersom vi så tydligt definieras med nykterhet, samtidigt som att allt fler kända människor går ut och berättar om sin nyvunna nykterhet och ifrågasätter alkoholnormen, så kopplar människor ihop det, säger han.

Foto: Nathalie C. Andersson

Johnny Mostacero säger att han i möten med andra organisationer, när han värvat etcetera, hittills inte stött på någon som tycker att IOGT-NTO:s arbete inte är viktigt.

– Även om människor säger att de inte själva har problem med alkohol, så anser de att alkohol är ett samhällsproblem. Man ser att det finns fördelar med att avstå, och har slutat att på samma sätt som tidigare sätta alkoholen på piedestal.

 

Även kännedomen om IOGT-NTO har ökat hos allmänheten, från 62 till 67 procent. I åldersgruppen 16–29 år är det dock 5 procent som säger sig aldrig ha hört talas om IOGT-NTO:

– Det är väldigt glädjande siffror. Bland 60-plussarna är kännedomen 100 procent! Att den är lägre i de yngsta åldersgrupperna är kanske inte så förvånande, säger Johnny Mostacero.

Även andelen som säger sig ha förtroende för IOGT-NTO har ökat – från 27 till 30 procent.

– Att ha ett högt förtroende bland allmänheten stärker oss, både i den interna stoltheten, men också när vi agerar utåt. Det är viktigt att vi är relevanta och att det vi säger bottnar i kunskap, gärna baserad på forskning, säger Johhny Mostacero, och hänvisar till de forskningsrapporter som tagits fram i samarbete med Svenska läkaresällskapet.

Han menar att de bidrar till det ökade förtroendet.

– Med tanke på innehållet borde forskningsrapporterna få ännu mer genomslag, inte minst medialt. Där kan vi nog göra mer för att sprida resultaten, säger han.

Accent skrev om den tidigare undersökningen våren 2016.

]]>
http://www.accentmagasin.se/politik/kraftig-okning-6-av-10-hissar-iogt-nto/feed/ 0
Stordrickare kör sämre än de trorhttp://www.accentmagasin.se/forskning/stordrickare-kor-samre-de-tror/ http://www.accentmagasin.se/forskning/stordrickare-kor-samre-de-tror/#respond Tue, 25 Apr 2017 11:37:32 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1643412 Många som dricker mycket alkohol tror att de kan dricka utan att försämra sin koordination. En ny studie visar att de har fel.]]>

Många som dricker mycket alkohol tror att de kan dricka utan att försämra sin koordination. En ny studie visar att de har fel.

Unga vuxna som dricker mycket tror ofta att deras koordination inte påverkas. Nu har forskare funnit att personer, som varit storkonsumenter under flera år, inte presterar bättre efter att ha druckit stora mängder alkohol, än personer som är ovana vid stora mängder alkohol. Åtminstone inte när det gäller komplexa uppgifter som att köra bil. Det skriver Live Science.

 

Vad gäller enklare uppgifter förefaller storkonsumenters hjärnor kompensera för en del av alkoholens påverkan. Storkonsumenter i 30-årsåldern presterar nämligen bättre när det gäller enklare uppgifter efter att ha druckit, jämfört med personer i 20-årsåldern. Då handlar det dock inte om avancerade uppgifter som kräver kommunikation mellan olika delar av hjärnan, som exempelvis bilkörning.

– Storkonsumenter tror ofta att de kan hantera alkohol bättre än andra eftersom de har större övning, och de tror att deras beteende påverkas mindre än det faktist gör. Den missuppfattningen riskerar att få dem att fatta dåliga beslut vilket kan medföra stora risker för skador och olyckor som kan drabba dem själva och andra, säger Ty Brumback, forskare vid VA San Diego Healthcare System.

 

I studien deltog 155 unga vuxna med en medelålder på 25 år. Omkring 80 av dem var storkonsumenter och hade druck mellan 10 och 40 drinkar per vecka under minst två års tid.

Studien är publicerad i tidskriften Psychopharmacology.

]]>
http://www.accentmagasin.se/forskning/stordrickare-kor-samre-de-tror/feed/ 0
Terapi på nätet funkar fint – om du inte dricker för myckethttp://www.accentmagasin.se/forskning/terapi-pa-natet-funkar-fint-om-du-inte-dricker-mycket/ http://www.accentmagasin.se/forskning/terapi-pa-natet-funkar-fint-om-du-inte-dricker-mycket/#respond Tue, 25 Apr 2017 06:12:19 +0000 Eva Ekeroth http://www.accentmagasin.se/?p=1643365 Nätterapi och motion fungerar bättre än traditionell behandling för sömnsvårigheter och depression, och lika bra för stress. Det sistnämnda gäller dock inte den som konsumerar riskabla mängder alkohol.]]>

Nätterapi och motion fungerar bättre än traditionell behandling för sömnsvårigheter och depression, och lika bra för stress. Det sistnämnda gäller dock inte den som konsumerar riskabla mängder alkohol.

Catharina Strid, forskare i psykologi vid Lunds universitet, har jämfört resultaten av tre olika behandlingsmetoder för personer med lätta till medelsvåra psykiska problem, som depression, ångest, sömnproblem och stress.

En grupp fick internetbaserad KBT, en andra fysisk träning och den tredje gruppen fick sedvanlig behandling. Studien visade att internetbaserad KBT och fysisk träning hade bättre effekt på sömn och psykologisk funktion än traditionell behandling, som ofta innebär läkemedel. Men personer med riskabel alkoholkonsumtion fick inte den positiva effekten på stress.

– De sjönk inte lika mycket på stressmåttet som övriga deltagare gjorde. De verkade inte kunna ta till sig behandlingen lika bra, säger Catharina Strid till Accent.

Före försöket skiljde sig grupperna inte åt.

– Det var ingen skillnad på stressnivå innan behandlingen startade, men de får ändå inte samma effekt. Det var lite förvånande, säger hon.

 

Hur alkoholkonsumtionen påverkar vet inte forskarna.

– Vi vet ju inte, men vi har spekulerat i att en del kanske använder alkohol för att hantera stress. Vi vet inte heller om deras riskbruk har påverkats av behandlingen. Det är viktigt att fortsätta forskningen för att ta reda på svaren, säger hon.

Psykisk ohälsa leder till nedsatt funktion inom flera områden, och ofta också till sjukskrivning. Ändå får många som söker hjälp på vårdcentralen inte den hjälp de behöver. Primärvården missar ibland att såväl diagnosticera som att behandla problem som berör det psykiska välmåendet. Följden blir ett ökat lidande för den enskilda individen och stigande samhällskostnader med risk för långa sjukskrivningar.

Den nya studien visar att det är viktigt att utreda och bedöma olika aspekter av människors psykiska ohälsa.

– Det är en av slutsatserna i avhandlingen att man måste titta på alla delar och även screena för alkohol, säger Catharina Strid.

 

Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:


»
]]>
http://www.accentmagasin.se/forskning/terapi-pa-natet-funkar-fint-om-du-inte-dricker-mycket/feed/ 0
Positiv effekt av ”krimyoga”http://www.accentmagasin.se/beroende/yoga-gor-interner-lugnare/ http://www.accentmagasin.se/beroende/yoga-gor-interner-lugnare/#respond Mon, 24 Apr 2017 13:11:50 +0000 Maria Zaitzewsky Rundgren http://www.accentmagasin.se/?p=1643388 En färsk studie om yoga på fängelser visar att yogan har en positiv effekt på de internerades känsloliv, förbättrar uppmärksamhet och impulskontroll. Möjligen kan yogan även underlätta tillfrisknandet från beroendesjukdomar.]]>

En färsk studie om yoga på fängelser visar att yogan har en positiv effekt på de internerades känsloliv, förbättrar uppmärksamhet och impulskontroll. Möjligen kan yogan även underlätta tillfrisknandet från beroendesjukdomar.

Enligt en färsk studie från Kriminalvården har anstalter allt att vinna på att erbjuda interner yoga. Yogan har stora och positiva effekter på de intagnas känsloliv. Den medför ökad impulskontroll, mindre stress, bättre sömn och bättre uppmärksamhet. Mycket tyder också på att yoga kan bidra till ett minskat behov av medicin mot ADHD eller andra neuropsykiatriska diagnoser.

 

Resultaten tyder även på att yoga bör ha en positiv effekt på tillfrisknandet från beroendesjukdomar. Det är inget som jag specifikt tittat på i min forskning, men det finns annan forskning som visar att yoga kan hjälpa människor att bli drogfria, säger Nóra Kerekes, docent i experimentell psykiatri vid Högskolan Väst.

 

Nora Kerekes. Foto: Privat.

Yoga inom den svenska kriminalvården har funnits sedan 2008 under namnet krimyoga – och i vissa fall ännu längre. I dag erbjuder ett 30-tal anstalter yoga. Det har alltid varit populärt och varit ett effektivt sätt att få interner att må bättre.

– Efter alla positiva omdömen blev jag nyfiken på om den goda effekten av yoga i kriminalvården kunde befästas vetenskapligt. Jag fick i uppdrag att göra en studie i samarbete med brittiska forskare som studerat yoga på fängelser, säger Nóra Kerekes.

Den svenska studien startade 2013 och avslutades 2015.

 

Över 200 interner har deltagit i studien på frivillig basis. De blev slumpmässigt indelat i två grupper; en som fick utöva Hatayoga och meditation under tio veckor, och en grupp som utövade annan frivillig fysiskt aktivitet. Alla fick skatta sina känslor, upplevd stress, sömnproblem, aggressivitet i början och i slutet av studien.

– Resultatet var mycket positivt. De som utövat yoga kände sig lugnare och mer rofyllda. De upplevde att de var mindre utåtagerande, stressade och aggressiva. Deras benägenhet till självskadebeteende minskade, liksom antisocialt beteende. De sov bättre och mådde bättre psykiskt totalt sett. Dessutom fick de bättre impulskontroll, vilket var ett oväntat gott resultat.

 

Enligt Nóra Kerekes påverkas vi biologiskt av yoga. Den speciella yoga-andningen har effekt på det autonoma systemet och skapar en lugn-och-ro effekt. Puls och blodtryck sjunker, och stresshormonhalten i blodet minskar. Även hjärnan påverkas positivt av meditation, enligt forskning.

Den nya studien – som blev klar i höstas – föreslår att yoga ska bidra till att interner bättre kan delta i kriminalvårdens behandlingar. Ökad impulskontroll gör att det blir bättre atmosfär på anstalterna och yoga som en pro-social aktivitet kan även underlätta integrering i samhället efter frigivning.

]]>
http://www.accentmagasin.se/beroende/yoga-gor-interner-lugnare/feed/ 0