Snälla polisen, ni är smartare än så här

SVT:s ABC-nyheter publicerade i går uppgifter ur interna dokument från Citypolisen i Stockholm. Där framgår bland annat att Citypolisens målsättning i år är att ingripa mot 6.200 misstänkta narkotikabrott. Av det ska 88 procent vara mot innehav av narkotika, och 12 procent försäljning.

Ett högt ställt mål rent numerärt och en tydlig prioritering av innehavsbrott alltså. Och hur gör då poliser som vill uppnå målen? Man går på de enkla målen. Gamla, slitna missbrukare som inte är ett dugg betjänta av ytterligare ett gripande för ringa narkotikabrott. Det här är människor som behöver vård mer än något annat.

Utan att veta exakt hur polisens statistik ser ut så talar ju allt för att en sådan prioritering får helt galna konsekvenser rent mänskligt. Följderna kan dessvärre också bli politiska: Att jaga slitna narkomaner istället för langare bidrar på sikt sannolikt till ett minskat stöd för en restriktiv narkotikapolitik.

Dessutom är ju hela grejen med att ha den här typen av målsättningar för polisen helt feltänkt. Målet är 6200 ingripanden mot narkotikabrott – oavsett hur situationen utvecklar sig under året. Och 88 procent ska vara… Det blir ju absurt.  Jag ska inte på något sätt påstå att jag är expert på styrning och ledning, men nog måste det vara rimligare att polisen jobbar mot effektmål?

Mer från Accent